I Sverige hittar vi i bokhandlarna böcker på engelska, tyska, franska, spanska osv. Likaså i de andra nordiska länderna, och i de flesta europeiska länder också. Dock inte i Frankrike. Jag har som vanligt tagit för få böcker med mig på segelturen. Allt slut.
När vi kommer till Nancy som är en hyggligt stor stad ändå, rantar jag runt och letar bokaffärer. Hittar den ena efter den andra, men alla har bara franska böcker. Regnet öser ner, det åskar och blixtrar, men jag ger inte upp. Jag försöker på bästa skolfranska att fråga efter Libres Internationales, men alla skakar förvirrat på huvudena. Utom i EN butik. Damen i pennkjol och pyttesmå sandaletter med stilettklack nickar allvarligt, och tar ledningen. Trip Trip Trip. Jag lufsar efter, I regnrock och sydväst och dyngsura seglarpjuck Klafs Klafs Klafs… Hon ser förorättat, äcklat rent av, på mig och verkar hoppas att denna vidriga uppenbarelse inte ska ta i något. Hon pekar på en hylla och knycker mycket franskt på nacken innan hon återvänder till nagelfilandet i sin hörna. Lycklig som aldrig det scannar jag ryggarna. King, Steele, Cornwell, Austen. Salig blandning. Hugh Laurie ( Wooster, eller Dr House ni vet) finns där också! Översatta till det enda riktiga språket – FRANSKA. Hyllan som kallas internationell har alltså endast franska översättningar av internationella författare. HataHataHata.
Min tolkning, efter 6 veckor på franska vattenvägar, är att endast mycket små barn som haft otur i livet och fötts i utlandet, samt imbeciller, inte behärskar Franska. Eventuella andra har endast sig själva att skylla.
Jag fick slafsa tillbaka till hamnen, genomsur i dubbel bemärkelse, i oförättat ärende.
Jag fortsätter med en dåres envishet öva min franska i hamnarna ”O e la Pobell si vo plääääää?” För den som möjligen kan ännu mindre franska än undertecknad, betyder det ungefär ”Var finns soptunnan?” (Ytterligare en bristvara i detta civiliserade land, men det är en annan historia det.)
Merde! /Mi