Harper’s Island: Slutet

Jössös… Tar tillbaka allt snällt jag tidigare sagt om serien 🙁

Om du inte har sett avsnitt 10,11,12 och 13 så föreslår jag att du slutar titta efter avsnitt 9 och sedan sätter dig ned och hittar på ditt eget slut.

Pappas lilla flicka

(A Great Deliverance) Första avsnittet av Kommissarie Lynley-serien som följt med Expressen under våren. Barbara Havers (Sharon Small) är, för er som inte sett serien eller läst Elizabeth Georges böcker, en envis och ibland ilsken kriminalinspektör (tror jag – polistitlar är inte lätta grejer..) som har rykte om sig att vara besvärlig, och med någon sorts underlägsenhetskomplex gentemot den adlige, och överordnade, kommissarien Thomas Lynley (Nathaniel Parker). Eftersom det här är första gången de arbetar ihop försöker de hitta sina roller gentemot varandra samtidigt som de brottas med ett komplicerat mordfall.

I Pappas lilla flicka har nämligen en bonde hittats halshuggen i sin lada tillsammans med sin lika döda hund samtidigt som den lokala polisen skakas av rykten om korruption, och deckarduon från Scotland Yard möts av inte alltför entusiastiska kolleger.

Jag tycker både Small och Parker är riktigt bra i sina roller, har svårare för Helen (men å andra sidan har jag svårt för henne i böckerna också) och ska det förresten inte vara Deborah som är rödhårig (eller är det bara i mitt huvud hon är det)? Avsnittet är baserat på Georges bok med samma namn, så har du nyss läst den kan det väl vara lite trist. Jag, som inte läst den på många, många år, tyckte avsnittet var jättebra, precis vad man vill ha av en BBC-deckare.

Rov

(Sacrifice) S.J. Bolton. Helt ny bekantskap för mig igen, och jag är mycket, mycket positivt överraskad! När jag läste baksidetexten tänkte jag att det här inte skulle vara en bok för mig alls: forntida runor, rituella mord och kopplingar till urgamla sägner – vanligtvis inte min kopp te, helt enkelt!

Bolton har dock lyckats skapa en mycket originell deckare (som utspelar sig på Shetlandsöarna), fullkomligt späckad med action och spänning och intressanta karaktärer. När jag hade ca tio sidor kvar sa jag till en kompis: ”Jag fattar inte hur hon ska lyckas slutföra den här deckaren, eller tror du att det är en sådan där jobbig bok där allt bara tar slut utan att allt får sin lösning?” men Bolton lyckades, och för det är hon värd allt beröm!

Trots att storyn på sina ställen kanske är lite väl fantasifull är den på det stora hela väldigt spännande och jag rekommenderar den varmt! 🙂