Författararkiv: Sara

Om Sara

Om mig: Jag är i 40-års åldern och kommer ursprungligen från Göteborg men bor utanför Örebro med familj. Till vardags arbetar jag som Kultursekreterare i Hallsbergs kommun Har läst litteraturvetenskap och filmvetenskap med fokus på kriminallitteratur/filmer. Gillar: Det mesta när det gäller kriminallitteratur kriminalserier och kriminalfilmer men det jag efterlyser är en modern deckare som är stilistiskt vacker, spännande, intressanta karaktärer och ett mord som är så magnifik uttänkt att man sitter och gapar av förundran när allt avslöjas. Väntar fortfarande på ”Den”. Roll: På Deckarhuset lägger jag upp recensioner intervjuer och lite annat blandat. Jag har även hållt ett par föreläsningar om kriminallitteratur för deckarhusets räkning. Favorit: (Bok) Givetvis svårt att välja men Jussi Adler Olsens och Leif GW Perssons böcker (med Bäckström) får mig att skratta. Andra favoriter är Anders de la Motte, Malin Persson Giolito och Ingrid Hedström men har också en stor kärlek till historiska deckare som Maisie Dobbs serien och Niklas Natt och dags 1793. När det gäller kriminalfilmer och kriminalserier gillar jag bl a klassiska Hitchcock-filmer, 7en, Vidocque och serier skapade av Lynda La Plante.

Söndag 24 november

Publicerat av

[SCROLL]

Söndag 24 november

Här listar jag dagens TV-höjdpunkter 

Kanal 1  21.00  Bron

MITT VAL Svensk-danska Bron är tillbaka! (Säsong 2 del 9)

TV4  21.00  Johan Falk: Alla råns moder

Svensk actionpolisfilm från 2010 med Jakob Eklund som polisen Johan Falk.

Sjuan  22.00  Varg Veum: Kvinnan i kylskåpet

Norsk filmatisering av Gunnar Staalesens deckare om priviatdetektiven Varg Veum. I Den här fjärde filmen jagar Varg en seriemördare som mördar kvinnor.  

TV8  22.05  Whitechapel

Brittisk kriminalserie om ett team som löser mord med kopplingar till historiska fall. En skräddare och hans medarbetar hittas mördade. (Säsong 3 del 2)

[/SCROLL]

Intervju – Lyndsay Faye

Publicerat av

Idag är vi glada att få presentera en intervju med Lyndsay Faye, en amerikansk författare som skriver kriminalhistoriska deckare. Detta tackar vi Mattias Boström för som känner Lyndsay och förmedlade kontakten. Vi har tidigare recenserat New Yorks gudar den första boken i en serie om New York som utspelar sig i mitten på 1800-talet. I mars kommer del två i serien Tiga är guld på svenska och i USA släpps snart den tredje boken.

 

Serien om Timothy Wilde är en historisk roman som utspelar sig på 1840-talet. Hur bestämde du dig för att skriva om den perioden? 

Jag tycker att ursprungshistorier är riktigt betydelsefulla. NYPD (New Yorks poliskår) är en välkänd organisation och otaliga böcker, filmer och TV serier har använt sig av dess ökända rykte. Jag ville ta reda på hur den första dagen och den första polisen såg ut–hur arbetade poliserna innan de blev berömda och innan de använde modern kriminalteknik för att lösa brott. NYPD grundades 1845 så jag letade upp så mycket information som möjligt och sedan började jag skriva. Jag hade aldrig sett en roman som utspelade sig under den tiden, så jag bestämde mig för att skriva en bok som jag själv ville läsa.

 

Eftersom du känner Mattias Boström, en svensk Sherlock Holmes fantast, så förutsätter jag att du också är ett Sherlock Holmes fan. Om det stämmer, kan du berätta för oss vad Doyle och hans böcker har betytt för dig?

Ja! Mattias och jag är gamla polare. Jag har varit sysselsatt med Sherlock Holmes under två tredjedelar av mitt liv, så berättelserna betyder väldigt mycket för mig. Och eftersom jag bor I New York så blir det lite av ett livsstilsval. Och många av mina vänner är inbitna Sherlockianer. Jag tillhör the Baker Street Irregulars, the Adventuresses of Sherlock Holmes, och även the Baker Street Babes podcast och andra organisationer. Sherlock Holmes mysterier är ett vackert porträtt av en livslång vänskap och jag älskar dem.

 

Jag såg nyligen Copper, en amerikansk TV serie, och tyckte att den påminde väldigt mycket om din bok med en irländsk polis i centrum, Five Points området, en bordell, etc. även fast den utspelar sig på 1860-talet. Har du sett serien? Och om du har det, vad tyckte du om den?

Jag har aldrig sett Copper, så jag har inga kommentarer om den.

 

Kan du ge oss några exempel på vilken typ av böcker du läste som barn och också berätta vad du läser nu?

Jag var en bokslukare som barn, så den listan är väldigt lång. Sherlock Holmes och Sagan om ringen var mina favoriter, men jag läste även andra klassiker–Shakespeare, Austen, systrarna Brontë, klassisk science fiction som Heinlein och Herbert och Dick. Sen var det ju fantasy som Redwall och Narnia. I gymnasiet så började jag läsa amerikansk litteratur som Hemingway, Faulkner, Fitzgerald, Morrison och Walker. Jag är fortfarande en allätande läsare, just nu läser jag Sutton av J. R. Moehringer. Den är fantastisk. 

 

Har du några författarförebilder i den historiska genren?

Självklart. Massor. Caleb Carr, Lynn Shepher, Louis Bayard och Matthew Pearl är mina favoriter och jag älskar The Crimson Petal and the White. Parfymen: en mördares historia är lysande–jag önskar att jag hade skrivit den.

 

Du är även skådespelare? Om en av dina böcker filmatiserades, skulle du kunna tänka dig att vara med i den? Och vilken karaktär skulle du vilja spela? 

Det är mer korrekt att säga att jag brukade vara en skådespelare–det finns inga karaktärer i mina böcker som jag skrev för att efterlikna mig. Självklart liknar de alla mig på något sätt, eftersom de kom från min fantasi, men det är inte speciellt sannolikt att jag skulle få rollen som Timothy!

 

Du måste göra en hel del research. Hur mycket tid lägger du ner på research och hur ser en vanlig dag ut då?

Jag gör det mesta av min research på ett bibliotek på Manhattan. Större delen av tiden sitter jag och kollar på mikrofilm och går igenom dagböcker, menyer, och dagstidningar från tidsperioden. Det tar ungefär sex månader per bok för att undersöka tidsperioden tillräckligt. 

 

När jag läser en bok tycker jag om att föreställa mig hur det ser ut när författaren skriver. Var sitter de och skriver?  Vid ett skrivbord? I soffan? På ett café? Är skrivbordet stökigt eller välorganiserat? När det gäller dig så gissar jag att du sitter hemma vid ett halvstökigt skrivbord, med en kopp kaffe och kanske en katt i närheten? Stämmer det?

Ha! Nja, jag skulle vilja säga att det är så, men skrivbordet är önsketänkande. Jag bor i en tvåa norr om Harlem, så jag har överhuvudtaget inget kontor. Och jag är en liten, senig person med alltför mycket energi, så jag dricker aldrig kaffe–det får mitt hjärta att slå alldeles för fort. Så i verkligheten är det ett stökigt köksbord med bokhögar, en laptop och en kopp lavendel-te. Visst finns det katter, det stämmer–två stycken, Grendel och Prufrock. 

 

Jag tycker att dina böcker är väldigt politiska, och många av problemen (t.ex. rasism, fattigdom, bordeller, trafficking) är problem som vi tampas med idag också. Tror du att det är lättare att skriva om dem eftersom böckerna utspelar sig för 150 år sedan?

Nja, det är inte lättare, eftersom det precis som du sa är problem som vi har idag också och det är verkligen olyckligt att problemen i mina böcker fortfarande är aktuella. Du har helt rätt i att mina böcker är väldigt politiska, men jag tror att det är till viss del är inspirerat av dagens orättvisor. Till exempel, när jag skrev om antikatolsk förföljelse, så hade både muslimer och mexikanska invandrare i USA stora problem och mycket av den trångsynta retoriken låter likadan. Jag tycker att det är viktigt att granska historien för att förstå varför vi fortfarande begår samma misstag i dagens samhälle. 

 

Den andra boken i Wilde-serien har inte publicerats i Sverige ännu. Kan du berätta lite om den?

Ja! Den utspelar sig sex månader efter New Yorks gudar–Tim Wilde hamnar i bråk med ett gäng slavfångare, som kidnappar fria färgade människor från New Yorks gator för att sälja dem i södern som ”rymda slavar”. Det var den hemskaste formen av identitetsstöld du kan tänka dig, och olyckligt nog väldigt vanligt. Jag vet inte om filmen 12 Years a Slave har kommit ut i Sverige än, men den är baserad på en självbiografi av Solomon Northrup som jag använde mig mycket av. Han kidnappades och tvingades jobba på en plantage i över ett decennium innan han lyckades fly.

 

Till sist, vilken är den bästa kriminalromanen genom tiderna, den bästa kriminalfilmen, och den bästa kriminal TV- serien?

Jag kan inte välja en favorit bland Sherlock Holmes mysterier, så jag fuskar och säger Den stora sömnen av Raymond Chandler. Chinatown är förmodligen min favoritfilm, och när det gäller TV serie så går jag tillbaka till min riktiga passion och svarar Sherlock på BBC.

 

Vi tackar Lyndsay Faye för intervjun!

 
Intervjun är översatt från engelska till svenska  av vår egen Linda här på Deckarhuset!

Rififi

Publicerat av

Jag älskar kuppfilmer. Så pass att min B-uppsats i filmvetenskap handlade om Kvinnans gestaltning i kuppfilmer från 60-talet i jämförelse med remakes som gjordes 90/2000-tal. Visst finns det något oerhört lockande och romantiskt med kupper, speciellt de där tjuvarna är gentlemen och själva kuppen mest känns som en spännande lek. Åh den som ändå, någon gång, kunde få vara med och planera en äkta juvelkupp.

Fransk kuppfilm från 1950-talet

En film jag konstigt nog ännu inte sett är dock Rififi. En hårdkokt fransk film från 1954 baserad på en deckare av Auguste le Breton med samma namn. Det är klassisk film noir med mycket skuggor, trench coats, hattar, dåligt filmade slagsmål, vampiga brudar och nattklubbsmiljöer. Ni känner säkert igen handlingen som numera är klassisk. En man har suttit i fängelse för tidigare kupper och släpps ur fängelset. Han försöker hålla sig på den lagliga banan men det ”går inte” och han återvänder till kuppbranschen. Trots att jag inte har sett filmen (än) gissar jag att den är bra, bara man fixar svartvita filmer. Den har trots allt influerat mängder av filmer som kom efter. Boken och filmen skapade till och med ett nytt begrepp. ”Rififi-kupp” Bara för någon vecka sedan såg jag en rubrik med just det begreppet.

 

Debut: Simmaren av Joakim Zander

Publicerat av

Alldeles nyligen släpptes Joakim Zanders debutbok Simmaren. Joakim är advokat och arbetar nu som advokat för EU i Finland. Han har även bott i Bryssel och i Sverige, Syrien och Israel under sin uppväxt.

Boken i korthet

En amerikansk agent överger i början på 1980-talet sin nyfödda dotter i Damaskus efter att en operation gått snett. 30 år senare får Mahmoud Shammosh, en svensk forskare i krigsförbrytelser, kontakt med en person som säger säg ha hemligstämplad information som olika intressen är beredda att göra allt för att förhindra att de kommer ut. När han inser att han är en jagad man vänder han sig till sin gamla kärlek Klara Walldén som arbetar som EU-jurist i Bryssel. Tillsammans måste de hitta den gömda informationen som finns någonstans i Europa, samtidigt som de jagas av livsfarliga agenter. Berättelsen kulminerar i en uppgörelse där den amerikanska agenten till slut måste sluta fly från sitt förflutna.

Intryck

Formen är en mycket klassisk actionthriller á la konspirationsthriller Harrison Ford – Jagad. Helt vanliga och oskyldiga människor hamnar helt oväntat i en situation där de plötsligt anklagas för olika saker. Deras enda utväg är att fly och själva finna sanningen för att på så sätt rentvå sig själva. Boken uppvisar också några typiska trender för det här årtiondet.

1. Författaren håller sig inte till Sverige utan den utspelar sig i en internationell miljö (med svenska huvudkaraktärer). Miljöerna känns trovärdiga då författaren har en bakgrund och yrke som har gett honom inblickar i världar som Eu-livet i Bryssel, mellanöstern och juridik. Thomas Engström som nyligen kom ut med sin bok Väster om friheten gick ett steg ännu längre och placerade handlingen i Tyskland med en tysk huvudkaraktär.

2. Boken skulle med lätthet kunna omvandlas till en film. Som så många andra författare idag så är böckerna skrivna väldigt ”sceniskt”. Här finns scener från ett vintrigt (exotiskt) och stormig skärgård. Eller, tänk er ett panoramafönster högt upp i en kontorsbyggnad. En man med dyr kostym och maktlysten blick ser ut över Bryssel. En jagad kvinna springer över en tågstation i Paris med agenter hack i häl, tortyrscener som blixtrar förbi, amerikanska agenter som möter rebeller i ett stenigt och kargt afghanistan och så vidare.

3. Att väva in återblickar från det förflutna är inte direkt en ny trend. Den började redan i början på 2000-talet. Här växlar vi mellan nutid och 80-talet som sakta men säkert tar sig fram till nutid. Det är ett effektivt grepp för att bygga upp spänning men samtidigt en aning tjatigt. Det skulle inte skada med ett nytt grepp.

4. Bisexualitet är sannerligen inget nytt det heller men visst har det hittills varit rätt ovanligt med huvudkaraktärer som inte tillhör den heterosexuella normen utan att de är överdrivet fjolliga eller ”butchiga”. Det känns därför helt klart som ett tecken i tiden.

Politiska ståndpunkter

Zander ger flera politiska kängor. Bland annat till EU-politiker, giriga lobbyister och karriärister i Bryssel, övervakningssamhället och framförallt USAs handlande i mellanöstern. Det är en mycket trött och desillusionerad agent som berättar om en underrättelseorganisation som fullständigt har tappat sin moraliska kompass.

Bra och dåligt

Boken är välskriven och har karaktärer som känns genomtänkta och intressanta. Det är lagom med action och miljöerna känns trovärdiga och lite exotiska. Några överraskningar på vägen gladde mig men de får ni uppleva själva. Ett par småsaker som störde mig var att tonårstjejen Blitzie hade posters med Notorius B.I.G och Tupac på väggarna ihop med Grafitti och marijuanablad (Det hade man på 90-talet) och finns Shell verkligen kvar i Sverige? Till sist så hade jag önskat att slutet inte hade känts så självklart eller att det åtminstone hade funnits någon större twist på slutet. Jag tror att det här skulle kunna bli en internationell hit och jag skulle inte bli ett dygg förvånad om det så småningom även blir en film.

Halloweendeckare för barn

Publicerat av

 

Så här i Halloweentider tänkte jag passa på att tipsa om en deckare för barn som utspelar sig under Halloween.

Den försvunna silverskatten av Peter Gissy

Det här är den fjärde boken i en serie om de unga detektiverna (och kompisarna) Jill och Jonatan. Tillsammans driver de en egen tidning och det är när de är ute för att göra ett reportage om Halloween som de blir indragna i en utredning som handlar om stöld i en kyrka.

Passar

Böckerna i Jill och Jonatan-serien är illustrerade av Louise Jacobsson, är lättlästa och lämpar sig för barn i åldern 6-9 år.

 

Jussi Adler-Olsens första bok – Alfabethuset

Publicerat av

Alfabethuset

Är Jussi-Adler Olsens första bok och gavs ut 1997 i Danmark och 2001 i Sverige. Nu släpps den igen, vilket antagligen beror på den enorma succé han fick med Q-serien.

Del 1

Boken handlar om soldater som under 2:a världskriget simulerade sinnessjukdom för att, av olika anledningar, undkomma krigstjänst. Första delen handlar således om två engelska soldater som blir nedskjutna över tysk mark. De lyckas ta sig ombord på ett tåg med skadade och ser en möjlighet att undkomma genom att ta över två tyskars identiteter som dött av sina skador. Dag och natt måste de spela lagom sinnessjuka, låta bli att tala, speciellt i sömnen, och undvika synlig kontakt med varandra. De är dock inte ensamma om att simulera sjukdom. Frågan är bara vilka som är sjuka på riktigt och vem man kan lita på.

Del 2

Utspelar sig 30 år senare. Utan att avslöja för mycket så har det gått bra för den ena och mindre bra för den andra. Den det har gått bra för kan inte låta bli att försöka ta reda på vad som hänt med sin kamrat och återvänder till Tyskland för att göra efterforskningar och göra upp med sitt förflutna.

Som två olika berättelser men ändå inte…

Jag måste erkänna att jag var nära att ge upp under första delen. Boken är säkerligen helt fantastisk om man är en sådan som älskar alla skildringar som har med 2:a världskriget att göra, och visst, det är naturligtvis psykologiskt spännande att se vad som händer med människor som simulerar sinnesjukdom, kan man spela galen en längre period utan att bli galen? Tyvärr blev det lite för segt för min del. Kanske beror det på att jag hade en vag tanke om att boken skulle ha liknelser med Q-serien som både är rolig, allvarlig och spännande. Någon humor finns överhuvudtaget inte i den här boken och jämförelsen med Q-serien kan man glömma, men… Så läste jag ändå del 2 och då hände det grejer!  Nu kommer konsekvenserna från del 1. Hemligheter avslöjas, karaktärerna får mer djup och grävandet i det mänskliga psyket får helt nya dimensioner. Nu känner jag igen Jussi-Adler Olsens briljans och del 1 känns helt plötsligt fullkomligt  självklar. Första delen tog över en vecka att ta mig igenom eftersom det bara blev några sidor/gång. Del två slukade jag på en kväll. Kanske är det så att formatet med köra hela ”dåtiden” i sträck och sen ”nutid” i sträck känns konstigt då de flesta deckarförfattare idag tenderar till att baka in lite återblickar i ”nutid”. Men då får man ju komma ihåg att det här vara hans debutbok.

Alltså

Alfabethuset är inte en tidig bok i Q-serien utan en helt fristående bok som framförallt handlar om krig och vad som händer med människor under stor psykisk press. Förvänta er ingen humor. Första delen kan vara seg, i alla fall tyckte jag det, men det är värt att kämpa på lite för del två är väldigt bra och sammantaget så är det en bok väl värd att läsa!