På söndag säljer Kjell E. Genberg sin produktion på Drottninggatan i Stockholm där Värlens Längsta Bokbord ska stå under några timmar. Hans plats är i närheten av Restaurang Rydberg och ingången till Centralbadet!
Tidigare om Kjell E. Genberg på Deckarhuset:
En kvinna mördas i en park bakom polisens högkvarter på Kungsholmen i Stockholm. Kommissarie Hake blir som vanligt ansvarig för mordutredningen och denna gång får han förutom sin chef tampas med en kvinnlig polis från norrland. Att en kvinnlig domare i Högsta Domstolen visar sig vara inblandad försvårar utredningen ytterligare.
Kungsholmsmorden är Lars Bill Lundholms tredje deckare som utspelar sig i Stockholm. I varje bok kommer turen till en ny stadsdel. Om du tyckte om Lundholms första böcker är det en läsvärd bok, men förvänta dig inte några överraskningar.
Vi på Deckarhuset hälsar den danska kriminalförfattaren Michael Katz Krefeld välkommen till denna intervju. Krefeld är aktuell med Peter Pans hemlighet som är hans andra kriminalroman om den danska läkaren Maja Holm. Läs recensionen här!
Michael, kan du ge oss lite bakgrundsinformation om dig själv? Ålder, var du bor osv.
Jag har alltid varit intresserad av intrigstyrda berättelser och kriminalgenren är en sådan genre. Det gäller både på film och i litteratur. Hitchcook, Orson Wells, Scorsese, och Brian De Palma är stora förebilder. Bland filmmanusförfattare är Towne (Chinatown) Richard Price, (Sea of Love), Joe Eszterhaz (Basic Instinct) förebilder. När det gäller kriminalförfattare är jag speciellt förtjust i författare som Cormac McCarthy, Michael Connelly, Elmore Leonard, och såklart James Ellroy.
Din huvudkaraktär är en kvinna. Jag har alltid varit fascinerad över hur man kan sätta sig in i huvudet på en person av motsatt kön och få denne person att bli trovärdig. Hur gör du?
När jag har arbetat med TV-serier har jag skrivit många kvinnliga karaktärer och därför var det inte konstigt alls att välja en kvinnlig huvudkaraktär till mina böcker. Att välja en karaktär som är så långt ifrån en själv ger unika möjligheter och utmanar ditt sätt att tänka. Jag tror att jag som en manlig författare ser detaljer i kvinnliga karaktärer som en kvinnlig författare inte ser. En kvinnlig författare som skriver om män kommer upptäcka samma sak.
Du skriver också för film och TV. Vill du berätta lite om det?
Jag har regisserat 7-8 kortfilmer och skrivet en rad olika TV-serier. Jag har lärt mig mycket av det och det har gett mig disciplin i mitt arbete. Jag tror att man kan se på mitt sätt att skriva att jag har en väldigt visuell/scenisk sätt att skriva och att jag gillar att skriva dialog. Å andra sidan så är jag glad att jag har lämnat filmbranschen för att satsa på böcker. Jag har precis skrivit på ett kontrakt för 3 ytterligare böcker och är mycket tacksam över att jag kan koncentrerar mig helt och fullt på dessa. Det är ett privilegium som jag har arbetat länge för att uppnå.
Vad anser du är de största skillnaderna mellan att skriva böcker om man jämför med filmer?
Givetvis är det tekniskt helt annorlunda. Manus är ritningar som andra använder, de är korta och tajta utan någon inre dialog. Men den största skillnaden för mig är att jag har fullständig kontroll över hela berättelsen. Med filmer och TV-serier skriver du antingen med andra eller för andra som ska tolka det du skriver. När du skriver en bok är du ensam chef. Det är en stor glädje för mig.
Det har varit mycket snack om nordiska kriminalromaner det senaste årtiondet. Folk blir som galna över svensk kriminallitteratur i vissa länder. Är det likadant med dansk kriminallitteratur? och hur skulle du beskriva nordisk kriminallitteratur? Vad är det egentligen?
Svenska kriminalförfattare har fått stora framgång världen över, men vi i Danmark börjar närma oss. Jag tycker mig finna en ökad försäljning och intresse i de länder mina egna böcker har blivit publicerade och det är lättare att sälja dansk film utomlands på grund av svenska framgångar. Jag tror att det unika i nordisk kriminallitteratur beror på de sociala och ibland politiska teman som ofta finns. Samt realism och kanske kyla (coolness)? Kanske är Skandinavisk kyla den nya svarta?
Kan du nämna 5 danska kriminalromaner/thrillers, 3 danska kriminalfilmer/thrillers och 3 internationella TV-serier du tycker att vi bör läsa/se?
Här är några danska kriminalförfattare som är väl värda att läsa: Leif Davidsen, Jusi Adler Olsen, Mikkel Birkegaard och Elsebeth Egeholm. Alla är stora internationella succéer och väldigt olika i stil. När det gäller filmer, så är det svårt att få kriminalfilmer finansierade i Danmark. Men jag tycker att ni ska se: ”Rembrandt,” ”Kongekabalen” and ”Kandidaten”. Bland internationella TV-serier väljer jag: ”Forbrydelsen” (Brottet på svenska) som är en dansk serie som har fått stor internationellt framgång internationellt. Jag har precis köpt den första säsongen av ”Homicide” som får anses som en klassisker. Dialogen är fenomenal och de psykologiska porträtten minst lika bra. ”The Wire” har liknande kvalitéer. Jag längtar efter att få köka den sista säsongen av LOST.
Kan du beskriva en typisk arbetsdag för dig? Jag vill veta var du arbetar, om det är stökigt eller organiserat? Använder du en laptop? sitter du i en soffa, vid ett skrivbord? Hur länge arbetar du? Dricker du kaffe? osv…
En typisk arbetsdag startar vid 8:00 – 8:30 med att jag sätter mig i mitt hemmakontor. Om jag inte går ut för att göra research, vilket innebär att jag antingen tittar på olika platser/miljöer, eller talar med olika experter. När jag börjar på en bok är mitt kontor oftast väldigt rent men väldigt snart kommer det att vara fullt av pappershögar och mängder av researchanteckningar. Halvvägs genom processen är jag bokstavligen talat begravd i min berättelse. Jag har några arbetsredskap som är ovärderliga i mitt arbete. Min Laptop, en Mac Air ,som jag kan ta med mig överallt och min whiteboardtavla där jag frenetiskt slänger upp mina idéer. Till sist min kamera, en Riccoh, som är världens bästa pocketkamera.
I början av skrivarprocessen, skriver jag 6-8 timmar per dag men när min deadline börjar närma sig blir arbetsdagen längre och längre. Nu i juli har jag skrivit 10-12 timmar per dag 7 dagar i veckan. När det gäller kaffe? Kaffe är oljan som smörjer maskineriet. Jag är kaffeberoende!
Vilka är dina tre absoluta favoritböcker (Det behöver inte vara kriminallitteratur)
Wow, bara tre? Då väljer jag några klassiker: “Lawrence of Arabia”. “Taxi Driver” och “Vertigo”. Böcker som nyligen har gjort intryck på mig är: “No Country For Old Men”, Cormac McCarthy, “The constant gardener” John LeCarré, och “The end of mr. Y”, Scarlett Thomas.
Jag var lite upprörd över hur Maja (huvudkaraktären i Peter pans hemlighet) agerade i vissa situationer. Men jag antar att det betyder att jag bryr mig om karaktären, annars skulle jag inte ha brytt mig över hennes handlingar. Är det något du önskade att dina läsare skulle känna?
Jag har hört förut att Maja är lite svår att tycka om. Jag kan förstå det – utan att det har varit en medveten handling att få mina läsare att bli provocerade av henne. Jag kommer att försvara henne i alla lägen, även när hon är besvärlig. Mestadels därför att jag tycker att den delen av henne är en del av mig. Jag förstår hennes trots och att hon inte kan låta saker vara utan måste lägga sig i. Katrine Bergman har en liknande sida, om än mer extrem och våldsam. Det kommer man märka om man läser min nästkommande bok där Katherine är huvudkaraktärn. Kanske gillar jag besvärliga karaktärer som utmanar mig och som kräver mycket av mig som författare.
Vad anser du karaktäriserar en dålig författare och en bra författare?
En dålig författare är någon som inte tar sina karaktärer på allvar. Som inte vet vad som står på spel. Om det är inte är personligt för huvudkaraktären kommer det inte att fungera. Jag gillar inte kriminalromaner där huvudkaraktären löser ett fall utan att någon personlig konsekevens. Bra författare tror på sina huvudkaraktärer och att dramat hittas i psyskologin, inte i hur många lik som ligger på bordet.
Vad läser du just nu?
Jag har läst Michael Katz Krefelds deckarthriller Peter Pans hemlighet som är en fortsättning på Stormvarning.
Serien handlar om den danska läkaren Maja Holm. I den här boken har Maja och hennes sambo precis flyttat tillbaka till den idylliska förort där hon växte upp men det visar sig att den inte är så idyllisk längre. Någon kidnappar barn, dödar dem och lämnar ett bokmärke av Peter Pan. En dag får hon ett kort där det står ”Välkommen hem Wendy” Mördaren visar sig ha ett speciellt intresse av Maja som förbryllar både henne och polisen.
Det här är en katt och råtta lek som är spännande. Min enda invändning är att Maja Holm agerar irrationellt. Det är helt enkelt lite för otroligt att hon skulle kasta sig in i farliga situationer utan att till synes reflektera över vad hon gör, speciellt när hon är gravid. Med den reservationen så vill jag ändå påpeka att boken hade en twist som var ganska oväntad och höjer boken rejält.
Boken har ett tydligt tema som är så vanligt i moderna deckare. Det kan vara kvinnomisshandel, trafficking osv. I den här boken handlar det om pedofili. Risken med ett sådant tema är att det tar över, det vill säga, författarens upprördhet och ilska över dessa missförhållanden i samhället tar överhand över intrig och spänning. Det finns ett antal sådan författare (inga namn nämnda). Så är tack och lov inte fallet i den här boken. Jag rekommenderar att man läser Stormvarning först (för den verkar bra) och sen den här.
På torsdag kommer en intervju med Michael Katz Krefeld, missa inte den!
Under sommaren kommer jag i 10 delar (onsdagar) gå igenom kriminalromanens (Europeisk och Amerikansk) historia i grova drag från 1600-talet fram till idag. Jag kommer också att ge förslag på böcker, filmer och annat som representerar de olika tidsepokerna och kan vara intressanta att läsa/se/spela.
Del 7 – Thrillern
Thrillern har funnits med ända från 1800-talet och en av de mest kända äldre thriller är Greven av Monte Cristo av Alexander Dumas den äldre som skrevs i mitten av 1800-talet. Huvudpersonen Edmont Dantes blir grundlurad av sin bästa vän och förlorar både fästmö och frihet. Efter flera år i fängelse lyckas han rymma och planerar sin hämnd. Det är också en äventyrsroman vilket är typiskt. Många thriller är nämligen uppblandade med andra genrer. Vanligast är mixen mellan thriller och polisroman.
Under den första halvan av 1900-talet fick thrillern stå tillbaka till förmån för detektivromanerna även om den hårdkokta deckaren är en form av thriller.
1. Spänning – Utan spänning ingen thriller
5. I många, men inte alla, thrillers sker någon form av jakt eller katt och råtta lek Det kan vara kända eller okända personer som förföljer hjälten men också vara tvärtom.
Konspirationsthrillern: En, oftast vanlig, person hamnar i någon form av härva där en grupp av mäktiga personer försöker dölja något. John Grisham är en mästare på den här typen av romaner. I Firman (som gick på TV förra veckan) inser en ung nyutexaminerad advokat att den firma han blivit rekryterad av arbetar för maffian. Frågan är om han ska fly, samarbeta med CIA som vill sätta dit firman eller foga sig och därmed garantera sin familjs säkerhet. 
Kriminalthrillern Är oftast en blandning av polisroman och thriller. En polis eller liknande ska sätta dit en mördare. Thomas Harris har skrivit böckerna om Hannibal (När lammen tystnarmm). Harris hjältar är FBI-agenter men böckerna handlar lika mycket om gärningsmannen som är psykopater.
Den psykologiska thrillern: fokuserar mer på känslor och spänning än fysiskt våld. Patricia Highsmith är en författare som skriver sådana. Hennes böcker om psykopaten Mr Ripley är väl värd att läsas Stephen Kings lida är också en sådan roman. Hit hör även flesta av Hitchcocks filmer. Rebecca är bara ett exempel.
Den religiösa thrillern: Här är utgångspunkten ett religiöst objekt som har stor betydelse för religionen. Hjälten letar efter det. Oftast hamnar han/hon mitt i smeten och måste hitta det före andra personer som också är ute efter objektet. Typexemplet är Dan Browns Vinci koden.
Agentthrillern:
politiska thrillern: Handlar givetvis om politik och det kan vara allt från vem som mördade Olof Palme till en politisk skandal i Washington där man desperat försöker dölja att en senator haft sex med en minderårig. I Sverige har vi t.ex. Leif GW Perssons böcker från 1970 och 1980 talet, Grisfesten, profitörerna och mannen från Mallorca som handlar om en bordellhärva inte helt olik den politiska skandalen (den så kallade Geijeraffären) som ägde rum på 70-talet.
Här har vi en lite annorlunda dansk spänningsroman. Kanske skulle jag inte kalla den kriminalroman, men nog är den spännande. Och udda.
Författar/illustratörsparet Leo och Sussi har totat ihop en berättelse som handlar om Brödraskapet, de goda, och om Gralls, de onda, som kämpar för att få tag i ämnet pyromanium, alltså inte kryptonit, som Stålmannen ☺
Det är upp till Leon, en blyg ”shape shifter” och Pauline, som är datanörd och kan hacka vilka koder som helst, att få fatt i ämnet först. Jag som läsare hakar på och hänger med från Paris och ut till Andromedagalaxen. En nervpirrande jakt och kamp mellan Brödraskapet och Gralls som slutar med att… Nope! Det får du läsa om själv!
Ja, det är lite Star Trek och lite Stålmannen och massor av humor och spänning.
Annorlunda, men roligt!
Ok, de första 2-3 kapitlen var lite sega, men sedan tog det fart vill jag lova!
Jag gillar blandningen av vardag och den udda tydliga fantasyvärlden som smygs in här och där tills man inte tänker på det längre. Slugt, Leo!
Det här är min första bekantskap med Leo och Sussi, och jag måste säga att det lovar gott! Och – by the way – kolla omslaget noga! Jisses – det berättar faktiskt en del av storyn även om det ser lite naivt ut i första anblicken.
Boken jag läst är skriven på danska. Jag är tveksam om det finns på svenska eller engelska, men boken är väl värt att ta tag i sin slumrande danska för!
Jag har upptäckt Barbara Nadels deckarserie om den turkiska polisinspektören Cetin Ikmen, visserligen väldigt sent, men bättre sent än aldrig.
Barbara Nadel är brittisk och jag är lite trött på att vi får upptäcka exotiska länder genom västeuropeiska ögon. Jag hade tyckt det varit roligare om det var en turkisk författare. Men… Nadel gör ett bra jobb och jag blev förtjust i Ikmen på en gång men det var helt fel bok att börja med (den 12:e i serien). Jag skulle givetvis ha börjat med den första romanen (Belsassars dotter). Dessutom så spenderar Ikmen en stor del av boken i London så man får inte läsa så mycket om Turkiet som jag hade önskat.
Den turkiska polisen gör en räd mot en fabrik som tillverkar falska märkesvaror när en självmordsbombare spränger sig själv och fabriken i luften. Spår leder till London och Ikmen reser dit iklädd rollen som illegal invandrare som desperat söker arbete för att nästla sig in i verksamheten.
Boken var mycket spännande och realistisk och visar hur livet kan se ut för de miljontals människor som tar sig till västeuropa för att kunna försörja sin familj. Ibland kan samhällsaktuella problem som detta, kvinnomisshandel, eller liknande ta över romanen på bekostnad av intrigen men så var inte fallet i den här boken, tack och lov!
Jag kan definitivt tänka mig att läsa fler böcker om inspektör Ikmen och det färgstarka Turkiet men då börjar jag från början. Jag läste boken på engelska men serien finns på svenska utgiven av Midas förlag.
