Vilken typ av verk är det ni söker efter egentligen, i högarna av manus som kommer in till er från förhoppningsfulla författare? Finns det något som alltid går hem? Eller kanske något som aldrig gör det?
månadsarkiv: januari 2009
Terrorhuset 2.0 är uppe!
Tala gärna om för mig om ni hittar några hemska små buggar 🙂
Lite Läckberg…
Som de flesta av er säkert känner till så har Camilla Läckberg en utomordentligt fin och välbesökt blogg som heter Deckarmamma.
Jag kunde iaf inte motstå frestelsen att ställa en liten fråga till Camilla och nu hade jag en sådan tur att den till och med blev besvarad. Jag hoppas att Läckberg och hennes bokförlag inte har något emot att jag lägger upp svaret här…
Från Joachim
Grattis Ms Läckberg!
Lite kuriosa, men jag satt och talade i telefon med en tysk kompis (som för tillfället bor i Frankrike) här om dagen. Vem kom på tal om inte Ms Läckberg och en viss Herr Larsson! Du har ju blivit riktigt stor ute i Europa ju! Det var dessutom så kul att höra någon tala om er utan att prompt lägga till ”… bortsett från det dåliga språket”. Så antingen har ni lyckats skaffa världens bästa översättare till dina böcker, eller så har du drabbats av det otäcka svenskarus avundsjukus viruset 😉 här hemma.
Hur som helst tycker i alla fall jag att det är kul att det går så bra för er!
Från Camilla
Joachim: Kul att höra! Ja, Europa börjar verkligen ta fart och det blir ju lite absurt att hemma kallas Nicke Lilltroll och utomlands få fina litterära priser och få böckerna – och språket – hyllade…. Men, men jag har ju å andra sidan världens trevligaste LÄSARE i Sverige, så jag klagar inte… 🙂
Terrorhuset 2.0 är på G… vill du vara med?
Terrorhuset har ju legat lite på is den senaste tiden. Nu ska det dock bli ändring på det :). Från och med nästa vecka drar vi igång igen på allvar!
Vill du vara med och blogga med oss på Terrorhuset? Då tycker jag att du ska mejla mig och tala om varför just du passar in i vårt ”terrorteam”!
Erika svarar också på enkäten!
Nu har jag (Erika) också svarat på enkäten som Jocke, Kim och Mi redan svarat på.
1. Vilken bok läste du senast?
Till hennes försvar av Stephen Horn. Den var sååååå bra! Återkommer med en recension inom kort.
2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
En bok som jag länge längtat efter att få möjlighet att läsa: Reginald Hills ”Främlingars hus”. Jag har även noterat att ytterligare en bok om Dalziel och Pascoe, ”Döden löser alla problem”, utkommer i april… någonting att se fram emot med andra ord!
3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Antalet män är nog flest, men med tanke på hur många Agatha Christie jag har i hyllorna skulle jag uppskatta det till ca 60/40. Att det blivit så beror nog mest på slumpen.
Erikas svar
1. Vilken bok läste du senast?
Till hennes försvar av Stephen Horn. Den var sååååå bra! Återkommer med en recension inom kort.
2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
En bok som jag länge längtat efter att få möjlighet att läsa: Reginald Hills Främlingars hus. Jag har även noterat att ytterligare en bok om Dalziel och Pascoe, Döden löser alla problem, utkommer i april… Någonting att se fram emot med andra ord!
3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Antalet män är nog flest, men med tanke på hur många Agatha Christie jag har i hyllorna skulle jag uppskatta det till ca 60/40. Att det blivit så beror nog mest på slumpen.
4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?
Nja… Eftersom jag spenderar en hel del tid i buss och på tåg kollar jag ofta hur långt jag har läst, mer för att se om jag måste ta en bok extra med mig…
När jag börjar komma mot slutet av en bok är det snarare åt andra hållet ”Snyft, den börjar ta slut”…
5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Jag har tyckt mycket om Minotaur, både för att det är roligt med en satsning på mindre kända författare och för att jag gillar deras layout på omslagen.
6. När blir en bok för lång?
Det beror helt på innehållet och inte på formatet. En kort bok med en dålig intrig kan kännas hopplöst lång medan en ”tegelsten” kan avverkas på en helg.
7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Ja, absolut! Ofta höjer det kvalitén på boken om man läser den på originalspråket. Det ska dock erkännas att mitt tempo sjunker betydligt då det är fråga om en engelsk bok.
8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?
Jag har inte någon speciell bok som jag uppmanar folk att läsa, däremot försöker jag förmå alla som gillar kriminalromaner att läsa Reginald Hill (jag älskar hans humor). Folk som i regel inte läser deckare brukar jag rekommendera att läsa Agatha Christie (och har man då inte läst Tio små negerpojkar så är det självklart den som är förstahandsvalet).
9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?
Det har, vad jag kan minnas, aldrig hänt att jag givit upp en bok innan sista sidan är läst. Tråkiga böcker har jag råkat ut för allt för ofta, men jag läser alltid ut dem.
10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Deckare är så klart det som till största delen fyller hyllorna. Trots att jag är en riktig mjukis så finns det förvånansvärt få romaner i min ägo. När jag tänker efter så kan jag inte minnas när jag senast läste en roman.
Norrmannen Jan-Sverre Syvertsens debutroman
Utan onda aningar är en riktigt ruggig kriminalroman. Den är den första i en planerad serie där problemlösarna är polisen Lisa Lunde och skolpsykologen Sander Mørk.
Handlingen utspelar sig i det lilla samhället Ski, utanför Oslo. På väg hem från träningen försvinner tonårstjejen Tonje Kvamme spårlöst.
Denna lilla tjej visar sig ha en faiblesse för att chatta på nätet och för att mot betalning klä av sig framför sin webbkamera.
Lisa Lunde vid polisen i Ski, kontaktar Sander Mørk som är psykolog på Tonjes skola, när hon inte längre kommer någonvart i utredningen. Han är till stor hjälp och blir polisens rådgivare.
Det som först såg ut att vara ett av många fall av tonårstjejer på rymmen, blir ganska snart ett mycket allvarligare fall. Polisen börjar ganska snart förstå att en internationell pedofilgrupp ligger bakom försvinnandet.
Syvertsens skriver lättflytande, rent och med ett omväxlande språk. Och manuset är korrekturläst, icke att förakta för oss språkfascister…Rätt är bra. Personteckningarna är fullt trovärdiga och ämnet i allra högsta grad samtida. Det finns mycket att fundera över när man läst klart och placerar boken i bokhyllan igen! Jisses vilken vardag ungarna har idag.
Utan onda aningar ger mersmak. Intrigen tar tag i en och jag sträckläste! Betyget blir därför klart väl godkänd.
Uppdatering: Piratförlaget har precis lagt upp en ljudintervju med Syvertsens. Klicka här för att lyssna…