Ny thriller av Åsa Schwarz

FullSizeRender Åsa Schwarz är säkerhetskonsult och krönikör och blev i år utnämnd till årets säkerhetsprofil. Hon har tidigare skrivit Nefilim-serien om miljöaktivisten Nova Baracker, med lite övernaturliga inslag, och senast boken Lust. Den här boken är mer av en traditionell thriller (inget övernaturligt) med fokus på digital säkerhet. I och med IT-skandalen som redan fällt två ministrar så känns boken högst aktuell och det är alltid ett bra tecken för en thriller.

 

Huvudpersonen i boken är Rebecka. En internationellt känd IT-profil som har fått äran att vara bärare av en av de sju nycklarna till Internet. Sju personer från hela världen uppdaterar systemet som kontrollerar trafiken på Internet. Utan dem skulle olika makter med egna agendor kunna styra om trafiken vilket skulle skapa kaos i världen. När alla sju nyckelbärare blir utsatta för attacker samtidigt och Rebecka undkommer med nöd och näppe inser hon att hon måste fly. Nu måste hon se till att nyckeln hålls i säkerhet i minst sju dagars tills nya nycklar kan skapas. Hon måste också se till att hennes familj inte utsätts för fara och försöka ta reda på vem som låg bakom attacken.

 

Jag tänker mig att det måste ha varit svårt att skriva en bok om digital säkerhet när man är så insatt. För oss som inte är så insatta har man ju ingen aning om vad som är rimligt och vilka termer som gäller. Skulle hon använt sig av hacker-språk skulle det bli obegripligt men vilken nivå ska man lägga sig på? Jag tycker hon lyckas ganska bra och det är extra spännande att det faktiskt finns en svensk ”Nyckelbärare” i verkligheten.

 

En bra thriller får en att tänka ”Shit! Det här skulle verkligen kunna hända” I alla fall medan man läser boken (efteråt kanske man ser en och annan logisk lucka) Det är det som gör författare som Dan Brown så bra. I den här boken finns det några saker som stör logiken medan man läser vilket det drar ner betyget en aning. Men, det här är verkligen något som skulle kunna hända i verkligheten, jag sträckläste boken (alltid är ett bra betyg) och det aktuella ämnet gör den extra intressant.

Luften är fri – del 3 i Kouplan-serien

 

IMG_51411För några veckor sen fick jag ett erbjudande om att recensera Luften är fri i pocketversion. Den  verkade lite intressant, eller snarare så var jag lite nyfiken på Sara Lövestam som är författare till den här serien. För många kanske hon mest är känd som krönikör, ungdomsförfattare eller boken Grejen med verb. Hur skulle hon funka som deckarförfattare? Det var jag nyfiken på. Jag insåg snabbt att man var tvungen att läsa de två första böckerna för att få ut så mycket som möjligt av boken (förlagen skriver nästan alltid ”fristående” men de är ju väldigt sällan det i praktiken…) 2015 debuterade hon som deckarförfattare med Sanning med modifikation, strax efter kom Önska kostar ingenting och förra året den här boken – Luften är fri. Nu i höst kommer den fjärde och sista delen Finns det hjärterum. Serien är rätt kritikerrosad även om den breda massan inte riktigt hittat till böckerna. Luften är fri var nominerad till bästa svenska kriminalroman av Svenska Deckarakademin 2016.

 

Lite som jag misstänkte så är Sara Lövestam inte främst deckarförfattare. Hon är en skicklig författare, inget snack om saken och språkligt är det en dröm! (så är hon ju också språkexpert), men de här böckerna är inte superspännande ur ett kriminalperspektiv, inte heller är själva fallen så fantastiska. Nej, Sara Lövestam gör som Katarina Wennstam. Hon använder sig av deckargenren för att lyfta fram något annat. Katarina lyfter fram våld mot kvinnor. Sara använder sig av genren för att lyfta fram asylsökande och papperslösa människors situation i Sverige. Efter att ha läst de här böckerna ser man gissningsvis (förhoppningsvis) lite annorlunda på deras situation. Hon ger dessa unga personer en kropp, själ och röst så att man inte kan värja sig.

 

Kort sammanfattat handlar serien om Kouplan, en papperslös kille som har spenderat flera år i Sverige och som arbetat stenhårt med att lära sig svenska och hur det svenska samhället fungerar. Först som asylsökande och sedan som illegal flykting efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Han för en hård kamp för att överleva både fysiskt och psykiskt. Då han jobbat som journalist i sitt hemland Iran lägger han ut en annons (första boken) som privatdetektiv och de här böckerna handlar om de få fall han lyckligtvis får och som ger honom några slantar. I Luften är fri är det en kvinna som vill att han ska undersöka om hennes man är otrogen. Det är inte lätt att klara av ett detektivuppdrag utan bil, pengar till SL-kort eller en telefon som kan ladda ur när som helst. I den här boken blir han dessutom hemlös men han hankar sig fram med lite tur och lite hjälp av medmänniskor på vägen.

 

Jag skrev tidigare att böckerna inte är så spännande ur ett kriminalperspektiv. Behållningen med själva fallen ligger i gestaltningen av personerna och psykologin bakom dessa personer. Det som är riktigt spännande är att se om och hur Kouplan kommer att klara sig undan myndigheterna de 16 dagar han har kvar innan han har rätt att söka asyl igen. Att leva i ständig skräck för att bli upptäckt är svårt att föreställa sig, närmast obegripligt, men Sara Lövestam kommer nog så nära man kan.