månadsarkiv: september 2010

Journalisten Sofie Sarenbrant debuterar med V. 36

Publicerat av

Den här veckan (V.36) debuterar journalisten Sofie Sarenbrant (Damm förlag) med sin deckare som heter just V. 36. Två höggravida kvinnor (i V.36 kanske…) semestrar med sina män i den lilla byn Brantevik som ligger i östra skåne. Efter ett gräl mellan ena paret försvinner den ena kvinnan spårlöst…

Storyn är enkel, vad hände med den gravida kvinnan? Lever hon?

Det här är en knappt godkänd debutantbok…. Problemet är att man har haussat upp boken lite väl mycket. ”En mer krypande och obehaglig deckare har jag inte läst sen Stephen King” (Marcus Birro), En ny Camilla Läckberg!, höggravida personer i huvudpersoner gör det extra spännande! ”Hon har skapat gravidthrillern”  osv….

Boken var hyfsat spännande men inte nagelbitarspännande och inte Stephen King klass. En ny Camilla Läckberg? Ja, kanske, men behöver vi verkligen en till Läckberg? och vad jag kommer ihåg så har Läckberg redan använt sig av gravida huvudpersoner i sina romaner. Med det sagt så kanske den är superspännande och jätteläskig om man själv är gravid eller har småbarn.

Det finns potential i Sarenbrant  men jag tycker hon har tagit  lite för mycket inspiration av andra kvinnliga deckarförfattare. Nästa bok hoppas jag att hon gör lite mer unik. Jag skulle gärna vilja ha mindre fokus på barn och mer fokus på karaktären Johanna och hennes journalistyrke. Där finns det säkert en mängd uppslag man kan skapa spännande intriger runt.

Monstret i Florens

Publicerat av

I veckan släppte förlaget Reverb Douglas Preston och Mario Spezis bok Monstret i Florens. Den handlar om den seriemördare som härjade bland Florens kullar på 70 och 80-talet. Mördaren dödade par som älskade i sina bilar på landsbygden. Thomas Harriss som har skrivit När lammen tystnar och Hannibal sägs ha tagit en hel del influenser från denna mördare. Ridley Scotts filmatisering av Hannibal utspelar sig också till viss del i Florens.

Preston berättar hur han i början på 2000-talet flyttade till Italien för att skriva en roman och där träffade reporten Mario Spezi som berättade om Monstret i Florens. Preston blir så intresserad av hans berättelse att han dras med i jakten på att hitta den verkliga mördaren.

Den historia Spezi berättar för Preston handlar inte bara om en grym seriemördare som mördar 16 personer utan om hur människor i den italienska polisen, åklagarmyndighet, stat missköter utredningen och använder utredningen för att gynna sina egna karriärer. Det är hårresande att läsa om hur bevis planteras eller ”glöms bort”, hur människor blir oskyldigt anklagade på suspekta grunder (och förstör deras liv) och vilka vilda teorier man hittar på. En av dessa teorier presenteras i en artikel i  Aftonbladet från 2004 (Se här!)  

Spezi och Preston är öppet kritiska till hur utredningen sköts och har en egen teori om vem som är mördaren. Det uppskattas inte…. åklagaren har sin bestämda uppfattning om vem som är skyldig….Strax innan de ska släppa sin bok anklagas Preston för en form av mened och rekommenderas att lämna landet för att aldrig återvända. Spezi anklagas också  och hamnar i fängelse!

Det som är mest skrämmande är att utredningen fortsätter. ”Nya” vittnen och misstänkta kommer med all sannolikhet dyka upp så länge det finns folk som kan göra karriär på att hitta mördaren.. eller snarare en ”lämplig” mördare.

Det här är en bok för den som gillar att läsa om seriemördare, kriminalfakta,  böcker som baseras på verkliga händelser, konspirationsteorier och rättegångar. Det är ingen munter läsning… men jag kunde inte sluta läsa.

Leverage

Publicerat av

Leverage är en amerikansk TV serie som började sändas i USA 2008. Serien handlar om ett gäng skickliga f.d. skurkar (professionella tjuvar, datahackers och bedragare) som leds av den f.d. försäkringsbolagsutredaren Nathan Ford, numera gängets ”mastermind”. Gänget är nutidens Robin Hood och de använder sina kunskaper för att hjälpa folk där rättsväsendet har misslyckats och de rika och mäktiga har kommit undan med saker ostraffat.

I varje avsnitt träffar de kunden först, sedan undersöker de brottslingen i detalj för att kunna utforma en perfekt plan, vilket oftast involverar allas färdigheter och kunskaper.

Serien är ganska förutsägbar men jag tittar ändå på varje avsnitt. Jag älskar att de gör goda gärningar och hjälper utsatta, även om deras tillvägagångssätt ibland kan ifrågasättas. I Sverige visas Leverage på Viasat Nature/Crime.

“The rich and powerful, they take what they want. We steal it back for you. Sometimes bad guys make the best good guys. We provide… ‘leverage’.” (Nathan Ford)

Blodläge av Johan Theorin

Publicerat av

Nehä… den här föll mig inte alls i smaken 🙁  Jag älskade både Skumtimmen och Nattfåk, men den tredje Ölandsdeckaren från herr Theorin höll inte alls samma höga klass.

Blodläge handlar om porr… och älvor. Huvudpersonen är son till en man som under sin storhetstid drev något av ett porrimperium. Den tiden är dock förbi och ”porrdirektören” är numera en gammal man som pågrund av en stroke mest går runt som en snuskig zombie. Sonen är tillskillnad från sin far så långt ifrån en snuskgubbe man kan komma. Istället är han en ensamstående tvåbarnsfar som gör allt för sin cancersjuka dotter och trots att han alltid tagit avstånd från sin fars värderingar och verksamhet, ställer han även upp för sin far när det visar sig att han hamnat i fara… allt som saknas är en änglagloria…

Blodläge känns bitvis som en ”After School Special” med budskapet: Porr är fel! Budskapet blir så övertydligt att jag ibland tappade bort tråden i handling pågrund av alla pekpinnar.

Själva deckarhandligen är väldigt tunn. Istället är boken utspädd med ett antal sidohistorier, den största av dem handlar om en kvinna som går runt och försöker komma i kontakt med älvor… Theorin brukar ha ett inslag av det onaturliga i sina deckare och i vanliga fall tycker jag att det höjer upplevelsen. Den här gången funkar det dock inte alls lika bra. Bitvis blir det som att läsa en saga och all ”deckarspänning” försvinner…

.

Spoilervarning! Läs inte vidare om inte vill veta en detalj som kan påverka din läsupplevelse

Det finns VÄLDIGT få karaktärer i Blodsläge. Därför retar jag mig väldigt på att en av de viktigaste karaktärerna (gissa vilken det kan vara) presenteras först i slutet av boken. Det känns inte alls ok.

.

Läs Skumtimmen och Nattfåk istället, de är bland det bästa deckare som skrivits på svenska!

Böljelek – en historisk kriminalroman

Publicerat av

Det är många nya böcker som släpps den här veckan. Idag släpper Kabusa böcker den historiska kriminalromanen Böljelek skriven av författarparet Johanna Limme och Martin Palmqvist. Paret har skrivit deckare förut, det märks att de inte är nybörjare, men deras första böcker känner jag inte till. Kanske blir de lite mer kända med den här.

Böljelek utspelar sig i slutet på 1800-talet i staden Karlshamn. Kungen (Oscar den II) ska komma på besök och staden rustar för fullt när ett dött spädbarn hittas med siffran 13 i pannan som kan kopplas till ett annat dödsfall. En komplicerad mordutredning är det sista man behöver och polisen gör allt i sin makt för att lösa morden innan kungabesöket. De tar hjälp av Kyrkoherden Simon Eldfeldt som är känd för att vara bra på siffror. Med sig har han sin systerdotter Jönsson – tillika dräng, kvinnotjusare och nybliven reservkonstapel

Eldfeldt är en äldre herre med alkohol och viktproblem (den typen har vi läst om förut) men författarna gör ett mycket fint karaktärsporträtt av kyrkoherden som kompletteras av drängen Jönsson. Hans porträtt känns också stereotypisk vid första anblicken men överraskar på ett positivt sätt. 

Ibland blir jag trött på det höga tempot i samtida kriminalromaner. Då är det skönt med historiska kriminalromaner.  Här är det ett annat tempo med droskor, skvallerkärringar, och gammaldags polisarbete. Författarna har gjort en ordentlig research och man får en bra bild över hur det kan ha sett ut i Karlshamn för över 100 år sedan. Miljöbeskrivningen är fin och realistisk och varvas av idylliska marknadsbilder och mindre behagliga slumområden. 

Jag har en invändning och ett plus. Invändningen är sidostoryn. Det är inget större fel på den men jag kan tycka att den hade kunnat utvecklats mer (för det finns potential) eller kapats. Pluset är att Kabusa åter igen har gjort ett fint omslag (även om den är lite mörk på bilden). Mordet i Eiffeltornet är en av de finaste böcker jag har i bokhyllan och den här är nästan lika fin.

Jag läser gärna nästa bok om Eldfeldt och hans systerson Jönsson. Inom kort kommer också en intervju med författarna till boken – Limme och Palmqvist. Missa inte den!

Imorgon (fredag) kommer en recension av nysläppta Monstret i Florens – en sann historia (handlar om en italiensk seriemördare) som är skriven av thrillerförfattaren Douglas Preston och den italienska journalisten Mario Spezi(förlag Reverb). På lördag kommer en recension av V. 36 skriven av debuterande Sofie Sarenbrant. (Damm förlag) Boken handlar om en gravid kvinna som försvinner…

Svinhugg av Marianne Cedervall

Publicerat av

Tillsammans med sin bästa vän Hervor återvänder läkaren Mirjam till sin hemby på Gotland efter ett antal år i Stockholm och Norrland. Hervor uppmuntrar Mirjam att använda tankekraft för att hämnas på tre män som gjort henne illa. När männen dör med några veckors mellanrum undrar Mirjam om det verkligen är en tillfällighet.

Svinhugg är Marianne Cederwalls debutroman. Man kan dock knappast kalla den en kriminalroman; det är snarare en roman som handlar om en kvinna som vill se till att rättvisa skipas. Bokens titel passar perfekt då den kommer från uttrycket ”svinhugg går igen” (om en elakhet som slår tillbaka på utövaren).

Boken var ganska seg att komma in i och var väl inte riktigt min stil. Men så länge man inte förväntar sig en klassisk deckare är den okej och hade ändå sina ljusa stunder.

De samvetslösa av C.J Box

Publicerat av

I en sömnig liten stad i norra USA verkar allting lugnt och fridfullt. Staden är gammal och har rötterna kvar i svunna tider men på sistone har förändringens vind börjat blåsa, till ortsbefolkningens förtret. De senaste åren har det skett en massinvandring av pensionerade Los Angeles poliser, och staden kallas nu mera ”Blue Heaven”.

Idyllen spricker en vacker dag då två barn från trakten inte kommer hem efter skolan. Staden lamslås och alla vill vara med och leta efter barnen. I täten för spaningarna går fyra pensionerade LAPD:s som får hjältestatus för sina insatser. Poliserna är dock inte de goda medborgare de utger sig för att vara. Anledningen till att barnen inte kom hem efter skolan var att de, på väg till en fisketur, bevittnade ett mord. Mördarna var de fyra poliserna som nu leder sökandet, i hopp om att vara de första som finner barnen vid liv…

Det här är en klassisk ”good vs. evil” historia som känns som om den är skriven för att för eller senare hamna på vita duken (och bli en sämre filmversion av boken). Spänningen håller en jämn nivå och allt annat än sträckläsning är omöjligt.