Om Erica

Namn: Erica

Roll: Bloggskribent

Ålder: 26

Om mig: Är ursprungligen från Gävle men flyttade till Stockholm för några år sedan då jag började plugga. Studierna tar ganska mycket tid men jag försöker klämma in en skönlitterär bok så ofta jag kan. Började läsa deckare på allvar när jag gick i 4an och har sedan dess hållit fast vid att Agatha Christie är "the queen of crime". Favorit bland deckarförfattare: Agatha Christie och Reginald Hill

Gillar framför allt denna typ av deckare: Pusseldeckare

Vad läser ni i jul?

För något år sedan läste jag ”Hercule Poirots jul” som var mycket bra och ”stämningsfull”. Året efter läste jag John Grishams ”Julfritt” som ju inte hade någonting med brott, mysterier eller ond bråd död att göra, annat än att det skrevs av en av genrens giganter. Egentligen handlade den inte ens om att tycka om jul, utan snarare om följderna av att försöka undvika julen…

Det är inte lätt att hitta en bra mordgåta som utspelar sig i juletid.

Jag läste snabbt ut Cristie-novellen ”The Adventure of the Christmas Pudding”, en glad liten historia där Poirot spenderar julen på traditionellt engelskt vis och återbördar en rubin till dess rättmätige ägare.

Då jag som bäst gick och funderade över om det finns ytterligare något trevligt julmysterium att ägna sig åt fick jag syn på denna lilla novellsamling i föreningens bytesrum. ”Mord på önskelistan”, en fantastiskt klyschig titel på en samling, men vad sjutton, är inte hela julen lite överdriven? Om man inte gillar glöggdrickande tomtar och gnistrande snö kan man ju vara lite vild och galen och läsa en midsommardeckare istället.

 

Vad har ni för tips på julläsning?

 

Jag kunde inte vänta

Jag var och handlade julklappar igår och på något mystiskt sätt råkade jag få med en klapp till mig själv också. Då jag kom hem slog jag in den och alla andra klappar och la dem under granen. En timme senare hade jag slitit upp paketet och börjat titta på ”Mordet i prästgården”… 

Årets deckare: Erica

I Jacqueline Winspears ”Maisie Dobbs” bjuds vi på en stillsam utredning i tidigt 1900-tal.

Winspear har skapat en fantastisk karaktär i detektiven Maisie Dobbs som på vissa sätt för tankarna till en ung miss Marple med sin perceptiva förmåga.

En stark ung kvinna som trotsar 1900-talets normer.

Maisie kommer från enkla förhållanden och tvingas ta arbete som tjänsteflicka i ett större hushåll. Hon visar sig ha huvudet på skaft, tas om hand av sin arbetsgivare och lärs upp av den lokala läkaren och detektiven Dr. Maurice Blanche. Maisie har nu vuxit upp och öppnat egen detektivbyrå, men tankarna återvänder ständigt till uppväxten.

Passar

Konkurrensen  var hård, men det här är absolut den bästa bok jag läst i år. Gillar du Downton Abby och små trevliga mysterier så är det här boken för dig!

 

Hitta boken på Bokus… 

Julmys

För många är julen en stressig tid med matlagning, julbak, pyntning och hysterisk shopping. Jag brukar inte vara något större fan av denna julhysteri, men som nybliven småbarnsförälder är det svårt att inte ryckas med. Idag står julgranspyntande på schemat, ungefär två veckor tidigare än vad jag tidigare ansett brukligt… Nu springer jag runt granen och hänger upp ljusslingor, kulor och annat krimskrams som en treåring på speed, samtidigt som jag lyssnar på en liten mordhistoria. Mördaren i folkhemmet är en av tre deckare som nominerats till Stora ljudbokspriset. Ett finfint sätt att komma i julstämning?

Julklappstips: Sandmannen

Julen närmar sig och det börjar bli dags att våndas över vad man ska lägga under granen. Det kan vara värt att hålla i minnet att hårda paket är roligare än mjuka och funderar du på att ge bort en bok i julklapp kan jag varmt rekommendera ”Sandmannen” till deckarfantasten.

Handlingen

I den fjärde boken om stockholmspolisen Joona Linna får vi stifta närmare bekantskap med Jurek Walter, en av Sveriges värsta men också mest okända seriemördare. Han har suttit inspärrad och isolerad utan medfångar eller kontakt med yttervärlden sedan Joona tog honom på bar gärning för 13 år sedan. Att Jurek är en farlig man råder ingen tvekan om. Han kan konsten att döda utan att lyfta ett finger. Personalen på inrättningen gör bäst i att använda öronproppar då de vistas i samma rum som honom – i annat fall riskerar de att släppa in Jurek i sitt sinne, något som kan vara ödesdigert.

En ung man hittas vinglande på tågspåren. Han befinner sig i ett bedrövligt skick och det visar sig vara Mikael Kohler-Frost, försvunnen och dödförklarad sedan sju år tillbaks som ett av Jureks offer. Mikaels återkomst till de levandes värld rör om i grytan och det verkar som om Jureks ondska kan nå utanför isoleringen. Även Mikaels syster, försvunnen vid samma tillfälle, misstänks kunna finnas vid liv, vilket får polisen att ta till extrema åtgärder. Trots vetskapen om Jureks förmågor går polisen Saga Bauer med på att låta sig placeras på samma avdelning som Jurek under en täckmantel som farlig och psykotisk ung kvinna. Målet är att få seriemördaren att öppna sig för den nya medfången och avslöja något som kan leda polisen till den plats där flickan hålls fången.

 

Vilken upplevelse!

Berättelsen har vissa brister i detaljerna, och den är inte heeelt realistisk, men det är jag beredd att ha överseende med. De inledande kapitlen ger mig rysningar på en nivå jag inte känt sedan jag som tonåring läste ”Tio små negerpojkar” för första gången.

 

 

Bond: bekännelser

Jag är i ärlighetens namn ingen Bondfantast. Jag kan inte ens stoltsera med att ha sett samtliga filmer. På något sätt lyckas jag alltid se om samma filmer gång på gång. Detta trots att jag faktiskt, tack vare en av kvällstidningarnas Bond-kampanj, äger samtliga filmer. De flesta av dem har dock fortfarande skyddsplasten kvar.

Som sig bör har jag ändå en bestämd uppfattning om vad som ska hissas och vad som ska dissas i 007s värld.

Självklart är Sean Connery, originalet, den bästa Bond, förklaring till detta behövs knappast. Sämst tycker jag om George Lazenby, en one hit wonder med taskig attityd.

Det är kanske magstarkt att uttala sig om vilken film som är bäst då man inte har sett alla, men jag får ändå påstå att de äldre rullarna är i en klass för sig. Trots det tycker jag nog ändå bäst om Casino Royale, vars intrig tilltalar mig mycket.

Mina föräldrar hade ett gäng filmkanaler och jag såg säkert Goldeneye ett 20 tal gånger som 12-åring och tycker fortfarande att den ryske datanörden Boris Grishenko spelad av Allan Cumming, är den bäste Bondskurken. Hans sorti med orden ”I am invincible!” är oförglömlig. Det var något förvirrande att se honom som den något mer välklädde Eli Gold i favoritserien The Good Wife femton år senare…

Bästa Bondbruden? Ingen aning! Jag har inte lagt så mycket fokus på den frågan, men visst var väl Maud Adams rätt så bra? Isabella Scorupcos insats i just Goldeneye lämnade däremot inga större intryck.

Bästa filmmusiken är helt klart Live and Let Die, men mest på grund av att jag ääääälskar Paul McCartney.

 

Idag är det 122 år sedan Agatha Christie föddes

 

Detta måste självklart uppmärksammas

Jag och Sara är överens om att Christie inte bara haft stor betydelse för deckargenren i stort, men också för vårt personliga intresse för mord och mysterier.

Våra rekommendationer

Bland Saras Christie-favoriter kan följande nämnas: Mordet på Orientexpressen, Döden på Nilen, Fem små grisar, Mord på ljusa dagen och Ett mord annonseras,

Själv gillar  jag självklart klasiskerna Tio små negerpojkar, Döden på Nilen, Dolken från Tunis och Mordet på Orientexpressen, men måste även slå ett slag för mindre omtalade titlar som Hickory Dickory Dock, Död mans fåfänga och Tragedi i tre akter.

Om ni inte redan har läst dessa, gör det!

Jag missade årets bokhändelse

Världens längsta bokbord gick av stapeln den 19 augusti, men jag hade tyvärr inte möjlighet att delta i år. Detta är annars det bästa tillfället för mig att springa runt med min checklista och leta efter de böcker som saknas i min Christiesamling (här är mitt inlägg från förra året). Jag skulle delvis kunna lösa problemet med saknade böcker genom att lägga vantarna på den här fantastiska boken som innehåller samtliga berättelser om miss Marple. Det är inga förstautgåvor eller den härliga delfinserien (som annars är min favorit), men visst blir man sugen?

Om någon känner sig manad så fyller jag år om ca 2 veckor… 🙂