Intervju med Elias Palm

1. Du arbetar ju som rättsläkare. Kan du berätta när och varför du valde det yrket och sen när och varför du valde att även bli författare.

Jag började egentligen min akademiska bana på juristlinjen i Lund – mina föräldrar är båda läkare och jag var efter gymnasiet fast besluten om att inte gå i deras fotspår. Men efter knappt två år på juridicum insåg jag att det faktiskt var medicin jag ville läsa. Jag sadlade därför om och under läkarlinjen i Stockholm gjorde jag ett fördjupningsarbete i rättsmedicin. Efter allmäntjänstgöringen (AT) beslutade jag mig för att ge rättsmedicin ännu en chans. Jag kände nog att jag inte kunde utesluta inriktningen utan att ha provat på arbetet och efter ett sex månaders vikariat var jag helt enkelt fast.

Under hela min uppväxt och även under studietiden ägnade jag mycket tid åt konstnärliga aktiviteter – först i form av måleri, sedan fotokonst och slutligen skrivande. Att detta skrivande utmynnade i ett färdigt manus handlar nog mest om att jag beslöt mig för att våga tro på min idé.

.

2. Vad jag märkte så namngav du aldrig staden Corpus Delicti utspelar sig i. Är det Lund där du arbetar och är verksam, eller är det en fiktiv stad?

Att inte namnge staden var ett medvetet val som jag fått försvara under resans gång. Förlaget ville gärna förlägga den till ex Lund, men jag ville inte att detaljbeskrivningar av en stad skulle ta överhanden. Jag är nu bosatt i Malmö, men har tidigare bott bland annat i Stockholm, New York och Tokyo och tycker att en läsare ska kunna känna igen sig oavsett var man bor. Men, visst – staden är inte fiktiv…

.

3. Hur kommer det sig att du valde en kvinna (Ella) som huvudkaraktär? Var det ett självklart val för dig och var det svårt att sätta sig in i en kvinnas ”huvud”. Rådfrågade du någon/några kvinnor?

Jag hade inte ens reflekterat över huvudkaraktärens kön förrän jag i efterhand fått frågor avseende detta. Men jag tror att det föll sig naturligt av den enkla anledningen att Ella precis som jag arbetar som rättsläkare och att det skulle kännas som om jag beskrev mig själv om jag valt en manlig rättsläkare som huvudperson. Jag har haft lyckan att under många år leva ihop med och umgås en rad spännande kvinnor – något som jag tror givit mig en viss inblick i en kvinnans ”huvud”. Men i grund och botten har jag faktiskt utgått från att män och kvinnor inte är så olika som vi ibland tycks tro.

.

4. Har du några författarförebilder och i så fall vilka?

Jag ska vara helt ärlig och säga att jag faktiskt inte läser så rysligt mycket. Men jag gillar författare som vågar gå sin egen väg, oavsett om den kan uppfattas som udda eller överdrivet kommersiell. Namnet Björn Ranelid ringer plötsligt i mitt huvud…

.

5. I romanen finns det ganska många och framförallt mycket detaljerade beskrivningar (som jag förutsätter skulle gått till exakt så i verkligheten, eller?) av när Ella och hennes kollegor undersöker lik. Jag lärde mig jättemycket men kunde ibland kännas att det blev lite för mycket beskrivningar, lite för undervisande. Var det din avsikt och hur gjorde du/ni den avvägningen?

De mera undervisande inslagen har till viss del en poäng för handlingen. När läsaren väl besitter viss kunskap kan denne lättare dra egna slutsatser utifrån de fynd som jag presenterar. Men sedan ligger det nog mycket i min natur att försöka undervisa och vara pedagogisk – jag vet även att jag själv uppskattat böcker där jag fått känslan av att ha lärt mig något.

.

6. Jag tyckte du hade ett fint språkbruk. Har du gått någon skrivarkurs eller är du självvlärd?

Tack. Ingen kurs, men uppvuxen i en mycket verbal miljö i kombination med ett yrke där stor vikt läggs på att uttrycka väl sig i det svenska språket.

.

7. Hur ser det ut där/när du skriver? Var sitter du? anväder du en laptop i soffan, sitter du vid en stationär dator vid ett skrivbord, är du disciplinerad? Är det stökigt, krävs det kaffe eller liknande med mera.

Med ett tämligen krävande heltidsarbete har det varit en förutsättning att jag kan skriva när helst jag får tid och var jag än befinner mig. Jag har skrivit hela Corpus delicti på min MacBook, som jag ofta bär med mig. I omgångar har jag haft svårt att fokusera när jag arbetat hemma och därför har det blivit en hel del skrivande på Malmös kaféer. Delar av boken är dessutom skriven utomlands – jag fick låna en lägenhet i Barcelona av goda vänner och där kunde jag skriva ostört i en vecka. Aldrig tidigare hade jag kunnat avsätta så mycket sammanhängande tid för mitt skrivande. Senare fick jag veta att Jonas Gardell skrivit en hel del i just den lägenheten.

.

8. Vad är det absolut bästa/sämsta med att vara rättsläkare?

Det bästa är när jag känner att jag är delaktig i en viktig utredning – när man utmanas intellektuellt.

Det sämsta är just nu arbetsbelastningen. Till skillnad från vad många tycks tro är det väldigt få läkare som söker sig till min specialitet – det råder en akut brist på rättsläkare och arbetsbördan är enorm.

.

9. Har du någon favoritkriminalfilm som du vill tipsa om eller kriminalserie på TV som du tittar på?

Tittar oerhört lite på TV, men film gillar jag. Misstänkt för mord (Presumed innocent) med bl a Harrison Ford har tjugo år på nacken, men står sig än tycker jag. Han är knappast min favoritskådespelare, men i den filmen lyckas han. Filmen visar att saker och ting inte alltid är vad de ser ut att vara och att sanningen sällan är särdeles invecklad. Motiven till mord är och förblir i mångt och mycket de samma.

.

10. Smittar din yrkesroll av sig på ditt privatliv som i Ellas fall?

Den granskande blicken – ständigt på jakt efter ärr och skador, den tror jag att jag delar med min huvudkaraktär. Men jag har nog lättare att stänga av yrkesrollen när jag väl lämnar arbetet än vad hon har.

.

11. Idag måste en författare utöver skrivandet även vara aktivt delaktig i romanernas marknadsföring genom mässor, föreläsningar osv. Vad tänker du om det?

Jag är en ödmjuk nybörjare när det kommer till just detta, men har redan insett att det gäller att prioritera vilka evenemang man ställer upp på för att orka med.

.

12. Om du tjänade så mycket på ditt skrivande att du skulle kunna leva på det skulle du då sluta vara rättsläkare?

Jag har läst på tok för länge och tycker att jobbet är alldeles för spännande för att släppa det. Däremot kan det tänkas att jag i framtiden går ner i arbetstid. I nuläget känns det som att jag försöker hantera två heltidsjobb parallellt och ska man hinna med familjeliv och träning så håller det inte i längden.

.

13. Nämn tre romaner du tycker att våra läsare ska läsa (Utöver Corpus Delicti).

Fallet Arbogast av Thomas Hettche,

Döden är en man av Per Lindeberg och

Den gåtfulle fotografen av Douglas Kennedy

.

14. Vad jag förstår håller du på med en ny roman. Kan du berätta lite om den? och kommer Ella vara huvudkaraktären igen?

I Corpus delicti berättar jag bara den första delen av min ursprungliga idé. Den innehåller därför en hel del sidospår som inte riktigt får ett avslut under bokens gång. I uppföljaren, som kommer nästa höst, spinner jag vidare på några av dessa trådar. Varken i den första boken eller i uppföljaren följder jag den givna ”deckar-mallen”, men precis som i min debutroman får läsaren fortsätta att följa Ella Anderssons sökande efter svar. Så den som vill läsa om ritual- och seriemord i svenska småstäder kommer att bli besviken – men trovärdighet och spänning utlovas å andra sidan i mängder. Jag tycker själv att den är ännu bättre än debuten.

.

15. Vad läser du just nu?

Tänkte spontant säga: recensioner, men på nattduksbordet ligger just nu faktiskt ”Jag dödar” av Giorgio Faletti.

.

Hela Deckarhuset tackar med detta Elias Palm och önskar honom ett stort Lycka till! med debuten!

Årets bästa kriminalroman

Svenska Deckarakademin har tillkännagivit vilka böcker de har nominerat till ”Årets bästa svenska kriminalroman” och ”Årets bästa till svenska översatta kriminalroman”. Vinnarna utses den 20 november.

Årets bästa svenska kriminalroman:

Årets bästa till svenska översatta kriminalroman:

  • Faïsa Guène: Sista Beställningen på Balto (”Les gens du Balto”, övers: Lotta Riad, Norstedts)
  • Reginald Hill: Dödsmässa (”Midnight Fugue”, övers: Ulf Gyllenhak, Minotaur)
  • Arnaldur Indridason: Mörka strömmar (”Myrká”, övers: Ylva Hellerud, Norstedts)
  • Deon Meyer: Devils Peak (”Devil’s Peak”, övers: Mia Gahne, Weyler)
  • Iain Pears: John Stones fall (”Stone’s Fall”, övers: Nils Larsson, Brombergs)

Peter Gissy – Gul Ondska i Göteborgsmiljö

Gul ondska…

…är Peter Gissys femte roman om journalisten Kent Mortland som är bosatt i Göteborg. Jag tycker att man kan börja från början  eftersom karaktärernas personliga utveckling troligtvis inte blir lika spännande om man läser den här först och någon av de andra sen. Böckerna är följande: Röd död, Vit sorg, Blå åtrå, Svart hämnd och Gul ondska.


Handling

Kent får ett tveksamt uppdrag av en privatperson att reda upp mannens privataffärer i Tyskland med nazistkopplingar. Dessa är kopplade till författaren på ett personligt plan vilket ni kan läsa mer om i en interjvu med Peter Gissy som kommer i november!

Resan till Tyskland kombinerar han med ett besök till sin frus (död sen länge) hemstad i Tyskland och tar med sig sin nu vuxna dotter. Under tiden går Kents flickvän helt upp i arbetet med att lösa mordet på en kvinna som är målad gul….


Underskattad författare

Jag hade inte läst någon av Gissys Mortlanddeckare innan utan bara en av hans andra kriminalromaner som inte var lika bra. Det var synd för den här var bra och Peter Gissy är nog lite underskattad. Han har ett fint språkbruk och bra karaktärskildringar Jag gillar också relationen mellan Kent och hans dotter samt den historiska kopplingen. Det jag saknar är en wow-faktor.

Kanske är det ett resultat av Stieg larssons romaner som faktist inte är så fantastiska rent tekniskt men som hade det ”lilla extra”. Det gör att författare slår knut på sig för att skapa originella karaktärer och spektakulära mord/intriger (som de sällan klarar) och att jag ständigt är på jakt efter det där Wowet.  I väntan på wowet så är det dock helt ok att läsa en lagom spännande bok med intressanta historiska återkopplingar, ett bra hantverk och en fin far och dotter relation.

Råttfångerskan – Inger Frimansson

En bok om ett sorgligt familjeförhållande där hat och svartsjuka gör att de inte ser och hör var de borde.

.

Råttor

Jag trodde jag skulle läsa en snaskig bok om onda råttor, men råttor som i verkligenheten är sympatiska och sociala varelser är det även här. Den ruggiga ”råttan” är istället en människa.

.

Slut utan slut

Boken är ingen deckare för mig utan en thriller/rysare, har man klaustrofobi ska man inte läsa den, slutet på boken är ruggigt då den lämnar mycket utan ett riktigt avslut. Nått som jag nu, några dagar efter det att jag har läst ut boken, går och retar mig på. Vilket kanske bevisar att boken har berört mig, mer än vad jag först trodde.

.

Eget slut

Jag har nu i tanken gjort ett eget slut. Det gör att Råttfångerskan blev en läsvärd bok, för mig.

Kvinnan utan egenskaper

Om en psykolog med problem

I Niklas Ekdals ”Kvinnan utan egenskaper” får vi följa chefspsykolog My Bring under en kaotisk period i hennes liv. En av hennes patienter, Nikanor Branting, utsattes för övergrepp som barn. Som vuxen har han svåra psykiska problem som han nu bearbetar genom att skriva noveller. Sammanlagt är det tio noveller på temat kastration som han låter My läsa.

Då Mys dotter försvinner från studenthemmet i Oxford åker hon och bästa väninnan, polisen Johanna, dit för att leta efter flickan. My tvingas dock snart tillbaks till Sverige efter att Nikanor hittas mördad på sitt rum på sjukhuset. Johanna stannar i England och fortsätter sökandet, samtidigt som förhållandet till maken i Sverige blir allt med svajigt. Intrigerna avlöser varandra i ett rasande tempo och snart går det upp för kvinnorna att ett globalt läkemedelsföretag kan kopplas till så väl flickans försvinnande som till mordet på Nikanor. Dessutom verkar det som att lösningen på mysteriet ligger gömd i Nikanors berättelser om kastration…

.

En spännande berättelse med verklighetsanknytning

Storyn i sig är riktigt bra och blir särskilt gripande då man inser att många av de medicinska övergrepp som beskrivs i boken är hämtade från verkligheten. Det är ofattbart att dylika kränkningar kunnat ske i Sverige så sent som under mitten av 1900-talet.

Men en sak. Det här med meningsbyggnaden. Den är för kort. Alldeles för många meningar inleds korthugget i stil med ”Ute på gatan blev Kalle stående”, ”På vägen ut såg sig My om i huset”. Det känns som att författaren velat skriva en kärnfull och hårdkokt page turner, men den här stilistiken faller mig inte alls på läppen. Efter ett tag ville jag bara skrika av frustration och tyvärr fick det till följd att mitt fokus försvann från den övergripande handlingen och den viktiga frågan om läkemedelsetik som vävts in i berättelsen.

Intervju med Jonas Moström

Jonas Moström, välkommen till Deckarhuset!

Tack! Jag ser fram mot ett spännande besök.

.

Hur föddes idén att skriva deckare, när man är läkare?

Som läkare träffar man många människor och fattar svåra beslut. Att skriva blir ett sätt att bearbeta det man upplever. Att det blev deckare beror delvis på att liv och död är påtagliga ingredienser i båda yrkena. Dessutom älskar jag spänningen i en riktigt nagelbitande historia.

.

Hur ser dina kollegor på ditt författande?

Många är imponerade och läser mina böcker med stor nyfikenhet – särskilt de senaste två som tar upp aktuella ämnen inom sjukvården, som aktiv dödshjälp och alternativmedicin.

.

Har du någon förebild i ditt författande?

Förebilder varierar från dag till dag och bok till bok, men några favoriter är Dennis Lehane (Patient 67), Åke Edwardson (Himlen är en plats på jorden) och Karin Fossum (Älskade Poona)

.

Vilken var den första boken du kan minnas att du läst själv?

Hattstugan av Elsa Beskow. Dramatisk med både eldsvåda, barnaga och lyckligt slut.

.

Låt oss säga att du går till bokhandeln, vilka hyllor tittar du på, och hur väljer du bok?

Tittar givetvis alltid på nyutgivna kriminalromaner, men även självbiografier och psykologiska böcker intresserar. Väljer gör jag när jag läst baksidestexten och skummat några rader på måfå i boken.

.

Skriva böcker och leva med småbarn – i mitt huvud som fd småbarnsmamma och heltidsarbetande går det bara inte ihop. Berätta hemligheten…

Det gäller att prioritera. Jag ser inte så mycket på teve och gör ofta två saker samtidigt: typ borstar tänderna och städar upp efter barnen. Dessutom jobbar jag bara 60% som läkare.

.

Får din fru läsa över axeln på dig när du sitter och skriver?

Nej, absolut inte. Då är det bara jag och texten. Men när det första utkastet är klart brukar jag läsa boken högt för min fru. Hon är min strängaste kritiker.

.

Du har skrivit några böcker nu om Erik och Johan, svetsas de mer och mer samman, eller tror du de kommer att tröttna på varandra?

De kommer att hålla ihop. Johan har ju bara en enda riktig vän och skulle bli väldigt ensam utan Erik. Särskilt med tanke på att han har svårt med relationer till kvinnor.

.

Om du skulle låta Johan lösa nästa brott med en annan författares litterära problemlösare, vem skulle Johan vilja jobba med då?

Mons Kallentofts hjältinna Malin Forss. Hon och Johan skulle sannolikt ha ett explosivt och givande samarbete. Båda är begåvade mordutredare och väldigt ensamma personer som söker bekräftelse på olika sätt.

.

Låt oss säga att du skulle skriva nästa bok ihop med en annan författare, vem skulle det då vara?

Karin Alvtegen. Hennes psykologiska problemställningar fascinerar mig.

.

Vill du berätta om din upplevelse av att komma ut med debutboken och om det är skillnad när det sedan handlar om bok 2, 3, 4… ?

Första boken är som det första barnet: unik. Även om man tycker om alla böcker lika mycket och på olika sätt är överraskningsmomentet och nyhetens behag klart mindre vid femte boken.

.

Till slut – vad kan du berätta om ditt nuvarande skrivprojekt?

Jag håller på med bok nummer sex i sviten om Johan Axberg och Erik Jensen. Det som är nytt är att jag har en historisk parallellhistoria. Den utspelar sig i Sundsvall 1888, året då hela staden brann ned. Och jag kan avslöja att detta har en koppling till en pyroman i nutid …

.

Våra läsare är mycket nyfikna på att lära känna våra duktiga svenska författare, så tusen tack för att du tog dig tid att prata med oss!

Tack, det är alltid lika trevlig att svara på frågor och få chansen att fundera på vad det är man håller på med!

Vinnare boktävlingen

Tre vinnare är dragna! En bok skickas med posten om ca en vecka!*

Hanna E, Stockholm

Josefin P, Stockholm

Gun, ?

.

*Om tävlingsmejlet inte innehöll en postadress är det möjligt att vinsten kommer skickas senare.