Om Erica

Namn: Erica

Roll: Bloggskribent

Ålder: 26

Om mig: Är ursprungligen från Gävle men flyttade till Stockholm för några år sedan då jag började plugga. Studierna tar ganska mycket tid men jag försöker klämma in en skönlitterär bok så ofta jag kan. Började läsa deckare på allvar när jag gick i 4an och har sedan dess hållit fast vid att Agatha Christie är "the queen of crime". Favorit bland deckarförfattare: Agatha Christie och Reginald Hill

Gillar framför allt denna typ av deckare: Pusseldeckare

Homestylad bokhylla

Jag och min sambo ska flytta till en lite större lägenhet. Inför visningen av vår nuvarande lya bestämde vi oss för att rensa lite bland böckerna och bara behålla dem med färgglada ryggar framme. Vi färgkodade alltså bokhyllan. Jag trodde inte att det skulle vara en så stor grej, men det väckte en hel del känslor bland vänner och andra som såg mästerverket (eh?). Jag drar av kommentarerna slutsatsen att antingen så älskar man färgsorteringen eller så hatar man den. När jag t.ex. berättade för Joachim om detta så såg jag att han rynkade lite på näsan, även om han var för väluppfostrad för att säga vad han egentligen tyckte 🙂

.

Hur ska vi göra i framtiden?

Vad tycker ni, ska vi behålla den färgsorterade bokhyllan till nästa lägenhet (fast då med 5ggr så många böcker), ska vi återgå till den traditionella sorteringen efter bokstavsordning eller har ni några andra bra idéer?

Lucianas långsamma död

Mi recenserade Guillermo Martínezs ”Lucianas långsamma död”för över ett år sedan och jag har varit nyfiken på den sedan dess. Under helgens weekendresa till Rom fick jag äntligen tillfälle att läsa den. Mi berättade att hon efter att ha läst boken drabbades av läsförlamning. Själv verkar jag ha råkat ut för recensionskramp. Vad ska jag skriva för att få er att förstå att det här är en fenomenalt bra bok?

.

Handlingen

Berättarjaget är en argentinsk författare som kontaktas av en bekant från det förflutna, Luciana. För tio år sedan arbetade hon för honom under en kort period medan hennes ordinarie arbetsgivare, den mystiske författaren ”Kloster”, var på semester. Tio år har gått sedan dess och under tiden har Kloster blivit landets mest hyllade författare samtidigt som Lucianas utveckling blivit den motsatta då hennes pojkvän, föräldrar och bror har dött under otäcka omständigheter. Sorgen efter detta har brutit ned henne totalt och hon anklagar Kloster för att stå bakom de märkliga dödsfallen. Luciana ber berättaren om hjälp och han övertalas till att prata med sin författarkollega. Motvilligt dras berättaren in i intrigen och blir mer och mer engagerad i Lucianas öde, men efter att ha hört Klosters version är han kluven till vad han ska tro. Även Kloster har drabbats av en stor sorg och han har en helt annan förklaring till dödsfallen.

.

Årets bok!

Boken kom visserligen ut redan 2009, men det är helt klart den bästa bok jag läst i år. Språket är fantastiskt, vackert och nyanserat. Det är en lek med perspektiv där man får två personers versioner av sanningen. Berättelsen kräver en del av sin läsare på så sätt att det är långtifrån självklart vad som verkligen har hänt och vem som talar sanning. På samma sätt som berättarjaget inte vet vad han ska tro, är jag som läsare inte heller helt säker på vems version som är den riktiga. Det är tre dagar sedan jag la boken åt sidan, men jag går fortfarande igenom vissa händelser i minnet och funderar över vem av personerna i boken som verkligen är galen och vem som talar sanning.

Bäddat för mord av JD Robb

Nora Roberts

JD Rob är en öppen pseudonym och bakom namnet står Nora Roberts.

.

Framtidens NY

Den snabba beskrivningen av boken är att det är en si-fi deckare medromantiska inslag. Det här är framtiden, där 00-talets vapen är förbjudna sedan länge, luftburna fordon är standard, droger är till följd av ordningsmaktens vanmakt legaliserat och en kontroversiell fråga som fått uppvaktning från politiskt håll är legaliseringen av prostitution.

Eve Dallas är polis i detta framtidens New York. Hon är en ung dam med ett trassligt förflutet och problem med relationer till sina medmänniskor. Dallas kopplas in som spaningsledare på ett mycket speciellt fall där en prostituerad kvinna hittas mördad under skrämmande omständigheter. Mördaren har tagit stora risker och utfört mordet med ett antikt vapen – en pistol. Detta skapar stort rabalder, och inte blir det bättre av att offret är släkt med en av Washingtons höjdare. Dallas tillvaro kompliceras ytterligare av att hon uppvaktas av en av de misstänkta, något som hon har blandade känslor inför.

.

Från skeptisk till positiv

Jag var minst sagt skeptisk efter de inledande sidorna, allting kändes så löjligt. Efter ytterligare 20 sidor hade jag ändrat uppfattning. Jag fick till slut svårt att lägga boken ifrån mig, och jag måste erkänna att den faktiskt var riktigt bra. Och framför allt – den bryter av från mina normala deckarvanor!

Kvinnan utan egenskaper

Om en psykolog med problem

I Niklas Ekdals ”Kvinnan utan egenskaper” får vi följa chefspsykolog My Bring under en kaotisk period i hennes liv. En av hennes patienter, Nikanor Branting, utsattes för övergrepp som barn. Som vuxen har han svåra psykiska problem som han nu bearbetar genom att skriva noveller. Sammanlagt är det tio noveller på temat kastration som han låter My läsa.

Då Mys dotter försvinner från studenthemmet i Oxford åker hon och bästa väninnan, polisen Johanna, dit för att leta efter flickan. My tvingas dock snart tillbaks till Sverige efter att Nikanor hittas mördad på sitt rum på sjukhuset. Johanna stannar i England och fortsätter sökandet, samtidigt som förhållandet till maken i Sverige blir allt med svajigt. Intrigerna avlöser varandra i ett rasande tempo och snart går det upp för kvinnorna att ett globalt läkemedelsföretag kan kopplas till så väl flickans försvinnande som till mordet på Nikanor. Dessutom verkar det som att lösningen på mysteriet ligger gömd i Nikanors berättelser om kastration…

.

En spännande berättelse med verklighetsanknytning

Storyn i sig är riktigt bra och blir särskilt gripande då man inser att många av de medicinska övergrepp som beskrivs i boken är hämtade från verkligheten. Det är ofattbart att dylika kränkningar kunnat ske i Sverige så sent som under mitten av 1900-talet.

Men en sak. Det här med meningsbyggnaden. Den är för kort. Alldeles för många meningar inleds korthugget i stil med ”Ute på gatan blev Kalle stående”, ”På vägen ut såg sig My om i huset”. Det känns som att författaren velat skriva en kärnfull och hårdkokt page turner, men den här stilistiken faller mig inte alls på läppen. Efter ett tag ville jag bara skrika av frustration och tyvärr fick det till följd att mitt fokus försvann från den övergripande handlingen och den viktiga frågan om läkemedelsetik som vävts in i berättelsen.

Den siste tempelriddaren av Raymond Khoury

Ett gäng ryttare utklädda till tempelriddare utför en räd mot Metropolitanmuseet i New York och kommer på så sätt över en del ovärderliga föremål tillhörande Vatikanen. Arkeologen Tess Chaykin befinner sig på museet för att beundra premiären av utställningen då kaoset utbryter. På nära håll ser hon hur en man nappar åt sig ett till synes obetydligt föremål från en monter – en medeltida chiffermaskin, en s.k. rotoromkodare. FBI agenten Sean Reilly kallas in för att utreda det minst sagt ovanliga fallet och snubblar snart in i en härva av lögner, svek och historia.

Parallellt med detta berättar Khoury om tempelriddarnas uppgång och fall under 200 år mellan 1100-talet och 1300-talet. Det är tempelriddarnas sedan länge försvunna skatter som visar sig vara pudelns kärna. Alla letar nu efter denna historiska skatt – Tess, en av rånarna från museet och därmed även FBI. De enda som inte tycks angelägna om att finna skatten är Kyrkan, och Vatikanen gör också allt för att förhindra att sanningen ska komma fram…

Ni känner igen grejen från Dan Browns böcker. Skillnaden är att medan Brown skickligt väver ihop fiktion med historia är Khourys fiktiva berättelse ett pinsamt försök till någonting storslaget (i vissa passager vill jag bara hålla en kudde för ansiktet för jag tycker det är så patetiskt) medan de historiska fakta ändå lyckas fängsla mig – det är i denna del Khoury lyckas med sitt berättande. Jag funderar dock över hur mycket av det som berättas om tempelriddarna som faktiskt överensstämmer med den vedertagna historien. I vilket fall så väcker berättelsen min nyfikenhet och ger upphov till en massa religiösa funderingar (Wikipedia var mig mycket behjälplig i dessa funderingar, men får mig också att undra vad jag egentligen lärde mig i religionsundervisningen i skolan).

De samvetslösa av C.J Box

I en sömnig liten stad i norra USA verkar allting lugnt och fridfullt. Staden är gammal och har rötterna kvar i svunna tider men på sistone har förändringens vind börjat blåsa, till ortsbefolkningens förtret. De senaste åren har det skett en massinvandring av pensionerade Los Angeles poliser, och staden kallas nu mera ”Blue Heaven”.

Idyllen spricker en vacker dag då två barn från trakten inte kommer hem efter skolan. Staden lamslås och alla vill vara med och leta efter barnen. I täten för spaningarna går fyra pensionerade LAPD:s som får hjältestatus för sina insatser. Poliserna är dock inte de goda medborgare de utger sig för att vara. Anledningen till att barnen inte kom hem efter skolan var att de, på väg till en fisketur, bevittnade ett mord. Mördarna var de fyra poliserna som nu leder sökandet, i hopp om att vara de första som finner barnen vid liv…

Det här är en klassisk ”good vs. evil” historia som känns som om den är skriven för att för eller senare hamna på vita duken (och bli en sämre filmversion av boken). Spänningen håller en jämn nivå och allt annat än sträckläsning är omöjligt.

Falska bevis av Donna Leon


Ingen blir särskilt ledsen då en gammal dam hittas ihjälslagen i sitt hem. Hon var inte vidare omtyckt (läs hatad) och terroriserade så väl grannar som tjänstefolk. Man tycker således att det borde finnas gott om misstänkta, men trots det riktar polisinspektör Scarpa uppmärksamheten mot den utländska tjänsteflickan. Kommissarie Brunetti börjar snoka i ärendet då ett vittne träder fram och får honom att ana att kollegan är inne på fel spår. Inofficiellt bedriver han, kollegan polisinspektör Vianello och polischefens sekreterare signorina Elettra en egen utredning för att få fast mördaren.

Leons böcker om kommissarie Brunetti utspelar sig i Venedig där hon själv bor. Det är kanske därför hon lyckas så bra med miljöbeskrivningarna och gör det lätt för mig att låta fantasin spela upp bilder från ett soligt och vackert Venedig. Även om skådeplatsen i sig är storslagen så tycker jag att det saknas djup både i historien och i karaktärerna. Jag blir inte ens nyfiken på att få reda på vem som är den skyldige, och även om Leon givit karaktärerna utpräglade personligheter (Brunetti är älskvärd och klarsynt, Scarpa är otrevlig och Elettra är mystisk), känns det som om hon inte kommer längre än så i personbeskrivningarna.