The Sons of Jude av Brandt Dodson


Den här boken handlar om Chicagos poliskår, och korruptionen av den samt stadens politiker. Frank Campellos partner har nyligen dödats i tjänsten, och han varken tycker om eller litar på sin nya partner Andy Polanski. De blir tilldelade ett mordfall och det visar sig att de inte vet vem de kan lita på, så motvilligt börjar de lita på varandra.

Polisdeckare

Om du tycker om procedur-deckare så är det här en bok för dig. Jag tycker inte så mycket om dem i bokform (men älskar dem på TV!), men jag gillade ändå om boken. Det tog dock ett tag att komma in i den men när jag väl hade lärt känna alla karaktärerna ville jag absolut få reda på vilka poliser som var ”köpta”.

Children of the Enemy av D.J. Swykert


Jude St. Onge tvingas fly efter att han har stulit stora mängder knark från Parson, en av de största knarkhandlarna i Detroit. Detta leder till att Judes fru mördas och hans dotter kidnappas. Han får oväntad hjälp från en dömd mördare och en tidningsjournalist, som kidnappar Parsons två söner. Polisen i Detroit försöker lösa mordet och kidnappningen men är alltid steget efter.

Knark, makt, sex och våld

Jag tyckte att omslaget var för våldsamt och boken har ganska många våldsscener som är alldeles för grafiska för mig, t.ex. mordet på Judes fru. Bortsett från det är det en thriller med högt tempo och många oväntade vändningar och spänningen är hög från början till slut. 

Malin Persson Giolito: Bortom varje rimligt tvivel

Malin Persson Giolito

Är advokat och dotter till Leif GW Persson. Visst ser man likheter i deras författarskap men Malin P.G har ändå skapat en egen stil och verkar vara en person som står på sina egna två ben utan att behöva hålla pappa i hand.

Sophia Weber

Det här är Malin P.Gs andra bok och jag önskar att jag hade läst den första boken först. Serier ska läsas i kronologisk ordning! Huvudpersonen är försvarsadvokaten Sophia Weber. En kvinna med många ”issues” utan att det blir melankoliskt eller överskuggar själva fallet. Som så många människor med trassligt inre så begraver Sophia sina bekymmer i jobbet. Det finns en man med i bilden men Malin P.G låter dem aldrig riktigt få kontakt med varandra i boken vilket är oerhört frustrerande och det blir en känslomässig cliffhanger.

Oroande tanke

Det har skrivits mycket om det på sistone, inte minst med Hannes Råstams bok ”Fallet Thomas Quick”. Jag talar så klart om rättskandaler med tvivelaktiga fällande domar.  Den här boken kan få en att bli smått paranoid. Malin P.G är skicklig när hon beskriver hur poliserna går till väga med utredningen och hur deras personliga erfarenheter och övertygelser påverkar en hel utredning utan att de för den sakens skull utmålas som skurkar. Hon lyckas också i sin skildring av mediernas roll i samband med fallet och man inser att mediernas ”dom” kan få förödande konsekvenser…

Rättsfallet

Fallet Sophia Weber arbetar med är ett rikskänt och mycket omtalat mord på en tonårsflicka. En läkare som hade en affär med offret, och som i samma veva anklagas av sin exfru för att ha förgripit sig på sin dotter, fälldes för mordet. Nu söker hon resning i fallet. Malin P.G gör helt rätt när hon inte låter allt vara så svart och vitt. Har läkaren blivit dömd felaktigt? Troligtvis, men är han oskyldig till allt?

Tuff författare med stor trovärdighet

Så skulle jag vilja sammanfatta den här boken. Det är skrivet med stort självförtroende och kunskap med mycket rak dialog och ibland en del vardagliga detaljer som en del säkert kan tycka är lite onödiga men som ger boken en realistisk känsla. Klok som hon verkar vara har hon också fattat att böcker aldrig blir bra om man skildrar dem allt för svart eller vitt. Jag gillar det!

Samtal om research – Ann Rosman och Thomas Erikson

Vi står runt ett litet bord på övervåningen på Bokmässan och försöker göra vad vi kan för att höra varandra, i det högljudda sorlet.

 

Mi: Jag tänkte vi skulle prata lite om research. Ni har olika inställning till ämnet.

Thomas: Research som i Ta reda på fakta eller research som djupgrävande i ett ämne?

Ann: Jag tycker vansinnigt mycket om att ta fatt i en historisk tråd och nysta till dess jag får upp något spännande, för att sedan gräva och gräva tills det tar stopp. Först därefter kan jag sätta mig och skriva min historia. En historia som bygger på en historia.

Thomas: Det skulle jag aldrig ha tålamod till. Jag har en historia och den vill jag skriva. Jag skriver och skriver och behöver jag veta hur något visst går till så tar jag reda på det. Som i min senaste roman Illdåd.  För att kunna skriva den tvingades jag ta reda på väldigt mycket om rättegångar och våldtäktsrättegångar i synnerhet. Att jag sedan gjort avsteg från hur det går till i verkligheten hör inte hit. Det viktiga är att veta hur det faktiskt går till, inte att beskriva situationen 100% korrekt. 

Ann: För min del uppslukas jag helt och hållet av öden som människorna jag skriver om har upplevt. Jag går igång på att tänka på hur de gått på samma mark som jag, att någon lutat sig mot samma vägg eller tagit i samma stenar som jag gör idag. Det blir som ett gift, jag bara måste få reda på exakt vad som hände dem, innan jag kan börja skriva.

Mi: Thomas, tror du att det är så att ditt sätt att förhålla dig till research gör att du har det lättare i skrivfasen än Ann, som jobbar från andra hållet, så att säga?

Thomas: Kanske mindre tidskrävande och lite annorlunda, skulle jag väl säga. Min huvudsakliga research ligger på plats till större delen redan. Den är liksom redan avklarad, i och med att jag bygger mina historier på något jag behärskar redan. Beteenden.

Ann: Det gäller väl i och för sig för mig också. Jag skriver om områden och historier jag känner till sedan gammalt, och som jag vill dela med mig av. Däremot känner jag sällan till hela den  gamla historien och väljer att grotta ner mig rejält. Allt jag får reda på hamnar givetvis inte i historien, men jag mår bra av att veta.

Thomas: Men du måste lägga ner så ohyggligt mycket tid för att få dina berättelser att både bli spännande för läsaren, och för att samtidigt hålla dig nära det som verkligen hänt.

Ann: Ja, hu ja! Det går åt massor av tid och envishet. Jag glömmer ibland alldeles bort mig och går in i något slags alternativt varande. Och ibland händer det när jag forskat fram något väldigt eländigt och sorgligt, att min man kommer hem från jobbet med ungarna i släptåg, och hittar mig storgråtande vid köksbordet! 

Mi: Verkligen?Är det värt det?

Ann: Ja, vet du jag tycker det. Men min man har ställt den frågan han också. Många gånger. Svaret är alltid detsamma. Ja, självklart! Berör det mig, berör det kanske mina läsare på samma sätt.

Thomas: Jag hade aldrig haft tålamodet och orken som du har, Ann, men jag önskar verkligen att jag haft det! Jag är imponerad av det arbete du lägger ner.

Mi: Kanske förstår inte alla hur mycket jobb det verkligen ligger bakom er historier? Hur känns det? Om jag som läsare bara tröskar igenom romanen utan att reflektera över hur den kommit till? Är det respektlöst?

Ann: Nej det är inte din uppgift som läsare! Du ska bara finna glädje i att läsa. Om du blir berörd på något sätt är det toppen. Kanske inte på samma sätt som jag, men jag vill väldigt gärna veta hur mina läsare blir berörda, vet vore fantastiskt roligt.

Thomas: Jag håller med, det är inte läsarens jobb att fundera över hur mycket jag som författare svettats för att få ihop min historia. Och jag har också samma längtan efter att få höra om och hur du som läsare uppfattar mina historier. I slutet av boken finns en emailadress på ni som läsare kan skriva till mig med er feedback. Sånt är alltid upplyftande.

Mi: Ni skriver väldigt olika historier, forskar på olika sätt och har helt olika tempon i våra berättelser. 

Ann: Thomas skriver spännande, rappa historier som fångar in läsaren på ett helt fantastiskt sätt.

Thomas: Anns skrivande drar in läsaren i en historia om en historia, som kanske inte rusar som tåget, men som ändå är bladvändare genom att den just bygger på en sann berättelse och är så vackert målad.

Mi: Thomas, din senaste bok heter Illdåd. Vill du helt kort berätta vad den handlar om?

Thomas: Den handlar om en ung kvinna som utsätts för en gruppvåldtäkt och hur samhället ser på henne, på förövarna och på brottet som sådant. Jag vill med boken att vi alla tar vårt ansvar och vägrar accepter att offret, kvinnan, någons dotter eller syster,  på något sätt skulle vara delvis skyldig till det hon utsatts för. Det är en förlegad mansgrisattityd. Det tankesättet måste bort. 

Mi: Och din senaste bok Ann, Mercurium, vad handlar den om?

Ann: Jag har skrivit om ett hemskt kvinnoöde. En stark duglig kvinna med adligt ursprung som gifts bort med en lite sinnesslö man. Hon tvingas göra allt det som på den tiden var mansgöra, för att få den lilla gården och familjens liv att klara sig. För detta ifrågasätts hon, bespottas och görs narr av. Till slut ställs hon även inför rätta och sätts i Carlstens fästning, ett fängelse för män, som första kvinna. Varför hon hamnar där och hur det går får ni själva läsa om!

 

Vi på Deckarhuset tackar Ann Rosman och Thomas Erikson för att ni tagit er tid att, mitt i detta vansinniga med härliga event som Bokmässan är, prata med oss!
 

 

Arnaldur Indriðason: Den kalla elden

 

Populär serie

Det här var första gången jag läste något av den isländska författaren Arnaldur Indriðason. Det finns 12 böcker i serien om polisen Erlendur och hans kollegor. Böckerna är mycket populära. Han har vunnit flera stora internationella priser för sina böcker och är utgiven i många länder. Det här är den 11 boken i serien. 

Handling

Erlendur återvänder till sitt barndomshem i en avlägsen del av Island. Han fängslas av historien om kvinnan som försvann spårlöst samma kväll en grupp brittiska soldater irrade bort sig i bergen vid fjordarna. Erlendur börjar söka i det förflutna för att hitta spår efter kvinnan samtidigt som han bearbetar sorgen och smärtan över hans egen bror som också försvann i bergen under en storm.

Nordisk melankoli

Nordiska deckare är kända för att vara melankoliska och att ha ensamma och olyckliga huvudpersoner. Exemplen är otaliga. Sjöwall/Wahlöö, Mankell, Åsa Larsson mm. Jag har lite svårt för det om det går till överdrift, speciellt om man desssutom lägger till ett ödsligt landskap. Arnaldur Indriðason böcker använder sig av alla dessa grepp till max!  Trots att jag tycker att språket är vackert och det finns något vackert i allt det sorgsna så är det här inget för mig, det är helt enkelt för dystert och deprimerande för min smak. Men så är några av mina favoritdeckare italienska med livfulla karaktärer och soliga piazzor.

Open and Shut av David Rosenfelt

Tara Foundation

Hunden Taras roll I boken var inte så stor som jag trodde när jag läste texten på bokens baksida. Författaren älskar dock att använda golden retrievers i sina böcker, och han och hans fru har startat en organisation som har räddat över 4000 hundar (många av dem golden retrievers) och hittat nya hem till dem.

Handling

Försvarsadvokaten Andy Carpenter tar sig an Willie Millers överklagande när hans far, en före detta åklagare, ber honom. Några dagar senare dör Andys far och han ärver 22 miljoner dollar. Miller är en svart man som har blivit dömd till dödsstraff för att ha mördat en vit kvinna. Det verkar vara ett uppenbart fall, men är bevisen lite för perfekta? Andy blir övertygad när han hotas till livet. Han misstänker också att fallet har något att göra med pengarna han ärvde av sin far, men hur?

Prisad debutroman

Open and Shut är David Rosenfelts debutroman, och den har blivit nominerad till flera priser. Jag tyckte den startade lite segt, men när jag väl hade lärt känna alla karaktärerna var jag fast. Intrigen och ledtrådarna var väl genomtänkta. Jag tyckte också om författarens humor och jag skrattade högt flera gånger.

 

Hunden på bilden heter Sophie och hon är en golden retriever som vi passade för ett tag sedan.

Odjuret visas på SVT!

Filmen ”Odjuret” efter boken med samma titel av radarparet Roslund & Hellström’s kommer på tv i december! Det är SVT 1 som den 16 december visar den. Jag har noterat detta i min almanacka eftersom jag är mycket förtjust i författarparets böcker och detta är något jag absolut inte får missa!