Judaskyssen av Anna Grue

 

Vem är Jakob Heurlin?

 

Kanske visste Ursula Olesen hela tiden att det var för bra för att vara sant.

Kunde verkligen den unge snygge Jakob hysa äkta känslor för henne?

Efter ett halvår i lyckorus lade sig vaksamheten och Ursula börja tro på kärleken.

De tillbringade all sin tid tillsammans och vävde storslagna drömmar och planerade för sin gemensamma framtid.

 

Ursula vågar till slut berätta att hon vunnit flera miljoner på Lotto. Jakob försäkrar henne att pengarna inte har någon betydelse eftersom han verkligen älskar henne och förövrigt har han också har en hel del pengar på banken. Ursula är lättad och glad, och de sätter genast sina planer för framtiden i rullning. Jakob tar kontakt med en advokat som ordnar med en fullmakt, så han och Ursula har fullständig tillgång till varandras konton, vilket känns som ett förtroende, inom Ursula. Han litar på henne!

De bestämmer sig för att köpa ett litet hotell i Nice men Ursula måste till skolan, där eleverna pockar på uppmärksamhet, så Jakob och advokaten reser själva iväg för att ta en första titta på hotellet. Verkar det inte något vidare är det ju onödigt att Ursula ber sig ledig, eller hur?

 

Och VIPS var Jakob plötsligt var spårlöst försvunnen.

 

Ursulas bankkonton var tömda.

Vad göra? Skulle hon, en medelålders kvinna kontakta polisen och anmäla en solochvårare? Nej, det är alltför förödmjukande. Hon skäms. Istället gör Ursula ett misslyckat självmordsförsök och en av hennes elever, Laura, finner henne.

 

 

Laura får reda på hur landet ligger, blir arg och ledsen och tar kontakt med sin pappa Dan – ”Den skallige detektiven” och ber honom att hjälpa Ursula att ta reda på vem Jakob egentligen är och försöka få tillbaka pengarna.

 

Dan tar sig motvilligt an problemet, och börjar med att sätta in en annons på internet med en rätt dålig bild på Jakob men en utmärkt bild på hans udda tatuering. Dan får flera intressanta svar.

Kvinnor över hela landet vittnar om samma sak, en ung man som har lyckats lura av dem enorma summor. Hur finner han sina offer? Vad är det som driver honom?

 

Även om temat knappast är nytt och fräscht så är handlingen ingen efterapning.

 

Det är en svårt sorglig berättelse. En kärlekstörstande kvinna som tror sig funnit lyckan och landar i bara elände. Storyn är rapp och spännande, karaktärerna mycket välformade och levande. Det är rent bedrövligt vad jag kände med alla dessa lurade kvinnor. Jag kände mig förorättad å deras vägnar!

 

Detta inlägg är publicerat under Okategoriserade av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.