Författararkiv: Erica

Om Erica

Namn: Erica

Roll: Bloggskribent

Ålder: 26

Om mig: Är ursprungligen från Gävle men flyttade till Stockholm för några år sedan då jag började plugga. Studierna tar ganska mycket tid men jag försöker klämma in en skönlitterär bok så ofta jag kan. Började läsa deckare på allvar när jag gick i 4an och har sedan dess hållit fast vid att Agatha Christie är "the queen of crime". Favorit bland deckarförfattare: Agatha Christie och Reginald Hill

Gillar framför allt denna typ av deckare: Pusseldeckare

Tvångsstädning…

Publicerat av

…hemma hos föräldrarna.

Jag har väldigt tåliga föräldrar men nu tycks gränsen vara nådd. Jag blev ombedd att bege mig till föräldrahemmet för att röja bland allt bråte jag samlat på mig genom åren. Tydligen är det inte kutym att man använder mammas garderob för att förvara gamla VHS-band, idoltidningar och böcker… Eftersom jag är en god dotter gör jag som jag blir tillsagd. Jag befinner mig just nu i Gävle tillsammans med en stor sopsäck som ska få inhysa allt mitt s.k. ”skräp”. Tempot är dock inte så högt eftersom jag ideligen stöter på små fynd i gömmorna. Bland annat hittade jag några gamla Kitty- och Fem-böcker. De kommer inte att hamna i säcken!

Med slutna ögon av Gianrico Carofiglio

Publicerat av

Italiensk advokat sätter karriären på spel

Guido Guerrieri arbetar som advokat i Bari, en stad belägen i södra Italien. Han är van vid att försvara tvivelaktiga människor och har stött på både det ena och det andra å yrkets vägnar. En dag blir han erbjuden ett fall som kan komma att ändra hela hans tillvaro. Han åtar sig att vara ombud för en kvinna som utsatts för misshandel och terror av sin före detta pojkvän. Trots att han inser vad det kan komma att göra med hans framtida karriär tackar han ja till uppdraget. Den anklagades pappa är nämligen en högt uppsatt man i staden.

Vi får följa den utdragna rättsprocessen (det italienska rättssystemet verkar inte vara särskilt smidigt) och Guidos inre kamp för att överleva i den smutsgrå tillvaron som hans yrkesliv utgör. Även på det privata planet finns orosmoln och Guido funderar allt mer på vad han egentligen vill göra med sitt liv.

Många inre monologer

Mitt första problem med den här boken är att den är skriven i jag-form. Även om det ger ett fint porträtt av den frustrerade advokaten så innehåller boken alldeles för många inre monologer som inte leder någon stans. Jag uppskattar dock sättet som författaren beskriver miljöer och det italienska rättsväsendet. Jag har förstått att vi får ta del av en hel del förstahandsinformation eftersom författaren Gianrico Carofiglio dels kommer ifrån Bari och tidigare arbetat som åklagare och nu sitter i den italienska senaten. Detta till trots så anser jag att kapitlen är alldeles för korta och innehållsfattiga och jag väntar förgäves på den där förlösande händelsen som ska sätta fart på berättelsen.

En vecka i Italien

Publicerat av

Att ha sin moster boende i Italien för med sig en del nackdelar.

Till exempel är det långt och omständigt att träffas vilket leder till att det inte händer så ofta. Å andra sidan för det med sig en del fördelar. T.ex. är det alltid lite extra roligt när man väl ses och sedan är det ju en trevlig bieffekt att man får resa till varmare breddgrader. Eller varmare och varmare… När vi väl hade tagit oss de 250 milen ner med bil genom Europa möttes vi av ett svalt och fuktigt Piemont.

Stieg Larsson är stor i Italien!

Jag hade värmt upp inför resan genom att läsa två italienanknutna författare – Donna Leon och Gianrico Carofiglio. Jag försökte prata lite deckare med min moster, som genast utbrast: ”Stieg Larsson, kan du förklara det för mig!?” Tydligen blir alla hon träffar (framför allt läkare av någon anledning) väldigt pratglada då de inser att hon är från Sverige eftersom det är Stieg Larssons och Mikael Blomkvists hemland. Hon får ständigt frågor om Millenniumtrilogin och har fått ursäkta sig med att hon inte är så intresserad av deckare och därför inte kan uttala sig (vilken lögn, vem är inte intresserad av deckare?). Jag fick hjälpa moster med en snabb resumé av de tre böckerna och en kortfattad beskrivning av författarens liv så att hon i framtiden ska ha någonting att säga i Stieg Larsson-diskussionerna.

En kylig alpresa

Eftersom vi av erfarenhet vet hur kvavt det brukar vara i Italien hade vi bestämt oss för att ta en tvådagarstripp upp till bergen till den lilla skidorten Livignio. Det var så fantastiskt vackert, och så fantastiskt kallt! Vi hade inte packat ned kläder för att klara 9 gradig värme och snö men vi härdade ut och tog en lift upp på berget. Jag hade tänkt ta en bild på en bok som ska recenseras, men tydligen så är det inte bara mitt flås som påverkas av de höga höjderna utan även mitt minne för boken den låg nere i dalen på hotellrummet. Man kan kanske photoshoppa in boken i bilden, eller vad tror ni?

Sista dagen fick vi i alla fall lite värme på förmiddagen, vilket jag utnyttjade till en stund i solen tillsammans med min bok och en cappucino. Som alla vet är en grundregel i italiensk kaffekultur att man inte har mjölk i efter lunch, så det gäller att skynda sig.

 

Hämnden

Publicerat av

Wolf Hadda…

…kom från ingenstans och arbetade sig till toppen. Han hade en vacker fru, en dotter, makt och obeskrivliga mängder pengar. En tidig morgon ringde polisen på hans dörr och visade upp en husrannsakan. Han anklagades för pedofili och i ett desperat flyktförsök blev han påkörd och allvarligt skadad. Kort sagt, tillvaron raseras.

Efter många år i fängelse, lämnad av dem han älskar och bespottad av medfångarna, lyckas en ung psykolog få honom att öppna sig och berätta om sig själv och om händelserna som ledde fram till hans gripande. Dessa samtal leder till att Wolf slutligen får lämna fängelset.

Efter frigivningen flyttar han tillbaks till de gamla hemtrakterna och lever som en eremit. Hans återkomst är inte populär bland stadens invånare och den ende som pratar med honom är den nyinflyttade prästen som bestämt sig för att ge Hadda en ärlig chans.

Wolf Hadda har nu bara en sak i tankarna – att hämnas på dem som förstörde hans liv.

 

Det bästa av Reginald Hill på många år!

Då jag fick boken och började läsa baksidestexten blev jag väldigt besviken. Reginald Hill är för mig Dalziel och Pascoe och jag minns hur trögt jag tyckte att det var att läsa hans senaste fristående roman, ”Främlingars hus”. Jag bestämde mig dock för att ge denna tegelsten en chans, och efter bara några sidor hade jag ändrat uppfattning. Vilken jäkla bra bok! Hill har en makalös känsla för ironi och sarkasm (vilket passar mig perfekt). På bara några sidor lyckas han bygga upp en förväntansfull stämning och läsaren svävar i en förtjusande ovisshet ända till slutskedet.

Tummen upp från mig!

 

Många kockar…

Publicerat av

Skeptisk och nyfiken

Det är ett välkänt fenomen att när många kockar slår sina huvuden ihop finns det risk för att resultatet blir en dåligt tillagad soppa. Trots detta blir jag riktigt nyfiken då jag hör att 26 deckarförfattare har gått samman och skrivit en sprillans ny deckare, No rest for the dead.

Varje författare har skrivit ett kapitel till boken utifrån några löst hållna riktlinjer. Den brokiga skaran har inte tillåtits prata med varandra om vad deras kapitel handlar om, men boken är ändå EN sammanhållen berättelse. Jag tänkte genast att en dylik historia måste vara både ryckig och platt, men boken påstås faktiskt vara riktigt bra.

Författarna

Jag kan inte hävda att jag känner till samtliga av författarna bakom boken, men några av namnen sticker ut.

David Baldacci (Intro), Jeff Abbott, Lori Armstrong, Sandra Brown, Thomas Cook, Jeffery Deaver, Diana Gabaldon, Tess Gerritsen, Andrew F. Gulli, Peter James, J.A. Jance, Faye Kellerman, Raymond Khoury, John Lescroart, Jeff Lindsay, Gayle Lynds, Philip Margolin, Alexander McCall Smith, Michael Palmer, T. Jefferson Parker, Matthew Pearl, Kathy Reichs, Marcus Sakey, Jonathan Santlofer, Lisa Scottoline, R.L. Stine och Marcia Talley.

Visst låter det lite spännande?

Jag har i vart fall gjort en beställning och nu är det bara att vänta på brevbäraren.

 

 

Efter en vecka på Gotland har jag blivit en mästare på att lösa mordgåtor!

Publicerat av

Mystery Express

Redan i vintras inhandlade jag Mystery Express – ett brädspel för mellan 3 och 5 personer. Jag överskattade dock vardagens möjligheter till liknande nöjen och först nu, flera månader senare, fick jag äntligen chans att slita upp förpackningen och sätta mig in i spelreglerna (eller ja, sånt är ju tråkigt så det lejde jag bort till sambon, en riktig paragrafryttare).

Spelet i korthet

Att spelet har klara likheter med det gamla klassiska spelet ”Cluedo” går inte att förneka. En person har blivit mördad på Orientexpressen, och som passagerare på tåget är det deltagarnas uppgift att lista ut vem som gjorde det, var mordet skedde, på vilket sätt, motivet bakom dådet och vid vilket klockslag. Efter det att tåget lämnar Paris centralstation flyttar man sig mellan olika vagnar och försöker luska ut ledtrådar på mer eller mindre ljusskygga sätt. Ett förtroligt samtal i tågets rökvagn kan ge värdefull information, men det är kanske snabbare att smyga in i sovkupén och rota igenom någons väska? Innan man vet ordet av är tåget framme i Istanbul, och då gäller det att man med sina små grå cellers hjälp har ringat in alla detaljer kring mordet.

Ett spel att rekommendera

Jag är själv inte särskilt van vid brädspel, men sambons familj är veteraner på området. Att de tyckte att spelet var spännande och utmanande är därför ett riktigt gott omdöme. Som många moderna spel är det ett ganska omfattande regelverk att sätta sig in i, men efter några rundor flyter spelet på bra. Att lägga upp sin strategi för att ta reda på så mycket som möjligt, samtidigt som man försöker hålla sina medpassagerare i ovisshet, är dock mer komplicerat. Spelet bör därför hålla för åtskilliga omgångar. Att sedan spelet i alla detaljer andas Agatha Christie-deckare blir ett ytterligare plus!

 

Min första semester…

Publicerat av

… det är värt att fira!

Efter att ha haft X antal år med sommarlov är det äntligen dags för min första SEMESTER! En helt makalös känsla måste jag erkänna.

Planering

Dock är semestern något mer tidsbegränsad än ett sommarlov, därför känns det viktigt att i förväg ha bestämt vilka böcker som ska få ingå i semesterläsningen. Jag planerar att läsa böcker av CJ Box, Donna Leon och Christoffer Carlsson under min lediga tid. Ja, och så ska jag ju tydligen skriva uppsats också, det blir en riktig rysare!

Prioritering

Idag ska jag och sambon åka till Gotland för en veckas lugn och ro. Med på resan har vi våra två katter. Vi har således packat tungt. En bur med två katter, en låda + sand och mat för en vecka väger mer än vad man kan tro. Eftersom vi inte har bil utan färdas kommunalt hela vägen blir det extra spännande. Vi kom överens om att packa så få saker som möjligt. Några t-shirts och ett par shorts och böcker så klart. Ja, och så min dator, sambons dator, min iPad, sambons iPad, min telefon, sambons telefon, en läsplatta och en jobbtelefon. Det gäller att prioritera.