(The Field of Blood) Denise Mina. Ett av mina två fynd från bokbordet på Drottninggatan är nu utläst, och jag började alltså med Denise Mina. Jag läste Död i Garnethill för många år sedan och minns inget av den, mer än känslan när den var utläst. ”Ja, den var väl ok, men…”.
Så känner jag nu också. Blodsarv är en vanlig deckare, jag gillar journalisten Paddy Meehan rätt bra och storyn är hyfsad. Men för mig är det ändå ingen höjdarbok, tråkigt nog. Jag har hört mycket gott om Denise Mina, och i och med att mitt första intryck av henne inte var så där översvallande har jag dragit mig lite för att läsa henne igen. Jag kan som sagt inte sätta fingret på vad det är jag inte gillar riktigt, men jag är bara inte särskilt imponerad. Smaken är olika – Erica älskade den! 🙂