månadsarkiv: juli 2019

Döden klär i Domino

Publicerat av

 

Marie Bengts är en av få deckarförfattare idag som skriver pusseldeckare. Tack för det! Ibland behöver man en vanlig hederlig pusseldeckare bland alla bestialiska seriemord och trasiga människosjälar och det blir långtråkigt i längden att läsa om Agatha Christie, Maria Lang m.fl.

 

Marie debuterade med En sax i hjärtat som utspelar sig på landet. Den här utspelar sig i Stockholm och det passar faktiskt mig bättre. Jag har alltid föredragit storstad med tillhörande glitter och glamour före landet.

 

Hjältinnan är modeskaparen (eller kanske snarare, aspirerande modeskapare…) Hannah Lönn. Karriären går så där och hon får nöja sig med att sy dominoslängkappor som rekvisita för en modevisning av det anrika Svenska Kompaniet. På plats på visningen är Sveriges modeelit. Visningen var planerad att bli spektakulär men inte sluta med ett mord. På plats är även första kriminalissistent Johan Holm och fröken Laila från förra boken. Hannah kan givetvis inte låta bli att nysta i fallet.

 

Eftersom det är en pusseldeckare finns det som vanligt en rad möjliga misstänkta. Främst från två konkurrerande familjer i modeindustrin. Det som ger boken en lite mer modern prägel är den feminism som präglar böckerna. Givetvis omger sig Hannah av duktiga och kompetenta yrkeskvinnor i bekantskapskretsen även om de för tiden (50-tal) arbetar i motvind bl.a. som aspirerande kriminalreporter och stackars Johan Holm framstår faktiskt som en odugling i den här boken. Den vimsiga grannen, madame Irma ger ett charmigt tillskott till vänkretsen.

 

Döden klär i Domino är perfekt läsning i hängmattan en slö sommardag och ett välkommet tillskott till pusseldeckargenren.

 

Appropå bilden… Jag hade med boken till Stockholm i veckan och tänkte ta en bild på den framför Operan där mordet sker men vi kom aldrig till Operan. Inte heller hittade jag min blåa klänning med vita prickar i 50-tals stil som hade varit fin som bakgrund. Istället får ni stå ut med min egenodlade gurka på bilden som jag är väldigt stolt över =)

Pojken i snön

Publicerat av

Pojken i snön är Samuel Björks tredje deckare om Holger Munch och Mia Krüger som arbetar för Oslopolisen. Trots att huvudkaraktärerna till stor del är lite av deckarklichéer gillar jag seiren. Geniet Mia med sin tvillingsysters död hängande över sig som en depressiv filt och Munch som fortfarande sörjer sitt misslyckade äktenskap och går in på tok för mycket i sitt arbete. Som de tidigare böckerna är morden spektakulära och nästan artistiskt utförda i ritualform. En ung kvinna hittas mördad i ballerinaklädsel i en sjö på ett fjäll. (Frågan är varför boken inte fick heta flickan i sjön?)

 

Munch får ansvaret för utredningen efter att ha varit hemma och vårdat sin dotter (som ju råkade illa ut i förra boken) och får på nåder tillbaka Mia trots att hon anses högst labil. Men ledningen har ögonen på dem. Dessutom finns det misstankar om att de har någon som arbetar för ”andra sidan” på avdelningen. Frågan är vem?

 

En spännande bladvändare men är ändå lite besviken. Det känns som om författaren lite slarvar bort själva mordgåtan och bara presenterar ett ”hepp” det här var lösningen trots att lösningen var oväntad. Är inte helt tillfredsställd med det och är säker på att Samuel Björk kan bättre än så här. Men jag är trots det helt tvärsäker på att jag vill läsa mer om Munch och Mia. Slutet för huvudkaraktärerna gör mig dock tveksam till om det blir någon fortsättning? Jag röstar för!

Arvet

Publicerat av

 

Yrsa Sigurdardóttir är en av Islands främsta deckarförfattare. Hon har tidigare skrivit en deckarserie om advokaten Thóra Gudmundsdóttir. I vår släpptes den första boken med psykologen Freyja och polisen Huldar,

 

Det tog emot lite att läsa en bok som utspelar sig vintertid när det är sommar men när jag väl satte igång gick det fort! Det här rätt spännande med varning för mycket bestialiska mord. Prologen sätter tonen när några barn ska tas om hand av socialtjänsten efter en familjetragedi och man inser genast att det här kommer aldrig sluta bra…

 

Huldar är en polis som plötsligt får ansvaret att leda utredningen av ett mord något han inte räknade med. Eftersom det första mordet på en kvinna i medelklassen delvis bevittnades av offrets dotter tar de hjälp av barnpsykologen Freyja. Huldar och Freyja har träffats förut, ett möte som avslutades på ett pinsamt sätt och bidrar till en viss obekvämhet i samarbetet.

 

Parallellt följer vi en ung nördig man som är radioamatör. När han plötsligt börjar få underliga kodade meddelanden blir han besatt av att lösa koden. Snart inser han att det har kopplingar till morden men hur? Inte hjälper det att två enda och värdelösa kompisar inte riktigt tror på honom.

 

Det här är en bra och rätt klassisk polisdeckare med intressanta karaktärer och snyggt komponerad mordgåta. En stor behållning är frågan om vad som är arv och vad som är miljö. Är det alltid bäst att veta sanningen om sin bakgrund? och vad kan sanningen göra med en person? Jag kan ibland ha lite svårt för isländska deckare som beskriver karga dystra landskap och det slipper man i den här boken.

 

 

Staden

Publicerat av

Jag var lite nyfiken på Camilla Stens bok Staden samtidigt som jag var lite tveksam då jag har lite svårt för deckare som är åt skräckhållet.  Jag är en person som också drar öronen åt mig när en debutant (i alla fall som deckarförfattare för vuxna – hon har tidigare skrivit ungdomsböcker och en roman) jämförs med Stephen King. Men det är onekligen ett spännande koncept med en stad där invånarna plötsligt försvann för 60 år sedan och jag gillade starkt den historiska berättelsen. Det är riktigt otäckt då och då men tack och lov mest psykologiskt även om det finns lite övernaturliga inslag.

 

Boken är uppdelad som Camilla Läckbergs böcker, vi får följa händelseförlopp i nutid och dåtid som vävs ihop. Det som drog ner boken lite var nutidens handling. I och för sig en logisk handling. En ung kvinna har kopplingar till en av familjerna som försvann och vill ta reda på sanningen men den delen grep aldrig riktigt tag i mig och det känns som om den delen är skriven som en ungdomsbok. Vilket är både synd och lite konstigt eftersom den historiska delen är klockren och superspännande med riktigt intressanta karaktärer. I och för sig kanske det säger mer om mig och min ålder (snart 40!)…

 

Helt klart en intressant deckardebut (för vuxna), speciellt om man gillar lite skräck men med ett litet steg kvar i ungdomsgenren. Nästa bok hoppas jag hon har hunnit ta ett par steg till.