Om Erica

Namn: Erica

Roll: Bloggskribent

Ålder: 26

Om mig: Är ursprungligen från Gävle men flyttade till Stockholm för några år sedan då jag började plugga. Studierna tar ganska mycket tid men jag försöker klämma in en skönlitterär bok så ofta jag kan. Började läsa deckare på allvar när jag gick i 4an och har sedan dess hållit fast vid att Agatha Christie är "the queen of crime". Favorit bland deckarförfattare: Agatha Christie och Reginald Hill

Gillar framför allt denna typ av deckare: Pusseldeckare

Peter Pans hemlighet av Michael Katz Krefeld

Unga pojkar faller offer för galning

Läkaren Maja har just flyttat tillbaks till sin hemstad, hon och sambon väntar sitt första barn och det är bara en tidsfråga innan Maja blir delägare i praktiken där hon arbetar. Allting i Majas liv tycks gå som på räls, men en dag förbyts idyllen och lyckan mot mardröm och terror då små pojkar rövas bort från sina hem och återfinns mördade. Efter sig, på pojkarnas rum, lämnar mördaren bokmärken med motiv från berättelsen om Peter Pan. Till invånarnas stora förfäran verkar det som att mördaren har mycket god lokalkännedom, och det tycks allt mer troligt att förövaren är någon i gemenskapen. Maja engagerar sig i fallet, och en dag får hon ett kort från mördaren där det står ”Välkommen hem Wendy”. Trots att Maja blir skrämd av denna direktkontakt med mördaren kastar hon sig in i jaken på förövaren, utan större betänkligheter över att hon är höggravid.

Ris och ros

Sara läste Peter Pans hemlighet förra sommaren och hade då viss kritik mot Majas irrationella beteende. Det var precis de invändningar jag hade då jag läste boken. Jag vill som läsare gripas tag i och sugas in i historien, inte sitta surt på sidan om och anmärka på störande småsaker som en persons allt för otroliga agerande. I övrigt är det en bra berättelse som fokuserar på ett viktigt ämne – våld och övergrepp mot barn. Utan att avslöja någonting kan jag berätta att slutet verkligen var värt att vänta på!

Mitt sommartips: Erica

En författare som jag alltid kommer att förknippa med sol och sommar är Reginald Hill. Inte för att han skriver solskenshistorier, utan för att min första kontakt med honom ägde rum en varm sommardag i hammocken… för 12 år sedan!

Det här är inte den första delen i serien om de två poliserna i Yorkshire, men det var den första boken som gavs ut på Svenska. Sedan dess har det givits ut ytterligare 11 böcker på svenska och jag brukar försöka tajma det så att jag läser dem under sommaren. Det är så det ska vara.

Det var som sagt några år sedan mitt första möte med den burduse kommissarie Dalziel och den korrekte inspektör Pascoe, och mitt minne av handlingen är därför lite diffus. Jag mins dock lyckokänslan som infann sig efter att ha lagt boken ifrån mig och då jag insåg att jag hade hittat en ny författare att älska. Sedan dess har jag räknat Hill till en av mina absoluta favoriter.

Om ni gillar kriminalhistorier är Hills böcker om Dalziel och Pasco verkligen något jag kan rekommendera som semesterläsning!

 

 

Nybliven mamma löser gammalt mord

Skelett från andra världskriget hittas begravda vid en strand

Ruth Galloway, nybliven mamma till lilla Kate, är på väg tillbaks ut i arbetslivet efter en tids mammaledighet. Hon får snart klart för sig hur svårt det är att kombinera yrkesliv och mammaroll, i synnerhet som ensamstående. Ruth är arkeolog, undervisar i forensisk arkeologi på universitetet och bistår polisen i dess utredningar.

Kusten vid Norfolk, England, är utsatt för stark erosion. Husen på platsen hotas av naturens framfart och arkeologer arbetar på platsen för att säkra kunskap om svunna tider innan alla bevis vittrat sönder och spolats bort av havet. I samband med detta arbete hittar man ett flertal skelett begravda vid en av stränderna. Ruth kallas till platsen i egenskap av expert på området och det visar sig att man har hittat ett flertal män, mördade, bakbundna och lämnade att ruttna i jordens inandöme. Ruth kan sluta sig till att morden skett vid tiden för andra världskriget och det visar sig att männen var tyska soldater. Någon på den brittiska sidan tystade dem för gott för många år sedan, men fortfarande finns det någon som gör vad som helst för att deras öde ska förbli en hemlighet.

Ruth dras som vanligt in i det hektiska polislivet, och hon överrumplas och skäms över att hon ibland längtar efter den gamla fria tiden utan barn. Tillvaron kompliceras ytterligare av att kommissarien som leder utredningen, Harry Nelson är far till hennes barn, resultatet av ett snedsteg under ett av deras tidigare samarbeten. Nelson, som fortfarande är lyckligt gift med den vackre Michelle som han har två döttrar med, våndas över att inte kunna vara en så närvarande far som han skulle önska.

Kärt återseende

Jag minns att jag var tveksam då jag började läsa den första boken om Ruth men att den sakta men säkert växte berättelsen. Nu blev jag jätteglad då ”Huset vid havets slut” damp ner i brevlådan. Som det står på baksidestexten – det känns som om huvudpersonerna i boken är gamla bekanta! De miljöer som Griffiths målar upp för sin läsare är helt fria från sol och värme, istället präglas Norfolk av snö och iskyla. Då det kommer till karaktärerna är det helt tvärt om, de är varma och väcker många känslor och sympatier till liv. Den lite snaskiga sidoberättelsen om Ruth och Nelson känns förvånansvärt spännande att följa.

Alltså, ytterligare en hit av Elly Griffiths!

Svärmaren av Anna Bovaller

Mord på advokatbyrå

En tidig morgon då Petra Wester kommer till advokatbyrån där hon är delägare finner hon sin biträdande jurist Victoria död. Det tar inte lång stund innan polisen kan konstatera att ett mord har begåtts på den välrenommerade byrån. Samtidigt kontaktas Petra av finansinspektionen som har anledning att misstänka att det förekommit insideraffärer i det senaste uppdraget som Victoria utförde innan sin död.

För att byråns rykte inte ska svärtas ned ytterligare tillsätts en internutredning, under ledning av Petra. När hon börjar rota i Victorias förflutna visar sig en mörk historia, kantad av lögner, svek, vänskap och fotboll. Spåren för Petra in på en resa i Victorias förflutna, men hon tvingas också ta tag i sina egna sedan länge begravda problem. Det visar sig att de båda kvinnornas förflutna har känsliga beröringspunkter.

Svärmaren är en berättelse om vänskap och om de prövningar denna får utstå. Det handlar om konsekvenser av att de som ska hjälpa en genom livet sviker. Men det handlar också om hur ett intresse, t.ex. fotboll, kan bli en räddande tillflykt.

Delvis riktigt bra

Vissa delar av boken är verkligen fängslande i all sin grymhet, men sedan finns det vissa partier (främst de som handlar om just fotboll) som jag hade klarat mig utan. Ett plus till författarinnan för den oväntade upplösningen!

Bomber och granater!

Ja, ni ser helt rätt. Jag har drabbats av en nostalgitripp.

Då jag var liten, runt 4-5 år gammal, tvingade jag min pappa att lyssna på Tintin så fort vi satt i bilen. Både han och jag kan berättelsrna om ”De sju kristallkulorna” och ”Enhörningens hemlighet” utantill. Det här var förmodligen min första kontakt med litteratur av mysterielösande karaktär och det är med stor glädje jag nu börjat samla på mig berättelserna om min gamla barndomsidol.

Då vi homestylade vår gamla lägenhet lät vi Tintin bli en viktig del av inredningen. Som ni ser fick han hedersplatsen 🙂

 

 

 

Lätt packad…

… ja, väskan alltså!

Jag har pendlat mellan Stockholm och Gävle i 6 år nu, och för första gången kan jag säga att jag har packat lätt. Tidigare hade jag både dator och minst 2 böcker med mig i väskan (förutom allt annat nödvändigt så klart). Nu nöjer jag mig med att ta med den nyligen införskaffade surfplattan som oroväckande snabbt blivit en livsnödvändig del av mitt liv… Underhållningen på tåget idag består av Kristina Ohlssons ”Änglavakter”.

Sightseeing för bokmalar

Under förra veckans vistelse i New York hann jag med några litteraturanknutna turistattraktioner.

Public Library

En av veckans höjdpunkter var att besöka New York Public Library, en byggnad som jag sett förevigad i filmer och tidskrifter så många gånger.

Det var sååå mycket bättre än vad jag kunnat föreställa mig! Pampigt och stort, så klart, och helt fantastiskt att det hålls öppet för så väl nyfikna turister som hårt arbetande studenter och andra lässugna.

Central Park

En bok och en bänk i Central Park, vad mer kan man önska sig? Ett paraply kanske? Det hade sannerligen behövts, för regnet öste ner och jag hade ingen möjlighet att njuta av den önskade bokupplevelsen. Besvikelsen mildrades dock av att någon hade dedikerat en bänk i parken till mig och alla andra bokälskare.