Det svåraste med att får något läst så här års är blomrabatterna. De skriker efter TLC och gräsmattan väntar på mossrivning. Och toppdressing. För att inte tala om alla de där vissna bruna eklöven som av någon outgrundlig anledning väljer att släppa från träden NU istället för i höstas, som alla andra trevliga, normala träd.
Det är inte lätt att släpa runt en bok och en kratta samtidigt. Iallafall inte när grannens Mastiff hjälpsamt sliter och drar i krattans andra ände. Jag placerar boken försiktigt på grindstolpen, återtar den kidnappade krattan, bara för att upptäcka att boken glidit ner från stolpen, rakt ner i den fasansfullt taggiga berberishäcken. Men, hur tänkte vi där egentligen? Just ja, vi trodde taggbuskarna skulle hålla mastodontvovven ute… Nej, simultankapaciteten som vi kvinnor sägs besitta fungerar inte alltid. Det får bli en sak i taget. Hundtumult en stund, krattande en liten timme eller så och sedan en låååång kväll i läsfåöljen som belöning.