Här i Stockholm verkar det dock inte som om vädergudarna är på gott humör. Så det blir inget firande i hängmattan, men lite avkopplande läsning i soffan kanske 🙂
Här i Stockholm verkar det dock inte som om vädergudarna är på gott humör. Så det blir inget firande i hängmattan, men lite avkopplande läsning i soffan kanske 🙂
I veckan avslöjades vilka som sommarpratar i P1:s Sommar. Missa inte bland annat Jan Guillou som är sist ut i startfältet (den 15 augusti). På SR:s hemsida finns även ett arkiv med ett urval av tidigare års sommarpratare.
Sommar sänds i P1 klockan 13.00-14.30 med start den 20 juni.
Nu har vi ”Mickey Spillane” här igen! Och jag måste säga att det håller andra gången också. Händelserna tar inte precis vid direkt efter första boken, Handel med döden, men det är samma huvudperson. Tänk att problemlösaren är massmördare. Lite stuns är det i bara detta faktum. Historien är rapp, ingen dötid, och inga tramsiga sidostories om kärlekshistorier och dagistrassel. Inget onödigt kaffedrickande som tar fokus från själva ploten. Det finns finurliga vändningar och ett överraskande slut i historien där Dennis Milne, fd polis numera massmördaren Mick Kane fortsätter skipa sin egen rättvisa.
En rättvisa som är rackarns blodig…
Stieg Larssons fortsätter att skörda offer internationellt 😉 Läs mer på Aftonbladet…
Tidigare om Stieg Larsson på Deckarhuset:
OK, dags för dagens lyxproblem: Erica och jag brukar plugga ihop. Oftast sitter vi på universitetet och efter lunch brukar vi bryta för en promenad nere i Brunnsviken eller i Bergianska trädgården, vilket är trevligt. Ibland försöker vi också plugga i Bergianska. Det börjar alltid bra (se bilden ovan med mina prydliga(?) anteckningar), men på något sätt slutar det varje gång med att vi ligger och läser varsin skönlitterär bok på någon brygga i solen (se bilden på sommarsöta Erica nedan som börjat på Ian Rankins Öppet Hus). Inte helt effektivt. Men trevligt är det.. 😉
Triptyk av Karin Slaughter
En bra bok. Alla hennes karaktärer har så otroligt mycket i sina ryggsäckar! Snacka om människoöden! efter halva boken gissade jag mig till slutet, men konstigt nog var den ändå så bra att jag inte ville släppa den. En välskriven bok som när den var färdigläst lämnade kvar en känsla av att jag precis sett en film istället för att ha läst ut en bok.
Hur kom det sig att du började skriva deckare?
Journalisthögskolan gav mig kunskapen att skriva och självförtroende att känna att jag kan. Därmot hade jag inte tid. Det tog några år innan jag kände att jag kunde ta tag i den gamla drömmen att skriva. Jag var då van att skriva 15 sekunders snuttar, och skrev jag något som drog ut på 20-30 sekunder så tvingades jag stryka, redaktören tyckte genast att jag blommat ut alldeles för mycket. Jag hade ett uppdämt behov att få skriva längre. När barnen vuxit till sig lite, och huset var byggt, hade jag plötsligt tid att skriva på mina lediga dagar. Att det blev deckare är väl för att jag älskar deckare själv, och för att jag tycker att deckaren är en jättebra form för att beskriva saker som samhällskritik och relationer. Det som intresserar mig är relationerna. Det psykologiska, med frågan vad som egentligen ligger bakom brottet, vad som gör att en människa kan begå det värsta av brott. De frågorna intresserar mig.
En annan sak är att det bästa jag vet är en bok som man inte kan sluta läsa, man bara måste läsa färdigt, och det var en utmaning för mig att undersöka om jag kan skriva så, om jag kan fånga en läsare så att den bara måste fortsätta läsa.