Död i gryningen

Zatopek van Heerden är privatdetektiv med ett förflutet som polis och alkoholist. I Död i gryningen åtar sig van Heerden att undersöka ett fall som kretsar runt en torterad, avrättad antikhandlare. Uppdraget han åtagit sig är att finna ett testamente som försvunnit. Offrets kassaskåp är tomt och att döma av hur han dödats, pekar allt på att han tagits av daga av en legosoldat. Historien utspelar sig runt Kapstaden i Sydafrika och är snabb, våldsam och otäck. Man får som läsare med sig en historia som skrämmande nog skulle kunna vara verklig. Jag har lite svårt med alla de tungvrickande Afrikaansnamnen, de får lite egna uttal i mitt huvud, är jag rädd, men de stoppar inte upp den berättade historien.

Deon Meyer, som författaren heter, är en trevlig bekantskap. Jag hade inte hört talas om honom tidigare, trots att hans verk översatts till mer än 10 språk tidigare. Eftersom detta är den första i en serie om van Heerden, ser jag fram emot översättningarna av de efterföljande också!

Läsbrist

Det är rätt mycket man kan få gjort medan man läser. Man kan laga mat, man kan diska, man kan prata med mormor, man kan lyssna på ljudböcker, rensa kattlådan, vattna blommorna, kratta gräsmattan och man kan bada.

Observera att nu pratar jag inte om ljudböcker här! För att tillgodogöra sig innehållet i en ljudbok kan man inte göra mycket annat samtidigt. Jo, två saker kan man göra samtidigt som man lyssnar; man kan antingen läsa en pappersbok, eller man sitta stilla och lyssna intensivt, annars missar man något för att tankarna drar iväg med en. Inget annat.

En och annan gång hittar jag dock småsaker som man ingalunda kan få undanstökade ens medan man läser pappersböcker. Fram till nyss hade jag kommit på två saker;´

1: sticka norska lusekoftor efter komplicerade mönster

2: klappa katten (han sitter alltid på boken och skymmer därmed texten).

Idag hittade jag en tredje sak. Det handlar om renovering av hus. Med en hink spackel i ena handen och själva spackelgeggarmanicken i den andra, stående på en vinglig pall stirrande uppåt längs väggen så går det helt enkelt inte att läsa till någon reda. Jag gjorde några tappra försök men gav snart upp. VET ni hur lång tid det TAR att spackla fyra stycken fem meter breda väggar som sträcker sig från golv till taknock? Jag har hållit på i timmar och är inte mycket närmare färdigstadiet än när jag började. Jag har minst två miljoner kvadratmeter ospacklad vägg kvar…

Och inte en rad har jag läst i den Norska författarinnan Gunn M. Rolls ”Svart” . Inte en RAD!