Milleniumtrilogin

Håller just nu på med Luftslottet som sprängdes, tredje delen i Stieg Larssons trilogi om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist. Det är över ett år sedan jag läste de två föregående delarna i serien, och jag skulle rekommendera dig att läsa delarna i snabbare följd än jag gjort. Man slängs nämligen in i historien där Flickan som lekte med elden slutade, och har man inte alla detaljer i färskt minne kan det bli svårt att hålla isär alla psykologer, spioner, galningar, poliser och förmyndare. Kvinnorna är lättare att hålla reda på (de är ju så få jämfört med gubbarna, och – som tidigare nämnts – i princip alla förtjusta i Mikael Blomkvist…). Trots att jag tycker att Larsson skriver lite gubbigt och grabbigt på ett sätt som ibland blir larvigt, är böckerna trots allt väldigt underhållande. Det är actionfyllda sidor från pärm till pärm, och till skillnad från alla andra tycker jag att Flickan som lekte med elden är mer spännande än Män som hatar kvinnor. Får se var på skalan Luftslottet som sprängdes kvalar in…

Romarblod

Romarblod – Steven Saylor

Gordianus, privatdetektiv i Rom runt år 80 f.kr. löser gåtor åt den berömde Cicero. I Romarblod,  som är en historisk deckare, den första i en serie, gräver Gordianus fram matnyttigheter i ett fall där en man anklagas för att ha mördat sin egen far. Rom på denna tid förefaller vara lika fullt av lögner och svek som världen är idag. Ju mer detektiven rotar runt, desto mer fula saker hittar han. Spåren leder till Roms innersta krets. Ledarna och även honom själv!

 

Författaren, Steven Saylor, har uppenbarligen ett stort intresse för, och kunnande om, Roms  historia. Han säger sig grunda sin roman på autentiska mordfall, och har en hårdkokt detektiv i huvudrollen.  Läsvärd roman! ( Hoppas serien inte blir för lång och urvattnad, bara.)