Jag är i Den Stora Huvudstaden idag, jag. Lantis på besök… Nu på kvällskvisten har jag halkat runt i snömodden i innerstan för att kika i bokhandlarna. Jag förstår inte varför jag varje år blir så besviken på utbudet. Ja, inte själva UTBUDET egentligen, utan att alla oavsett kedja, har SAMMA utbud. Det räcker med andra ord att gå in i en butik. Om man inte går till Gleerups i Lund, där de lägger till överblivna böcker i lager som de vill bli av med också. Det är de hyllorna som är roligast. Köper man så mycket böcker som jag gör, så HAR man redan de flesta av titlarna man annars kunnat tänka sig köpa. Jag inser att det är sundare för ekonomin att vänta in rean och handla då, men jag har för dåligt tålamod för att vänta. Så är det. Och idag blev det noll böcker inköpta. Tyvärr. Och jag som hade så stora förväntningar. Igen.
månadsarkiv: februari 2009
Chick lit-huset är igång!
Nu har vi äntligen fått allt på plats så välkommen in!
Bokrea!
Nu är det återigen dags för årets högtidsstund för alla bokälskare: Bokrean!
Reklamblad dimper ner i brevlådan och som vanligt så sitter jag med pennan i högsta hugg och ringar in alla böcker jag vill köpa. Men. I år känner jag mig lite besviken. Antalet ringar är betydligt färre än vad de brukar vara. Det kan dock bero på att många av de böcker som reas redan finns i min bokhylla…
Jag måste också passa på att ”puffa” lite för Internetbokhandlarnas rea. Kolla på dem innan ni ger er in i trängseln med millioner andra boksugna reashoppare ute i butikerna. Förra året gjorde jag en STOR jämförelse innan jag lade min beställning, vilket resulterade i att jag fick 14 nya böcker hemskickade med posten. Både priset och utbudet var mycket bättre på Internet.
Av de böcker som reas just nu kan jag rekommendera Åsa Larssons ”Det blod som spillts”, Reginald Hills ”Dalziels Död” (börjar känna mig tjatig) och Denise Minas ”Blodsarv”. Själv kommer jag att köpa Mark Billingham ”Livlös”, Stephen Booth ”I skydd av mörkret” och ”Mordet i Sussex” av Minette Walters.
Vilka böcker skulle ni rekommendera?
Lite gott och blandat…
Skvaller:
Aftonbladet.se skvallrar om den kommande Sherlock Holmes filmen…
Länktips:
Vid midnatt startade TV4 Kriminalkanalen… den kan det vara värt att ta sig en titt på.
Mari Jungstedt:
DN.se har en trevlig intervju med Mari Jungstedt
Interview with Peter Robinson
I am extremely happy to welcome none other than Peter Robinson to Deckarhuset!
Hello Peter,
I am so happy and excited that you have taken some time off from your busy schedule for this little e-mail interview. I will cut right to the chase and start with the questions right away…
First of all, where did you get the inspiration for Detective Chief Inspector Alan Banks? Is there a lot of Peter Robinson in Alan?
I think Banks is a character who has evolved over many books, rather than someone who was born fully formed. When I started writing the series back in the mid eighties, I had absolutely no experience of the police, other than running away from them! I had read very few crime novels, and the ones that had most impact on me were the Maigret books, by Simenon, Maj Sjöwall and Per Wahloo’s Martin Beck series, Nicholas’s Freeling’s Van der Valk, and Raymond Chandler. So I suppose if I was picking up influences from my reading, Banks is a combination of Maigret, Martin Beck, Van der Valk and Philip Marlowe! But I don’t really think that is the case. He was just my idea of an interesting character who happened to work as a detective. I wouldn’t say there is a lot of Peter Robinson in him, but we do share some social and political views, tastes in music and drink and so on. I think I eat much more healthily than he does, though, yet I don’t manage to stay quite as thin and fit. I couldn’t do his job and he couldn’t do mine.
Hela intervjun med Peter Robinson
Jag är otroligt glad att välkomna ingen mindre än Peter Robinson till Deckarhuset!
Hej Peter, jag är så glad att du tagit dig tid från ditt fullspäckade schema för den här e-mailintervjun. Jag börjar direkt:
Först av allt, varifrån fick du inspirationen till Alan Banks? Är det mycket av Peter Robinson i Alan?
Jag tror att Banks snarare har utvecklats genom böckerna än att vara en färdig karaktär från början. När jag började skriva i mitten av 80-talet hade jag ingen erfarenhet av polisen (mer än att springa ifrån dem!). Jag hade bara läst några enstaka kriminalromaner och de som hade störst inflytande på mig var Maigret-böckerna av Simenon, Sjöwall/Wahlöös Martin Beck-serie, Nicholas Freelings Van der Valk och Raymond Chandler. Så jag gissar att om jag inspirerades av mitt läsande är Banks en blandning av Maigret, Martin Beck, Van der Valk och Philip Marlowe! Men jag tror inte det var så. Han var snarare min idé om en intressant karaktär som råkade jobba som detektiv. Jag tycker inte att det är så mycket Peter Robinson i honom men vi delar en del sociala och politiska åsikter och vi har samma smak i musik och dryck och så vidare. Jag äter hälsosammare än han gör, men trots det lyckas jag inte hålla mig lika vältränad och smal. Jag skulle inte kunna göra hans jobb och han skulle inte kunna göra mitt.
Jag läste I ondskans spår (Aftermath) för några månader sedan och skrev så här om den på Deckarhuset: ”… det spelar egentligen ingen roll om man tycker om den här deckaren eller inte, har man väl börjat att läsa den kan man inte lägga den ifrån sig!” Boken är mörkare och läskigare än ett svart hål (och jag älskar det!) men skrämmer inte dina historier dig själv ibland?
Jag måste medge att I ondskans spår gav mig några mardrömmar! Annars fungerar det mest tvärtom för mig. Jag skräms inte av det jag skriver, men jag skriver om det som skrämmer mig. Jag har en morbid fantasi och kan ofta visualisera det hemskaste i diverse situationer vilket utgör grunden för de skrämmande scenerna i böckerna. Om jag inte hade börjat skriva deckare hade jag nog skrivit skräck istället. Jag blir rädd först när jag skriver om det som skrämmer mig. Skrivprocessen är faktiskt renande, jag vill inte ens tänka på vilket vrak jag skulle vara utan den!
Vilken av dina böcker skulle du säga är den läskigaste?…
Förmodligen I ondskans spår, men den senaste, All the Colours of Darkness, är läskig på ett annat sätt, den ger en mer paranoid känsla.
Du har levt i Canada halva ditt liv (sedan 1974 om Wikipedia har rätt?). Har det påverkat ditt skrivande?
Det har det säkert. En del kritiker ser det som ett gyllene tillfälle att helt såga mig när de hittar enstaka transatlantiska missar (det finns tyvärr några sådana, måste jag erkänna) och säga att jag inte har en aning om vad jag talar om! Jag är dock född och uppvuxen i Yorkshire, bodde mina 25 första år här, skola, universitet, 60-talseran, rubbet. Graham Green sa en gång att de första 20 åren av en författares liv är dennes hela upplevelse, och att allt som händer efter dem endast är detaljer. Jag tror det ligger viss sanning i det. Jag har dessutom hållit kontakten genom åren, återvänt om och om igen och nu äger jag dessutom en lägenhet i Storbritannien så jag spenderar nästan hälften av tiden i Richmond, North Yorkshire, och resten i Toronto.
Mer intressant tycker jag egentligen det är hur min emigration har påverkat min bild av det jag kommer ifrån. Jag tror inte jag skulle ha kunnat skriva om Storbritannien på samma sätt – klassamhället, landskapet, politiken och sociala värderingar – om jag inte sett det från visst avstånd. Allt handlar om vilket perspektiv man har och jag tror att min tid i Canada ger mig en unik synvinkel där nostalgi blandas med ett uifrånperspektiv. En del författare jag känner måste vara i eller nära de omgivningar de skriver om. Jag föredrar att ha ett visst avstånd, och det jag då får offra i form av vardagligt lokalt liv tror jag att jag får igen i det universella i böckerna. Banks är en EVERYMAN och läsare överallt kan identifiera sig med karaktärerna, deras attityder och vad som händer i deras liv.
Kan du berätta något om din kommande bok (jag måste ju få försöka…)?
Den kommande boken är en samling korta berättelser kallad The Price of Love. Den innehåller tre Bankshistorier, varav en är en novell kallad Like a Virgin som jag skrev specifikt för samlingen och just har avslutat. Jag tyckte verkligen om att skriva den – 125 sidor är en trevlig längd. Jag tänker inte berätta vad den handlar om men det är en del överraskningar med! Den kommer att publiceras i Storbritannien av Hodder i augusti. Just nu håller jag på med nästa Banks-bok som kommer publiceras nästa år. Jag har ingen titel på den ännu vilket är frustrerande, men jag hittar säkert något bra på min spellista i iPoden.
Vad läser du för böcker själv (läser du någonsin dina egna böcker efter att de publicerats)?
Jag läser alla möjliga böcker, men aldrig mina egna! Jag gillar faktaböcker och just nu läser jag Liberation av William I. Hitchcock, om det sista året av Andra världskriget. Efter det kommer jag förmodligen att läsa Philip Kerrs senaste Bernie Gunther. Jag tycker om att hålla koll på mina kolleger – Ian Rankin, Mark Billingham, John Harvey, Laura Lippman, Michael Connelly, Robert Crais, George Pelecanos, Stuart MacBride, Simon Kernick bland andra – och jag försöker att aldrig missa en ny Ruth Rendell/Barbara Vine eller P.D. James. Jag tycker också om att läsa någon historisk deckare då och då, särskilt C.J. Sansom. Sen finns det andra romanförfattare jag gillar så som Ian McEwan, Robert Harris, William Boyd, Sebastian Faulks, Beryl Bainbridge, Kate Atkinson och Pat Barker.
Känner du till några svenska författare?
Absolut. Jag tycker de är bland de främsta kriminalromansförfattarna idag, och det är inte något jag bara säger. Som jag nämnde tidigare läste jag Sjöwall och Wahlöö och på senare även Henning Mankell. På sistone har jag dessutom upptäckt många fler svenska deckarförfattare och har antingen läst eller har i min läshög Åsa Larsson, Stieg Larsson, Camilla Läckberg, Karin Alvtegen, Håkan Nesser och Åke Edwardsson. Jag läser även andra skandinaviska deckarförfattare såsom Karin Fossum, Jo Nesbø, Matti Joensuu och räknas Arnaldur Indriđason?
Joyce Carol Oates var din handledare på universitetet!? Hur var det? Håller ni kontakten och kanske till och med utbyter skrivtips?
Det var en bra erfarenhet för mig. Jag skrev bara poesi då och Joyce var väldigt uppmuntrande. Hon fick mig att känna mig som en riktig författare. Vi håller inte kontakten men har skickat hälsningar till varandra ibland när vi nästan verkar följa varandra runt USA eller så. Jag tvivlar på att jag skulle kunna ge henne några skrivtips, men jag skulle gärna vilja veta hur hon lyckas fortsätta vara så produktiv. Jag hinner knappt med en bok om året och även det känns som hårt arbete!
Och vår stående sistafråga: Vem skulle du rekommendera att vi intervjuar härnäst? Det kan vara vem som helst som har med kriminalromaner att göra på något sätt.
Har ni talat med John Connolly? Jag tror det skulle vara spännande att intervjua honom om mötet mellan crime och skräck.
Vi på Deckarhuset (särskilt Joachim och Erica som är STORA fans) tackar dig för din tid! De bästa lyckönskningar och vi kan knappt vänta på att nästa bok ska komma ut!
The interview with Peter Robinson
I am extremely happy to welcome none other than Peter Robinson to Deckarhuset!
Hello Peter,
I am so happy and excited that you have taken some time off from your busy schedule for this little e-mail interview. I will cut right to the chase and start with the questions right away…
First of all, where did you get the inspiration for Detective Chief Inspector Alan Banks? Is there a lot of Peter Robinson in Alan?
I think Banks is a character who has evolved over many books, rather than someone who was born fully formed. When I started writing the series back in the mid eighties, I had absolutely no experience of the police, other than running away from them! I had read very few crime novels, and the ones that had most impact on me were the Maigret books, by Simenon, Maj Sjöwall and Per Wahloo’s Martin Beck series, Nicholas’s Freeling’s Van der Valk, and Raymond Chandler. So I suppose if I was picking up influences from my reading, Banks is a combination of Maigret, Martin Beck, Van der Valk and Philip Marlowe! But I don’t really think that is the case. He was just my idea of an interesting character who happened to work as a detective. I wouldn’t say there is a lot of Peter Robinson in him, but we do share some social and political views, tastes in music and drink and so on. I think I eat much more healthily than he does, though, yet I don’t manage to stay quite as thin and fit. I couldn’t do his job and he couldn’t do mine.
I read “Aftermath” (“I ondskans spår” [translates to “In the tracks of evil”]) a few months ago and wrote the following about it on Deckarhuset: “…it doesn’t matter if you like this book or not, after you start reading it’s impossible to put it down!”. The book is both darker and scarier than a black hole! (and I love it!) but don’t you scare yourself sometimes with some of the stuff you come up with?
I must admit that Aftermath gave me a few nightmares! Really, though, for me it works the other way around. I don’t so much scare myself by what I write, but I write what scares me. I have a morbid imagination and can often imagine the worst in certain situations, and this often provides the basis for frightening scenes in the books. If I hadn’t become a crime writer I think I would have written horror. I get scared first, then I write about what scares me. The writing is actually cathartic, and I hate to think what kind of a wreck I would be if I didn’t gave that outlet.
…Of the books you have written, which would you pick out as the scariest one?
Probably Aftermath though I think the most recent in English, All the Colours of Darkness, is scary in a different way, more paranoia-inducing.
You have lived in Canada half you life (since 1974 if Wikipedia is correct?) Do you think this has affected your writing in anyway?
I’m sure it has. Of course, it gives a wonderful opportunity for critics who find the occasional transatlantic error in my books (and I admit there are some, to my shame) to dismiss me completely and say I don’t know what I’m talking about! However, I was born and raised in Yorkshire, spent the first twenty-five years of my life here, school, university, the sixties experience, the lot. Graham Greene once said that the first twenty years of a writer’s life contains his whole experience, and the rest is detail. I believe there is some truth in that. I have also kept in touch over the years, returning time and time again, and now I own a flat here, I spend close to half my time in Richmond, North Yorkshire, and the rest of the year in Toronto. More interesting to me is the way being an émigré has shaped my perspective on where I came from. I don’t think I would have been able to write about Britain in the same way—the class system, the landscape, the politics, the social mores—if I hadn’t been looking back at them from some distance. It’s all a matter of perspective, point of view, and I think spending so much time in Canada has mingled my nostalgia with detachment to produce a unique view. Some writers I know have to be in or near the place they write about, but I prefer a bit of distance, and what I sacrificed in terms of the day-to-day aspects of local life, I think I gained on the universal ones. Banks is a sort of Everyman, and readers anywhere can identify with the characters, their attitudes and what happens in their lives.
Can you tell us anything about your next book (you can’t blame me for trying)
The next book is a collection of short stories called The Price of Love. It contains three Banks stories, one of which is a novella called “Like a Virgin”, which I wrote specially for the collection and have just finished. I really enjoyed writing it—about 125 pages or so is a nice length. I won’t tell you what it’s about, but there are a few surprises in it! That should be published first in the UK by Hodder this coming August. Right now I’m well into the next Banks novel, to be published next year. I don’t have a title yet, which is frustrating, but I’m sure I’ll find something suitable on my iPod song list.
What kind of books do you read yourself (do you ever read your own books after they have been published)?
I read all sorts of books, but never my own! I like non-fiction, and right now I’m reading a book called Liberation by William I. Hitchcock, about the last year of the Second World War. I’ll probably be reading Philip Kerr’s latest Bernie Gunther book next. I like to keep up with my colleagues—Ian Rankin, Mark Billingham, John Harvey, Laura Lippman, Michael Connelly, Robert Crais, George Pelecanos, Stuart MacBride, Simon Kernick and others—and I also try never to miss a new Ruth Rendell/Barbara Vine or P.D. James. I also enjoy the occasional historical crime novel, especially C.J. Sansom. Then there are other novelists I enjoy, such as Ian McEwan, Robert Harris, William Boyd, Sebastian Faulks, Beryl Bainbridge, Kate Atkinson and Pat Barker.
…do you know of any Swedish authors?
Absolutely. I think they are among the best writers of crime fiction today, and I’m not just saying that. As I mentioned earlier, I cut my teeth on Sjöwall and Wahloo, and of course I read Henning Mankell later. But recently I have discovered many more Swedish crime writers and have either read, or have in my to-read pile, Ǻsa Larsson, Stieg Larsson, Camilla Leckberg, Karin Alvtegen, Hǻkan Nesser and Ǻke Edwardson. I also read crime writers from other Scandinavia countries, such as Karin Fossum, Jo Nesbø, Matti Joensuu, and does Arnaldur Indriđason count?
I understand that Joyce Carol Oates was a tutor of yours when you attended university!? How was that? Do you still keep in touch and maybe give each other writing tips?
It was a good experience for me. I was writing only poetry then, and Joyce was very encouraging. Made me feel like a real writer. We don’t keep in touch, but I have received, and passed on, the occasional message when we seem to be have been following one another around the US on tour or something. I doubt that I could give her any writing tips. but I’d like to know how she manages to remain so prolific. I can barely manage one book a year, and even that feels like hard work!
And our always-recurring last question: Whom would you recommend we interview next? It could be anyone connected with “criminal fiction” in anyway?
Have you talked to John Connolly? I think he would be interesting to interview about the intersection between crime and horror.
We at Deckarhuset (especially Joachim and Erica who are HUGE fans) thank you for your time! We wish you all best and we can’t wait until your next book comes out!