Fredag 23 augusti

[SCROLL]

Fredag 23 augusti

Höjdpunkterna av kvällens TV! 

TV8  21.00  The Talented Mr Ripley

Am. psykologisk thriller baserad på Patricia Highsmiths böcker om psykopaten Tom Ripley som lever ett liv av lögner.

Kanal 5  22.00  Irene Huss: Den krossade Tanghästen

Svensk kriminalthriller baserad på Helene Turstens deckare.

Sjuan  22.00  Tyst vittne

Brittisk kriminalserie om en grupp rättsläkare. (Säsong 12 del 3)

Kanal 9  23.00  The Case-Books of Sherlock Holmes: The Master Blackmailer

Brittisk serie från 90-talet med Jeremy Brett som Holmes.

[/SCROLL]

På lördag fyller vi 5 år!

Vi börjar fira redan på fredag kväll med en tävling där vinsten är en hel låda med deckare!

På lördag och söndag drar vi i gång en mordgåta där första pris är en hemliga låda med lite allt möjligt smått och gott!

Så glöm inte att titta in i helgen! 🙂

Från Holmes till Sherlock

Mattias Boström

Författaren till den populärvetenskapliga boken Från Holmes till Sherlock är  en svensk Sherlock Holmes-kännare som också är medlem i det prestigefyllda Holmes-sällskapet The Baker Street Irregulars. Han har en blogg och ett twitterkonto @mattias221b och driver sidan www.sherlockholmes.se/ En bra sida om man aspirerar på att bli ett äkta Sherlock Holmes-fan.

Vilken plats har Sherlock Holmes i mitt hjärta?

Jag har alltid gillat Sherlock Holmes och har sett diverse varianter av serier, filmer osv. Min favoritnovell är A Scandal in Bohemia och The sign of four. Jag gillar filmerna från 40-talet med Basil Rathbone som Holmes, även om Jeremy Brett också gör ett bra jobb som Holmes i serien från 80 och 90-talet. Inget går dock upp mot BBCs serie Sherlock. Den är mästerlig, ett genidrag och jag väntar ivrigt på säsong 3 som kommer i höst.

Sherlock Holmes-fan

Även om jag alltid gillat Sherlock Holmes inser jag, efter att ha läst den här boken, att jag är långt ifrån ett inbitet fan. Jag visste att det fanns olika sällskap och att det hade forskats en hel del i ämnet men inte att det hade skrivit så mycket artiklar, böcker och avhandlingar…. Det är verkligen en hel vetenskap och min kunskap, fram tills nu, skrapade bara på ytan.

Detektiven större än författaren

Den kraft som karaktären har fått genom åren är helt makalös men har också skapat många konflikter. Dels mellan fansen, hur ska en äkta Holmes se ut? bete sig? osv. Men också bland Conan Doyles ättlingar. Det slår mig hur sorgligt det är med arvstvister när det gäller mycket pengar. Syskon och släkt som bråkar, girighet som tar vid och ett författararv som kanske inte alltid tas till vara på bästa sätt. Både Doyle och flera av de stora skådespelare som genom åren har spelat Holmes har också fått betala ett högt pris. Ingen ville se Basil Rathbone som något annat än Holmes och Doyle tröttnade rätt fort på sin egen skapelse. Men få biter den hand som föder dig. Därför återupplivade Doyle Holmes trots att han skickade honom i döden i Reichenbach-fallen.

Boken…

… är fascinerande och ger en förståelse för hur stort fenomenet Sherlock Holmes verkligen är. Den ger också en bra överblick över utvecklingen genom åren även om jag ibland hade önskat en ännu rakare kronologisk ordning med tydligare årtal. Jag tror emellertid att det är de riktiga Sherlock Holmes-fantasterna som kommer att ha störst glädje av boken. För ibland blir det helt enkelt för nördigt för min smak. Jag är inte superintresserad av alla de män som bildade The Baker Street Irregulars, ett av världens främsta Holmes-sällskap. Det hade kunnat strykas en del för min skull (det hade dock inte fansen gillat gissar jag)  Däremot var det intressant att läsa om Doyles barn, mannen som var förebilden till Sherlock Holmes – Joseph Bell – och de lite större filmerna, stjärnorna och pjäserna som har haft stor betydelse för hur detektiven har utvecklats genom åren. Sen är det kul att vi har en svensk som är en så framstående Holmes-expert. Det här lär inte vara det sista Boström skriver om ämnet Sherlock och jag kan bara önska Mattias lycka till! 

Nattfilm av Marisha Pessl

“Skräckfilmsregissören Stanislas Cordova har inte setts offentligt sedan 1971. För sina beundrare är han en gåta. För journalisten Scott McGrath är han fienden. För Ashley var han en far.”

Hoppade hon eller knuffades hon?

Stanislas Cordova är en mystisk filmregissör med kultstatus. De flesta av hans mörka, obehagliga skräckfilmer fick inte visas på bio och visades istället på hemliga filmvisningar. I början av boken hittas Cordovas 24-åriga dotter Ashley, ett musikaliskt geni, död i ett packhus på Manhattan och det verkar vara ett självmord. Den undersökande journalisten Scott McGrath misstänker dock att så inte är fallet. Förra gången han undersökte Cordova förstördes hans karriär men den här gången tänker han inte låta något stoppa honom. Han får också en del hjälp av Hopper och Nora, vars vägar korsade Ashleys innan hon dog.

Inte en vanlig deckare

Till en början verkar Nattfilm vara en vanlig deckare (vad hände med Ashley?), men allt eftersom tar Pessl boken i oväntade riktingar; det är en berättelse som blandar spänning, skräck, mystik och övernaturliga inslag. Vi får följa McGrath, Hopper och Nora från hemliga nattklubbar till mentalsjukhus till butiker för trollkonst till Cordovas avskilda fastighet. Vad som händer på egendomen vänder upp och ner på allt och McGrath vet inte längre vad han ska tro på.

Gränserna suddas ut

Boken innehåller sidor med gamla foton, anteckningar med kaffefläckar, artiklar och internet skärmdumpar. Det finns en Night Film Decoder, som ger dig tillgång till exklusivt multimedia innehåll och en del finns också tillgängligt på YouTube. Vanligtvis är jag inte ett fan av detta, men i det här fallet fungerar det utmärkt när Pessl suddar ut gränserna mellan olika former av media.

Är boken realistisk? Inte alls. Spelar det någon roll? Inte alls.

Jag måste säga att jag är förvånad att jag gillar den här komplicerade, mörka romanen, men jag tycker den är lysande. Du dras in i Cordovas värld och ju mer invecklad den blir desto bättre blir den. Allt händer av en anledning och varje karaktär har ett syfte, när McGrath följer ledtrådarna för att få reda på mer om Ashleys mångfacetterade karaktär. Pessl knyter också ihop alla lösa trådar på ett imponerande sätt. Boken är tjock, nästan 600 sidor, men låt inte det avskräcka dig för när boken är slut vill du fortfarande ha mer.

 

Engelsk titel: Night Film (Boken publiceras i USA den 20 aug och i Storbritannien den 29 aug.)

Svekets offer

 

 

Det är ingen hemlighet. Jag älskar historiska deckare. Det är det perfekta sättet att få i sig lite historik på. I de bästa böckerna för man både fakta och en förståelse för hur folk levde.  Är det en bra bok så googlar man flitigt under och efter läsningen. Bästa historiska deckare jag läst är Jean Francois Parots franska deckare. Jag lärde mig nästan mer av att läsa dem än på historielektionerna i gymnasiet. Solkungen, madame pompadour fransk matkultur med mera.

Svekets offer av Set Mattsson

Den här gången var det dags för svenskt 1940-tal. Närmare bestämt 1946/47 efter att andra världskriget tagit slut i Malmö. Det här är Set Matssons andra bok men på baksidan försäkrar man att böckerna som handlar om kommissarie Douglas Palm är fristående. Den första heter Ondskans pris och utspelar sig precis efter kriget 1945. Gillar du den kan du hitta en artikel på Sets hemsida som handlingen till den boken bygger på.

Oroliga tider

För kommissarie  August Palm är det tuffa tider.  Stadens befolkning ökar lavinartat och kommunisterna är på frammarsch. Konflikterna mellan arbetstagare och arbetsgivare är större än någonsin och vid nyår utbryter stora kravaller. På hemmafronten är det inte bättre. August äktenskap hänger på en skör tråd… Tre mord vävs samman under ett års tid. Ett, passionsbrott, ett mord på ett spädbarn, troligen gjort i desperation och ett, till synes, vansinnesdåd. Vi får förutom Douglas Palm följa journalisten Jonnervik, duktiga polisassistenten Ward, arbetarimmigranten Luigi Rossi samt Edward Hansson som på något sätt är inblandad i alla tre morden.

Historiken

Några saker i boken känns idag helt främmande. Sablar i polisens utrustning, barnförlamning, rädslan för kommunismen, och den konstanta rökningen… Samtidigt är det mycket som inte har ändrats nämnvärt. Samhällsklyftor, främlingsfientlighet, män som lämnar gravida kvinnor i sticket och passionsbrott har alltid funnits och kommer alltid att finnas.

Välskrivet

Är vad som slår mig med den här boken. Set Mattsson har ett fint språk, en känsla för tiden och matar oss med lagom mycket historiska fakta. Douglas Palm känns klockren i sin karaktär och tid. Även de andra karaktärerna är skickligt komponerade. Dock ska man ta sig lite tid, det är mycket att ta in och reflektera över. Det är ingen spänningsroman á la Dan Brown och morden är inte huvudfokus. Enda invändningen är att jag, trots att jag inte har något att klaga på de kvinnoporträtt som gestaltas (det var ju en mansdominerad tid),  gärna hade haft någon kvinnlig synvinkel som komplement till de 4-5 män som för berättelsen framåt.   

Läs boken om…

…du gillar kombinationen deckare och historia och inte förväntar dig en actionfylld deckare med högt tempo. Kan tänka mig att det är extra kul att läsa böckerna om man är från Skåne. Själv kommerjag definitivt följa Palm, Ward och polissystern Sara i framtiden. Tack vare artikeln på Sets hemsida som Set byggde första boken på och karaktären Sara är jag också lite sugen på att läsa Ondskans pris.

Sommarens mest lästa bok?

 

Kan det möjligen vara Dan Browns Inferno? Jag har sett många läsa boken i sommar och jag själv är inget undantag. Tror de flesta här på deckarhuset också har läst eller lyssnat på den. Egentligen tycker jag det går för långsamt att lyssna på en bok i jämförelse med att läsa men det är skönt att ha något i öronen när man kör bil, springer eller liknande.

Igenkännande

Det finns något skönt med en författare som har ett upprepande recept (full fräs framåt, hjälte som jagas, konspiration, koder, lögner och en mängd historik) man behöver inte tänka så mycket, bara ryckas med. Robert Langdon som vi känner igen från Da Vinci-koden är tillbaka och det känns tryggt. Vi har en konspiration som ska avslöjas och en värld som ska räddas. En kvinna finns så klart vid hans sida, denna gång i form av Doktor Sienna Brooks. En högintelligent kvinna som tvingas fly ihop med Langdson när de jagas av okänd lönnmördare.  Det är svårt att lägga ifrån sig boken. Man vill veta hur det ska gå. Mycket tack vare otaliga och skickliga Cliffhangers.

Oroväckande

Boken har ett allvarligt budskap. Skurken är en geni/galning som är övertygad om att världen går mot undergång om man inte gör något åt den skenade folkmängden. Här måste jag erkänna att även jag blev lite nervös… Klart är att det inte kan fortsätta som det är idag… Jag har redan klimatångest och orkar inte riktigt med en till ångest. Nåja, en del forskare säger att om de fattiga i världen får det lite bättre så kommer befolkningsmängden minska radikalt. Jag väljer att lita på dem.

Minus

Det finns en hel del man kan störa sig på. Att det inte är nobelprisnivå språkligt struntar jag högaktningsfullt i. Vill man ha ett fint språk läser man helt enkelt inte Dan Brown.  Det jag störde mig på var att  1. Allt är komprimerat lite för mycket för att det ska kännas helt trovärdigt.  2. Mängden av historiska fakta som i den här boken känns lite väl inklämt. Hur hinner Langdon filosofera över Dantes prosa när det är BRÅTTOM! Man hade kunnat kapa rejält här och ändå fått med det viktigaste.

Varför ska man läsa Inferno?

OBS! SPOILER!

Trots lite för mycket historiska fakta så gjorde boken mig ännu mer nyfiken på, framförallt, Istanbul och jag googlade flitigt på Dantes dödsmask, Sofiakyrkan och istanbuls vattencistern. Andra kanske fastnade för Venedig där en stor del av boken utspelar sig. Spännande underhållning som leder till nyfikenhet på andra kulturer, historia och nya platser kan aldrig vara fel.

Mord är mys!

Kanske är det bara jag, men ibland kan jag tycka att det blir lite för stort fokus på just nyutgivna böcker i bloggosfären. Är det bara jag som ägnar lika mycket tid åt det gamla som det nya? Personligen avgudar jag 1900-talets The Golden Age med Agatha Christie, Dorothy L. Sayers, låsta-rummet-gåtans mästare John Dickson Carr (Carter Dickson), Stieg Trenter, Vic Suneson, Georges Simenon, Maria Lang och alla de andra stämningsfulla författarskapen, fyllda till bredden av mörka gränder, stormrika ladys, intrigerande släktingar, frätande gifter och lönnrum.

REALISM

Kanske är det bara jag som har ett stort behov av att leva mig in i en annan värld när jag läser – kanske främst – deckare. Ibland blir dagens mordgåtor alltför inriktade på realistisk tragik och dammiga poliskontor med för evigt icke-fungerande kaffeautomater. Allt det där kan jag tycka att man får tillräckligt av som det är. Naturligtvis älskar jag min småalkoholiserade Wallander och självfallet finns det flertalet stjärnskott även i nutid. Men ibland kan jag tycka att det är något sömnigt med dessa massproducerade pocketböcker som slits och blir fula i samma ögonblick som man passerat kassan. Då är det både upplyftande och berikande att shoppa loss på dyrgripar från 1940-, 50– och 60-talen!

ESKAPISM

Naturligtvis finns det massor av underbara omslag i dagens deckarvärld. Det har nog inte undgått någon att jag tycker så (formgivaren Lars Sundh, suck). Samtidigt står dessa äldre tiders omslag för något unikt; de hymlar inte med att mord är mysigt – i litteraturen. I alla tider har människor uppskattat att läsa om ond bråd död, avrättningar och allehanda blodiga företeelser. Det har jag inga problem med, av den anledningen att jag utgår ifrån att samma läsare naturligtvis inte tycker att mord är mysigt i verkligheten. Detta handlar om fantasi, om att distansera sig från verklighetens grymheter, att krypa upp i en fåtölj en blåsig höstkväll och tända ett ljus. Det handlar om att erbjuda en paus från den ofta grymma nutiden, något som dagens deckare sällan gör. Det är ben som bryts, det är detaljerad incest, tortyr och terroristangrepp. Missförstå mig icke; jag vill inte säga att allt detta bör ignoreras, nej. Naturligtvis ska man kunna skriva om verkligheten, precis så som den ser ut. Det är viktigt och görs ofta mycket bra. Men personligen skulle jag definitivt vilja se fler mysdeckare i bokhandeln! Det behöver inte alls betyda att inslag som budskap, sensmoral eller djup i karaktärerna måste falla bort.

Basta.

Nu ska jag läsa vidare i ”Skandal på High Chimneys”, en historisk låsta-rummet-gåta av John Dickson Carr från 1959! (Och missa för all del inte bilddetaljen att lampan på bilden är en likadan som den bakom själva boken…)

Fridens liljor! /Kriss

P.S. Kuriosa; nedanstående ”Glasnyckeln” av Dashiell Hammett gav förresten namn åt deckarpriset Glasnyckeln, som ges ut av Skandinaviska Kriminalsällskapet!