Författararkiv: John

Good Behavior

Publicerat av

good-behavior

Good Behavior är en tv-serie jag hittade av en slump när jag letade efter något nytt att titta på. Jag är glad att jag hittade den för den är riktigt bra, och deckarfans kommer att uppskatta den. Det är en ganska mörk serie där huvudpersonen har brister, men den här gången är det en kvinnlig huvudperson, vilket är trevligt som omväxling.

Michelle Dockery

Jag tittade aldrig på Downton Abbey och kände inte till Michelle Dockery sedan tidigare, men hennes prestation lyfter serien. Hon spelar mot en argentinsk skådespelare, som jag aldrig hade sett innan heller, men hans prestation är också enastående och kompletterar hennes perfekt – kemin går inte att förneka. Hon spelar en inbrottstjuv/bedragare som kämpar med missbruk och har precis blivit utsläppt från fängelse och hennes vägar korsar hans, en mystisk torped.

En serie för en regnig dag

En tv-kritiker jag brukade följa, Andy Greenwald, klagade på att de flesta nya serier äger rum i Los Angeles, New York, Washington DC, eller möjligtvis Chicago, men den här utspelar sig istället i en småstad i North Carolina och några av dess omgivande stater, vilket är uppfriskande, och skaparna använder miljön för att förmedla seriens känsla. Det är en perfekt serie för en regnig/snöig dag och jag rekommenderar den om du kan hitta en kanal/tjänst som sänder den*.

 

*I USA sänds serien på TNT.

Det här inlägget har översatts från engelska.

Kvinnan på tåget — filmen

Publicerat av

emily-blunt

Kvinnan på tåget är en ganska unik film i dagens Hollywood – en thriller som inte är baserad på en serietidning. Den är dock inte helt originell – den är baserad på Paula Hawkins bästsäljande roman med samma namn, men jag tar vad jag kan få. Jag har dessutom läst boken, så om du inte har gjort det är jag säker på att filmen blir en helt annan upplevelse. Jag tycker att filmatiseringen var bra gjord, vilket förvånade mig eftersom de första recensionerna var blandade.

Opålitlig berättare

En viktig del av boken är den opålitliga alkoholiserade berättaren som får minnesluckor när hon dricker. Man kan tycka att det vore svårt att porträttera på film, men regissören gör ett bra jobb när han låter publiken följa historien från hennes perspektiv. Regissören använder en skakig kamera med ett fokus som skiftar när hon stapplar sig igenom varje scen. Nästa dag kommer hennes minne tillbaka i röriga glimtar.

Imponerande rollista

Jag var också imponerad av rollistan. Emily Blunt imponerar som huvudpersonen – hon bevisade att hon har räckvidd med Sicario, en av mina favoritfilmer från förra året, och hon visar det igen här. Jag visste inte vem Haley Bennett var innan den här filmen, men hon var också mycket bra i en viktig roll. Sedan har vi en rad duktiga skådespelare i relativt små roller, vilket alltid ar en bonus – Lisa Kudrow som en f.d. bekant, och Edgar Ramirez som terapeuten. Rebecca Ferguson, Justin Theroux och Allison Janney finns också med på den gedigna rollistan.

Jag rekommenderar filmen, oavsett om du ar nyfiken på hur de adapterade boken eller om du bara ar på jakt efter en bra thriller.

 

Filmen har biopremiär i Sverige den 9 november 2016.

 

Det här inlägget har översatts från engelska.

The Wire och Breaking Bad

Publicerat av

Det sista avsnittet av Breaking Bad sändes i slutet av september i år. Jag såg de första säsongerna på Netflix och de sista avsnitten när de visades på TV. Det verkar som många andra gjorde samma sak, vilket tittarsiffrorna bekräftar–de första säsongerna hade låga tittarsiffror även fast serien var kritikerrosad medan den sista säsongens premiär mer än fördubblade det tidigare tittarrekordet och det sista avsnittet sågs av 10 miljoner.

Med alla nya tittare och med serien fast förankrad i allmänhetens medvetande var serien det givna samtalsämnet under flera veckor. Och eftersom allt måste jämföras så blev frågan om det var den bästa serien någonsin och om den var bättre än The Wire. Jag vet inte vilken jag tycker bäst om, de är båda lysande drama, så jag rekommenderar att se båda om du inte har gjort det än.

The Wire

The Wire drivs av skarp, social kritik. Serien är uppkallad efter kablarna (the wire) som polisen använder för att tjuvlyssna på de lokala knarkhandlarna i Baltimore, och serien känns ibland så realistisk att den nästan känns som en dokumentär. Den tacklar det meningslösa kriget mot knark, bristfälligt polisarbete, stadsfattigdom, statlig utbildning, bland många andra problem. Tittarna får lära känna ett brett utbud av karaktärer, från detektiver och knarkhandlare till hamnarbetare och lärare, och manusförfattarna knyter samman alla dessa världar på ett skickligt sätt.

Den femte och sista säsongen är inte riktigt lika bra kvalitetsmässigt, men det är bra att de avlutade serien efter den femte säsongen så den inte drogs ut med ännu fler säsonger med avtagande kvalitet. Om du tycker om deckare, så finns det några riktigt bra scener, min favorit är den där McNulty och Bunk undersöker en gammal brottsplats och visar hur användbart f-ordet är då de använder det runt 40 gånger när de försöker fastställa mordvapnets ballistik.

Breaking Bad

Breaking Bad är hyperfokuserad i jämförelse, och skaparna koncenterar sig på berättelsen om en man, Walter White, som i första avsnittet får en dödlig cancerdiagnos och börjar tillverka knark. De introducerar fler karaktärer men berättelsen kretsar kring Walt. Precis som i The Wire handlar serien om knarkhandel, men Breaking Bad verkar inte vara lika intresserad av social kritik utan berättar istället en riktigt mörk och underhållande historia. Förhållandet mellan Walt och Jesse för historien framåt–jag brukar skoja och säga att det är Ross och Rachel förhållandet i serien. Det är en udda kombination av far-son, lärare-student och mästare-lärjunge.

Seriens skapare tar också mer chanser stilitsikt än vad de gjorde i The Wire. Varje regissör ger varje avsnitt sin egen stil med utmärkt kamera arbete–ett som jag speciellt kommer ihåg är avsnittet där en skräckslagen Walt, skrattar hysteriskt under huset medan kameran långsamt lyfts uppåt.

Stadsdrama eller modern western?

Så om du föredrar ett grynigt stadsdrama välj på The Wire, men om du föredrar en surrealistisk, mörk komedi som blir en modern western, välj Breaking Bad. Eller varför inte båda.

 

Det här inlägget har översatts från engelska.

World War Z

Publicerat av

World War Z verkar kanske inte vara en film som är så intressant för Deckarhuset läsare. Men den här zombiefilmen är inte som Dawn of the Dead eller 28 dagar senare; den är mer som ett spännande mysterium. Dessutom sänkte de åldersgränsen för att få fler biobesökare, så den saknar blodet som du hittar i tv-serier som The Walking Dead.

Brad Pitt spelar ”detektiven” som reser jorden runt för att försöka lösa mysteriet bakom det världsomfattande zombie-utbrottet. En annan karaktär har en monolog som jag tror Deckarhusets läsare kommer att älska – en virolog jämför Moder Jord med en seriemördare, och som så många andra seriemördare lämnar hon ledtrådar efter sig eftersom hon vill fångas.

Annorlunda än boken

Filmen är väldigt annorlunda än boken men fångar ändå känslan av det storslagna kriget. Zombiehorderna liknar ingenting jag har sett tidigare – och det kommer från någon som vanligtvis inte tycker om ”snabba” datorgenererade zombier, t.ex. de som var med i I Am Legend. I boken är de klassiska, långsamma, lufsande demoner, men filmen har gjort en modern tolkning där de är snabba, obevekliga och de skyr inga medel för att bita dig. Tydligen använde specialeffekts-teamet myror som förebilder för zombiehorderna, och du kan verkligen uppfatta det i vissa av scenerna som utspelar sig i Jerusalem.

Fler filmer?

Den tredje akten skiljer sig betydligt från de inledande scenerna och visar istället hur karaktärerna träffar en liten grupp zombier som är instängda i en byggnad. Det ryktades under inspelningen att den tredje akten inte ens skulle komma med i slutversionen, vilket resulterade i omskrivningar och att andra scener filmades. Men slutversionen är bra, och jag är säker på att det kommer flera efterföljare eftersom mycket av bokens innehåll inte användes.

I sin helhet så håller den här intensiva filmen biobesökarnas intresse från början till slut – utbrottet börjar några minuter in i filmen och tempot hålls uppe ända till slutet. Jag rekommenderar filmen till zombiefans och de som vill se en intelligent och roande film i sommar.

Sverigepremiär

Filmen har premiär i Sverige den 12 juli.

 

Det här inlägget har översatts från engelska.