Strömlinjeform

Jag är i Den Stora Huvudstaden idag, jag. Lantis på besök… Nu på kvällskvisten har jag halkat runt i snömodden i innerstan för att kika i bokhandlarna. Jag förstår inte varför jag varje år blir så besviken på utbudet. Ja, inte själva UTBUDET egentligen, utan att alla oavsett kedja, har SAMMA utbud. Det räcker med andra ord att gå in i en butik. Om man inte går till Gleerups i Lund, där de lägger till överblivna böcker i lager som de vill bli av med också. Det är de hyllorna som är roligast. Köper man så mycket böcker som jag gör, så HAR man redan de flesta av titlarna man annars kunnat tänka sig köpa. Jag inser att det är sundare för ekonomin att vänta in rean och handla då, men jag har för dåligt tålamod för att vänta. Så är det. Och idag blev det noll böcker inköpta. Tyvärr. Och jag som hade så stora förväntningar. Igen.

Detta inlägg är publicerat under Allmänt och märkt av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.