månadsarkiv: september 2012

Eldvittnet av Lars Kepler

Publicerat av


Pseudonymen Lars Kepler fick stor uppmärksamhet för ett par år sedan när paret bakom namnet inte ville avslöja sin identitet. Det spekulerades för fullt och till slut ”erkände” Alexander och Alexandra Ahndoril att de hade skrivit succéromanen Hypnotisören. Efterföljaren Paganinikontraktet blev också en internationell succé. Den tredje romanen Eldvittet handlar också om kriminalkommissarien Joona Linna som vi lärde känna i de två första böckerna.

Vad vet mediumet?

En flicka och en kvinna mördas på en anstalt för unga flickor med sociala problem. En annan flicka rymde samma natt och blev snabbt misstänkt för morden, men vad är hennes motiv? Det självutnämnda mediumet Flora Hansen ringer polisen och hävdar att den döda flickan har kontaktat henne. Joona är självklart misstänksam, men Flora vet detaljer som ingen utanför utredningen borde veta så han beslutar sig för att träffa henne.

Våldsamma och oväntade vändningar

Jag har läst alla tre romanerna och den här är definitivt min favorit, även om den är lite väl våldsam. Boken innehåller flera oväntade vändningar och du kan aldrig slappna av. Jag såg dessutom till att alla mina dörrar och fönster var låsta…

Visst skall du döma deckaren efter omslaget!

Publicerat av

 

Fotograferingen av Vattenänglar. Högdalens badhus en sen söndagskväll i januari när resten av huset var tömt.

 

Bokens ansikte

 

Om du ska till bokmässan i Göteborg får du inte missa fotografen Eva Lindblads utställning om bokomslag. Utställningen heter Bokens ansikte och består av 15 fotografier som alla har fotograferats till omslag. 

Eva, som är gift med formgivaren Niklas Lindblad, har till dagens datum fotat över 70 omslag. Många av omslagen har varit till just deckare och thrillers. 

”Det roliga med att fotografera bokomslag är att de alla har sina egna roliga anekdoter”, säger Eva. ”Ofta finns det inte så mycket pengar att lägga på ett omslag så man tager vad man haver. På omslaget till Carin Gerhardsens bok Helgonet och på Mons Kallentofts deckare Höstoffer är det till exempel min man Niklas som fått agera lik.” 

Även Eva har fått äran att spela lik. Hon kan skådas på Den femte årstiden av Mons Kallentoft. 

Utställningen pågår under hela bokmässan.

Fick precis mejl från en lärare som undrade om det var jag som hade fuskat…

Publicerat av

…Han hade nämligen fått in en bokrecension från en elev som visade sig vara i det närmaste identisk med en som jag hade skrivit (det skilde 17 ord). Så läraren ville försäkra sig om att det inte var jag som hade kopierat eleven 😉 

Nä, jag lovar. Jag bryter mig inte in i skolor för att stjäla recensioner. 

 

(Får väl ta det som en komplimang att läraren tyckte att recensionen var ”aningen för bra för en av mina åttondeklassare” och därför börjat googla den.)

Korsförhör på bokmässan

Publicerat av

 

Det är nästan det skojigaste jag vet, att lyssna på alla korsförhören! Det är också ett kalasbra tillfälle att få byta några ord med sina favoriter. De flesta dröjer sig gärna kvar efter ”sitt” förhör och pratar gärna med sina läsare.

 

Årets korsförhör äger rum på lördag den 29 september, och här är schemat:

 

10.00 – 10.15 Hans-Olov Öberg och Anders de la Motte

10.15 – 10.30 Ann Rosman och Sofie Sarenbrant

10.30 – 10.45 Olle Lönnaeus och Tomas Eriksson

10.45 – 11.00 Kåre Halldén och Björn Jakobsson

11.00 – 11.15 Tove Alsterdal och Jonas Moström

11.15  – 11.30 Claudia Piñeiro och Peter James

11.30 – 11.45 Kristina Appelqvist och Carin Gerhardsen  
                   
11.45 – 12.00 Elsie Petrén och Anna Jansson

Så kan det gå…

Publicerat av

I går var jag på Fotografiska där Bra böcker hade en tillställning. Det blev en väldigt rolig kväll (inte minst för att jag hamnade i ett sällskap med väldigt trevliga bloggare; Spader madame, Shamerock, Sus och Singelmamma (hoppas att jag inte glömde någon nu?)).

I vimlet stötte jag även på Susanne Boll (författaren till ”Morgongåvan”). Hon presenterade mig för Dag Öhrlund som var en av författarna som var där för att tala om sin nya bok ”Skriv din bok och sälj den!”. En väldigt trevlig herre! Efter ett tag dök ännu en man in i samtalet, han presenterade sig som Danne, också han mycket trevlig. Är du något intelligentare än vad jag är vet du nog redan nu var den här historien slutar…

För mig tog det dock upp emot fem minuter innan jag lite försiktigt var tvungen att fråga ”Danne” om han möjligtvis hette Dan (Buthler). Ja,ja så kan det gå 🙂

Den sista akten – Mari Jungstedt

Publicerat av

Baksidestexten berättar att denna nummer tio av Mari Jungstedts serie om Anders Knutas på Gotland, Den sista akten, utspelar sig under Almedalsveckan. Journalisten Erika Malm hittas död på sitt hotellrum. Vem har gjort det? Högerextremister eller en hemlig älskare?

Jag tänker ganska snart att det nog är hög tid att avrunda serien om Anders Knutas på Gotland. Intrigen är rätt förutsägbar, en bit in i historien pekar författaren ut en potentiell mördare, vilket jag genast uppfattar som ett enkelt sätt att försöka lura mig. Det framgick med all önskvärd tydlighet att det var just ett trick. Därmed lurade Mari mig på välbefinnandekänslan som annars alltid kommer när jag överraskas av insikten om vem som gjort det. Synd.

 

Mari skriver som vanligt skickligt, hon är fantastiskt duktig på relationsdrama och på att beskriva karaktärer och miljön Gotland. Jag undrar genast om det kan vara så att författaren helt enkelt tröttnat på Knutas? Vid närmare eftertanke knyts faktiskt en hel del lösa trådar upp i denna förhoppningsvis sista del i Knutasserien.

 

Mari, du kan SÅ MYCKET BÄTTRE! Jag vet att Gotland ligger dig varmt om hjärtat, men varför inte byta ut det mot dina egna hemkvarter? Sätt dig på bakgården och lyssna in! Kika ut på gatan genom porten. Vad döljer sig där?

 

Överraska oss, dina trogna fans!!

 

True Crime Stories

Publicerat av

Jag köper nästan aldrig tidningarna vid kassan som lockar med kändisskvaller eller tips om hur man går ner i vikt. Men när jag såg den här tidningen i mataffären kunde jag inte låta bli. Den fick följa med hem och innehåller många intressanta historier om amerikanska brott från de senaste fyra decennierna.

Fascineras du också av riktiga brott?

Precis som de flesta andra så blir jag äcklad, men också fascinerad av riktiga brottshistorier. Ingen vid sina sinnens fulla bruk skulle kunna säga att de gillar riktiga brott (vem vill att en seriemördare får härja fritt), men trots det så sitter vi klistrade framför TV’n när något allvarligt brott händer. Det som är mest skrämmande är att oftast anade de närstående inte något innan och brottslingarna beter sig som vem som helst. Är det därför vi är så fascinerade?