Hej Conny Svenning och välkommen till Deckarhuset!

Tackar!

.

Skulle du med egna ord, lite kort, kunna berätta vad Öga för tand handlar om?

Berättelsen kantas av sprängda hus och ond bråd död, men också av vänskap, kärlek och otrohet. Här torde ingen bli besviken. Läsare och recensenter är ännu så länge nöjda.

Detta är gott nog, men jag har också velat tillföra vissa mervärden i form av aktuella samhällsproblem och en diskussion om hur språket formar vår uppfattning om varandra och samhället. ”Det rör sig inte om något mindre än en modern mardröm!” skriver Jean Bolinder i sin recension av boken.

Boken börjar med att en lastbilschaufför stoppas och sövs ner av en vägpirat, som sedan använder lastbilen som redskap mot en affärsman i Malmös mondäna villaområde. Han begraver mannens två dyrbara sportbilar under fyra ton makadam och krossar hans fot.

Den här händelsen får inte sin förklaring förrän längre fram i boken.

Berättelsen fortsätter med ett attentat mot ett UC-kontor där regionchefen hängs ut genom fönstret i fötterna. Han förses med en banderoll på vilken står “Gäldstuga”.

Detta är upptakten till en serie sprängningar mot UC:s och Kronofogdens kontor, som skördar allt fler liv och blir allt våldsammare. Banker drabbas också. Attentaten åtföljs alltid av meddelandet ”gäldstuga” i någon form.

Det står allt mer klart att det är “nån jävel som fått nog. Som ser UC som ett slags fängelse för skuldsatta”, som Harry Vertén, en av bokens huvudpersoner, uttrycker det.

Men det är något som inte stämmer.

Läsaren sätts i visst tvivel om det verkligen kan vara så. Kostar inte sådana här massiva aktioner en förfärlig massa pengar och en minutiös logistik?

Allt får sin förklaring i berättelsens slutscener, som både är våldsamma och överraskande.

Gäldstuga och UC… Väldigt intressanta ingredienser för en deckare. Hur kom du på idén?

Det är mitt intresse för makrofrågor och ekonomismen som fenomen.

Carl Mikael Bellman tillbringade en del av sin sista tid på Gäldstuga, ett slags fängelse för skuldsatta, som inte avskaffades förrän mot slutet av 1800-talet. Boken ställer frågan om allt blivit så mycket bättre i modern tid?

Svenskarnas skuldsättning är enorm och ökar ständigt. År 2009 fick Kronofogden in över 1,2 miljoner förelägganden, en nästan 20-procentig ökning. Studier visar att skuldsatta och deras familjer har betydligt sämre folkhälsa än andra.

Dennis Kellys dagsaktuella drama ”Kärlek och pengar” fogar, allt sedan Arthur Millers ”En handelsresandes död”, in sig i raden av kritiker av ekonomismen, som alltmer tvingar oss att bedöma varandra i ekonomiska termer. Den manliga huvudpersonens väntan på hustruns död för att bli skuldfri känns både logisk och skrämmande mot denna fond.

Jag ser skuldsättning som ett växande samhällsproblem, samtidigt som samhälle och privata vinstintressen försvårar och t.o.m. tjänar pengar på svårt skuldsatta. Detta är det nya. Skuldsatta har blivit en industri, där UC enbart utgör en liten kugge, om än så viktig.

Inkassoföretaget omsätter bortåt 3,5 miljarder på skuldsatta. En skuld på 145 kr kan, med påslag från Inkassoföretag och Kronofogde växa till 1600 kr enligt en artikel i ”Arbetaren”.

.

Du är docent i sociologi, är det något du har kunnat dra nytta av när du skrev Öga för tand?

Definitivt! Jag har ju alla teorier med mig i bagaget, även om jag medvetet undviker att bli övertydlig. Jag ogillar själv didaktiska ansatser i den här typen av berättelser.

Jag har också lyckats smyga in mitt intresse för sociolingvistik och sambandet mellan språk och handling i min berättelse. Även här är det en balansgång för att inte fastna i oändliga akademiska utredningar.

.

Du har tidigare skrivit fackböcker, men det här är din skönlitterära debut. Hur anser du att skönlitterärt skrivande skiljer sig från fackboksskrivande?

Det finns både likheter och olikheter.

Spelöppning – likhet. Det gäller i båda fallen att hitta en inledning som fängslar. Det är de första sidorna som skall fånga in läsaren i båda fallen.

Tema – Likhet i viss mån. Det måste finnas ett bärande tema. I fackboksfallet bestäms detta av fackkunskapen, i romanfallet av en mängd tillfälliga faktorer. Någonting man läst eller kommit i kontakt med på andra sätt, MEN som man tror kan bära en historia. Ofta finns det flera konkurrerande idéer samtidigt. Dessutom finns det möjligheter i en deckare att bedriva det jag skulle vilja kalla ”paranteskritik”, infall man får under skrivandets gång om samtidsfenomen. Oerhört roligt för en fackboksförfattare, som annars är strikt bunden av sitt tema.

Romanskrivandets kontrapunkt – En olikhet. Begreppet kontrapunkt används inom den klassiska musiken för att beteckna självständiga stämmor i ett polyfont verk. Bach anses som mästaren framför andra i denna konst.

En fackbok är i princip sekventiellt uppbyggd, men för mig som kommer från fackbokssidan ter sig romanskrivandet lika komplext som ett polyfoniskt verk med självständiga stämmor. Stämmorna i det här fallet är de enskilda personerna. Alla har sina självständiga roller att spela. Ibland spelas de i förgrunden, ibland i bakgrunden, bortom berättarens åsyn. Hur det än förhåller sig måste de samverka och mötas i vissa punkter i berättelsen. Detta har både varit utmanande och intressant för mig som fackboksförfattare.

.

Har du fått blodad tand? Blir det fler deckare?

Absolut! jag har planer på en deckarfortsättning, med utgångspunkt i Öga för tand.

.

Om du är tvungen att välja, vad vill du helst att en läsare ska säga när denne har läst ut din bok: Oj, vilken bra historia! Eller Oj, vilka bra karaktärer!

Helst både / och naturligtvis, men måste jag välja är en bra historia själva grunden i en bok.

.

Läser du själv mycket?

Så mycket jag får tid med. Måste hålla mig a jour eftersom jag sitter med i styrelsen för Författarcentrum Syd.

.

… Har du några deckarfavoriter?

Jag tycket fortfarande att Agatha Christie är suverän. Av modernare författare tycker jag om Willy Josefssons sätt att förankra sina berättelser i en konkret verklighet.

.

Tillsist, skriver du på något just nu? Och i så fall skulle du kunna berätta lite om det?

En fackbok om källkritik i Internetsamhället, ”Sant, Falskt, Sannolikt”, som har kommit en bit på väg.

Hastigheten och informationsmängderna har ökat kraftigt i och med Internet, samtidigt som utrymmet för eftertänksamhet har minskat. Genom Internet har vi fått tillgång till enorma informationsmängder, men får samtidigt tillgång till dess enorma mängd desinformation.

Hur skall man kunna avgöra vad som är sant och vad som är falskt?

Boken ger vägledning och verktyg, till hjälp i en sådan bedömning.