Tiden rinner iväg, och det närmar sig advent. Inte en tomte, inte en ljusstake i sikte. Precis som vanligt här i Skånelängan i det nyplöjda åkerlandskapet.

Det är så mycket som ska hinnas med. Läsa en bok, och en till. Plocka kalkon, gås och stycka lamm. Ja, och läsa lite till, måhända. Livet som hemmamamma är jobbigt. Ja, hemma stämmer väl i och för sig. Och mamma också. Men kanske inte i just den sammanskrivningen.

Ska vi vara noga så finns här inte längre några barn hemmaboende som kan sniffa sig till om den arma modern satt sig ner med en bok och en kopp kaffe, för att njuta stillheten och ett trevligt litet mord. Nope.

När sagda avkomma var i småbarnsåldern hade jag en vision om att när de blir stora, när de flyttat hemifrån, då ni… DÅ ni!

Ha. Fel, fel, fel . Tiden som jag trodde jag skulle få och som skulle räcka till allt som jag skjutit upp till sen, till när jag skulle få all den där egna tiden, den tog telningarna med sig när de flyttade. Eller så har jag förlagt den.

Just nu tvistar make och maka om huruvida det verkligen är nödvändigt att höststäda, om man verkligen MÅSTE ta upp båten inför vintern och om det verkligen är nödvändigt att jul infinner sig i just december. Varför inte Juli? Eller ännu hellre kanske juni, i samband med midsommar? Då är vi ju ändå upptagna med att dekorera med kvistar och blommor. Då kan vi väl slänga in en gran och lite hyacinter också? Och presenter runt majstången?

Snälla…?

Just nu har jag ångest över ett svårt val. Inte jul, inte städning, inte båten och inte julgranen.

Nej – jag har en god väninna som skickat mig ULL! Gotlandsull från den allra mjukaste härligaste av lamm, lilla Peaceful. Och snälla förlaget Alfabeta har skickat mig en deckare om fåret Miss Marple. Ser ni vart jag är på väg här? Mot total beslutsångest !

Ska jag karda och spinna Peacefuls härliga lockar, eller ska jag kasta mig i soffan och läsa

mina nu TVÅ fårdeckare?, Jo, A deadly yarn är också en deckare i ullens tecken och ligger och ropar på mig. Hallååååå… lääs mig… lääääääs mig…

Ångesten griper tag och jag inser att jag behöver hjälp!