Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.

Höstens deckarförfattare på bibblan

I höst har vi sydväst skåningar mycket trevligt att se fram emot på Lomma bibliotek. Redan den 13 september kommer Anders La Motte de få kilometrarna från Habo Ljung till Lomma för att prata om sin nya deckare ”Bubble”, och självklart kommer jag de bara obetydligt  fler kilometrarna till Lomma för att lyssna 🙂

Den 7 november är det dags igen. Anders Roslund och Börge Hellström är på plats för att prata om ”Två soldater”, deras senaste deckare.  Självklart tar jag chansen att åter få en pratstund med herrarna, det var ju några år sedan sist nu. 

Ni skåningar och alla andra här nere i de sydliga trakterna, vi ses!

 

Syndafallet – Ruth Rendell

Den första av hitteböckerna på årets sommarfärd på Europas kanaler.

Man får vara glad om man hittar böcker på ett språk man behärskar, när man är ute med båten.  Det är sällsynt att hitta något på svenska och givetvis tackar man inte nej till norska båten S/Y Lykkes förslag att byta Syndafallet på svenska, mot den färdiglästa

Noget for noget, av  Anna Grue på danska. Vi bytte böckerna med hjälp av fiskehov i väntan på att det skulle bli vår tur att slussa igenom Trier. Alla sätt är bra utom de dåliga!

Syndafallet klingade bekant, men beggers can´t be choosers som man säger på bästa skolfranska J

 

Att väcka kommissarie Wexford, som jag kopplar ihop med sent 70-tal, till liv igen var trevligt. Rendells fängslande sätt att knåpa ihop pusseldeckare och hennes förmåga att bygga intriger har absolut inte legat av sig sedan dess. Syndafallet kom ut 2002 på engelska och på svenska 2004.

 

Syndafallet utspelar sig som vanligt i Sussex. Vädret spelar innevånarna i Kingsmarkham har bekymmer med regnvädret som får vattennivåerna att stiga ohejdat. Man staplar sandsäckar för att stoppa vattnet, man bär upp sina ägodelar först från källaren till markplan, och sedan a därifrån vidare till andra våningen, efterhand som vattnet kryper närmare.

 

Wexford får i det läget ett samtal från en upprörd kvinna som envist hävdar att hennes två tonåriga barn och deras barnvakt drunknat i ovädret. Han ställer sig tveksam men åker givetvis genast ut för att undersöka saken.

Något är fel, det inser kommissarien, och dykare skickas ut för att finkamma tänkbara områden.

 

Samtidigt hittar en godsägare ett kvinnolik i en bil på sina marker. Hänger dessa händelser ihop, och i så fall hur?

 

I just Syndafallet för utredningen kommissarie Wexford ända till Sverige och Uppsala, vilket är skoj.

 

Känner du dig nostalgisk, så ta tag i en gammal Wexforddeckare, Ruth Rendell är en garanti för att du inte blir besviken!

Syndafallet har nu lämnats vidare till  M/Y Cassandra, från  Kristianstad, som vi träffade på i Yahthafen Fallersleben  mellan Wolfsburg och Hannover, och där pensionerad herr och fru glatt välkomnade ny litteratur på sin väg mot Paris.

Tyska Top-Tio

När man kikar in i de Tyska bokhandlarna hänger förstås samma slags skyltar där som här hemma. En lista över Top Tio bästsäljarna.  Man känner sig nästan hemma!

1: Splitter: Psychothriller von Sebastian Fitzek

2: Vergiss Paris von Sabine Alt

3.  Vergebung (3): Roman: Millennium Trilogie 3 von Stieg Larsson

4.  Die Katze: Roman von Joy Fielding

5. Bis zum bitteren Ende: Thriller von Nicci French

6.  Das Echo der Schuld von Charlotte Link

7.  Ritualmord: Thriller von Mo Hayder

8.  Ungeschoren: Kriminalroman von Arne Dahl

9.  Warte, bis du schläfst: Thriller von Mary Higgins Clark

10.  Obsession von Simon Beckett

 

Jag har läst 1,3,4 7,8 och 10.  Vilka har du läst?

 

Akut spaning i Hannover

När man läst allt man tagit med sig, och bytt och lämnat kvar lästa alster i diverse passerade hamnars Bierstube- eller toabibliotek så blir det brist. SERIÖS brist.

Då måste man lifta in till närmaste stad och leta upp en bokhandel. Det bara är så.

 

I Hannover blev det en dyr historia… Yachhafen ligger en bit ut från stan och taxi var enda färdmedlet som stod till buds. EUR 29 för att nå ”luftfickan”.

 

Det gav dock utdelning. Jag hittade tre av mig hittills olästa alster av min Tyska favoritdeckarförfattare, Andreas Franz, och ser nu fram emot att gräva ner mig i Hauptkommissar Julia Durants vedermödor, utspelade i

Frankfurt!

 

Onwards and upwards 

 

Sandheden om Alligatoren av Massimo Carlotto

Så har Carlotto äntligen nått norden! Danskarna har plockat upp denna enkla, raka

spaghetti noir roman av en minst sagt annorlunda deckarförfattare.

 

För er som kanske inte hört talas om denne spektakuläre författare kan jag berätta att Carlotto under sin studietid anklagades för ett mord han inte begått. Mordet på hans flickvän och studiekamrat vid universitetet. Han gick i landsflykt och gömde sig i både Frankrike och Mexico. I Mexico greps han så 1976 och fördes tillbaka till Italien där han arresterades och fängslades.

 

Inte förrän 1993, efter ett ingripande av den italienska presidenten benådades Carlotto och släpptes fri. Sedan dess har han arbetat som kriminalförfattare och skrivit både romaner och artiklar i tidningar.

 

Första gången jag läste Carlotto var under en semester på Sardinien, jag läste då Il fuggiasco (Den flyende) med hjälp av min skolspanska och en engelsk-italiensk ordbok. Detta var nu ingen deckare, även om den var spännande, det var en självbiografisk kriminalhistoria.

 

Nu har jag läst den första boken om Carlottos privatspanare från undre världen, Alligatorn, och förstår att denna råa, grymma men raka och enkla historia måste ha sin upprinnelse i något annat än en blomstrande fantasi. Miljöerna är nakna och kala, karaktärerna desto mustigare. Det handlar för Massimo Carlotto inte så mycket om att linda in och mjuka upp, som att förmedla ett budskap.

 

I korthet handlar historien om Marco Buratti, Alligatorn kallad, och hans polare Beniamino Rossini som lärt känna varandra i fängelset. De är ett annorlunda radarpar, som inte viker av från den lagda rutten för att det eventuellt kan tänkas irritera något gäng gangsters. De jobbar på att ge sin döde fängelsekollega upprättelse, eftersom de inser att han troligen är lika oskyldig som han envist hävdat, trots att alla bevis entydigt pekar åt hans håll.

 

Alligatorn och Beniamino vandrar både bildligt och bokstavligt över lik för att gräva fram sanningen, och efter diverse former av grus i maskineriet och pinnar i hjulen hittar de med mindre vedertagna metoder fram till sanningen. En sanning vars bevisning godtas i deras egna kretsar, de undre, men som knappast skulle accepteras av ”normalbefolkningen”.

Rättvisan är skipad, med eller utan ny rättegång.

 

Kom igen nu, svenska förlag, ge oss lite spaghetti-noir på vårt modersmål också, så vi slipper gå omvägen med ordböcker eller luddiga kunskaper i våra grannländers språk!

 

Därför begås de mest kommersiella morden på öar…

Om man vill veta om det faktiskt ÄR på det sättet, ja då får man slå upp sidan 129 i nya numret av FILTER, tidningen för nyfikna.

Där kan man också få veta hur stor sannolikheten är att nästa stora stora deckarförfattare kommer från Södertälje. Det publiceras finfin statistik som leder teorin i bevis!