månadsarkiv: september 2009
Bokmässan: Rapport
Det här är Robert Goddard, en för mig tämligen okänd brittisk deckar/thrilleförfattare. Rätt snart förstod jag att han är rätt välkänd utomlands, vilket jag fick bekräftat när jag kollade upp honom på nätet nu i efterhand. Han har tydligen vunnit en del internationella priser samt svenska deckarakademins pris för bäst översatta deckarroman för några år sen.
Jag fick Goddards senaste bok För glömda synders skull av bokförlaget Ekholm och Tegebjers. På något sett så har de lyckats ge ut boken på svenska före den har kommit ut i den anglosaxiska världen. Sånt är ju alltid kul! Det kommer en recension så småningom, jag har stora förväntningar! Det var förresten ren tur att jag lyckades få syn på den lilla montern i ögonvrån för annars hade jag missat både förlaget och Goddard. Jag såg senare att de hade en liten annons i mässprogrammet, som jag totalmissade, om att Goddard var i deras monter och signerade.
Det märkliga är att varken han, Simon Kernick (som kom försent till sin intervju med Doreen Månsson efter en slirig natt….), eller Simon Becket var närvarande vid deckartorget där det fullkomligt kryllade av deckarförfattare. Hur tänkte arrangörerna egentligen? Nog för att det är kul med våra egna svenska kriminalförfattare men nog borde de internationella bestsellerförfattare som har varit nominerade till och vunnit flera internationella priser och åker till lilla Sverige, åtminstone få delta deckartorgets program! De borde ju för guds skull ha varit höjdpunkterna! Det enda bra med att de inte fick så mycket uppmärksamhet var att jag kom åt att tala med dem, till skillnad från t.ex. Camilla Läckberg och Jan Guillo som var konstant omringade av folk.
I övrigt så berättade någon för mig att Inger Frimansson hade vunnit spårhunden 2009 men jag har dock inte fått det bekräftat officiellt. Priset delas ut årligen till bästa barn/ungdomsdeckarförfattare.
På väg ut från mässan trängde jag mig genom folkmassan och tog ett kort på Jan Guillo,
Närmre än så gick inte att komma..
Sammanfattningsvis kan man ändå säga att för den som vill träffa (eller åtminstone se…) deckarförfattare så är Bokmässan i Göteborg ett hett tips. Här finns de flesta av Sveriges deckarelit. Lättast hittar man dem vid deckartorget under deckarens dag som i år var lördagen. De internationella deckarförfattarna får man dock leta efter i deras tillhörande monter vilket jag tycker är dumt eftersom det inte är alls är säkert att man vet vilket förlag de tillhör.
.
Tidigare inlägg från Bokmässan:
Bokmässan: Deckartorget
Det kryllar av deckarförfattare här vid deckartorget – här kommer lite bilder! (Ber om ursäkt för kvalitén, man skulle haft en iphone..)
Gissa vems son det här är!?
.
Jan Mårtenson
.
Thomas Bodström och Kristina Ohlsson
.
Ulla Trenter -deckarförfattare och medlem i Svenska Deckraakademin, var även gift med Stieg Trenter.
.
Camilla Läckberg in action!
Bokmässan: Lyssnar på Kernick
Sitter och lyssnar på Simon Kernick som berättar om hur han blev rånad.
Såg även Camilla Läckberg med bebis på magen och sitt långa, vackra hår utsläppt.
Allt från Bokmässan…
Brown är verkligen kungen av Page Turners!
Har avverkat 1/3 av Dan Browns ”The Lost Symbol”. Hade det inte varit för det faktum att jag denna vecka har varit tvungen att begrava mig i litteratur kring fastighetsrätt och dessutom skriva ett PM om hyra av lokal, så hade jag redan varit klar med TLS! Brown har verkligen lyckats hitta formeln för hur man skriver en riktig page turner!
…dessvärre har han även till viss del blivit lite väl glad i att använda just formler… i alla fall känns det så för mig på vissa ställen. Uppbyggnaden liknar hans tidigare böcker lite väl mycket:
Hjälten slängs in i en spännande situation. I varje grupp av människor som vi får följa finns det alltid någon som inte vet så mycket om religion/symboler/teknik eller vad boken nu handlar om, på så viss ”berättas” allt för denna person och du som läsare får känna att du lär dig en massa spännande fakta. Det är hela tiden gasen i botten och det börjar bli lite tråkigt att vi aldrig riktigt får lära känna några karaktärer i Robert Langdon böckerna på djupet…
Trots allt detta är Dan Brown dock helt klart i en klass för sig! Återkommer när jag är färdig med ett fullständigt omdöme.
Den vita döden
Björn Hellberg. Jag har inte läst något av Hellberg tidigare, så jag var riktigt nyfiken när jag öppnade den här boken. Handlingen är följande: En sportjournalist vid namn Kim Stockman får i uppdrag att skriva en bok om tennis och samtidigt börjar mystiska saker att hända. Saker som verkar ha koppling till ett tennisläger Kim var på som tonåring…
Jag är inget tennisfreak på något sätt, men trots det tyckte jag att det var kul att läsa om den alldeles egna värld som verkar vara tennisens. Det märks att Hellberg kan sitt ämne och framför allt älskar sitt ämne! Som deckare sedd är den drivande på ett nästan omärkligt sätt. Spontant vill jag beskriva det som en stillsam deckare, men trots det är den aldrig seg eller tråkig: tvärtom kommer jag på mig själv med att vilja läsa vidare även när jag egentligen ska göra annat. Dessutom listade jag ut vem som var mördaren och då känner man sig ju alltid lite duktig.. 🙂
Du har väl inte missat Mis intervju med Björn Hellberg? Den kan du läsa här…