Om Sara

Om mig: Jag är i 40-års åldern och kommer ursprungligen från Göteborg men bor utanför Örebro med familj. Till vardags arbetar jag som Kultursekreterare i Hallsbergs kommun Har läst litteraturvetenskap och filmvetenskap med fokus på kriminallitteratur/filmer. Gillar: Det mesta när det gäller kriminallitteratur kriminalserier och kriminalfilmer men det jag efterlyser är en modern deckare som är stilistiskt vacker, spännande, intressanta karaktärer och ett mord som är så magnifik uttänkt att man sitter och gapar av förundran när allt avslöjas. Väntar fortfarande på ”Den”. Roll: På Deckarhuset lägger jag upp recensioner intervjuer och lite annat blandat. Jag har även hållt ett par föreläsningar om kriminallitteratur för deckarhusets räkning. Favorit: (Bok) Givetvis svårt att välja men Jussi Adler Olsens och Leif GW Perssons böcker (med Bäckström) får mig att skratta. Andra favoriter är Anders de la Motte, Malin Persson Giolito och Ingrid Hedström men har också en stor kärlek till historiska deckare som Maisie Dobbs serien och Niklas Natt och dags 1793. När det gäller kriminalfilmer och kriminalserier gillar jag bl a klassiska Hitchcock-filmer, 7en, Vidocque och serier skapade av Lynda La Plante.

TV-sidan

Jag fick en kommentar av en läsare här på deckarhuset som undrade varför jag inte hade tagit med The Mentalist och Taggart på TV-sidan här på Deckarhuset  häromdagen. Jag tänkte att jag kunde svara på det och samtidigt passa på att fråga er lite om TV- sidan.

Svar på kommentar

Kerstin: The Mentalist valde jag bort därför att det var en repris och visas i princip varje dag. Taggart var också en repris men visas inte lika ofta, däremot gick det väldigt sent och jag brukar välja de som går lite tidigare, mer ”prime time”. Ibland tar jag med repriser ändå. Tyst vittne tog jag till exempel med även om den går som repris. Men den visas ”bara” en gång i veckan på en bra tid och är, enligt mig, en bättre serie än Taggart. Viasat har jag inte. Hoppas det ger svar på dina frågor!

Om TV-sidan

Sidan skapade jag för att det fanns så otroligt många serier och filmer att välja på de flesta dagar. (Basutbudet) Från början tog jag med allt. Alla serier och alla filmer som innefattar deckare/thriller/spioneri. Det kunde ibland bli upp till 20! serier/dag. Det går nämligen väldigt många repriser. Nu har jag begränsat mig till 3-5 serier per dag och jag väljer ut serier från aktuella säsonger. När det gäller filmer, om det är många på en kväll, väljer jag de som jag tycker är bra eller verkar riktigt bra. Vissa filmer visas väldigt ofta och då kan jag välja bort den till förmån för någon okänd film som verkar spännande. Det brukar oftast lösa sig själv. Ibland tar jag med någon extra om det helt enkelt är omöjligt att välja bort något.

Hur tittar ni?

Jag tillhör dem som fortfarande tittar på TV på TVn. Visserligen tittar jag ofta på playkanaler när jag missar sändningarna på TV men nya serier sänds än så länge oftast först på TV. Homeland säsong 3 visas till exempel på SVT 1 dygn! efter premiären i USA. Jag har inte 200 kanaler utan kör på 15 baskanaler.  Kanske är jag gammalmodig men de gånger jag har provat eller sett hos vänner så känns det ändå som om det till 98 % är repriser.  Hur tittar ni? Ni kanske inte ser på TV längre utan bara ser på playkanaler eller streamar från utlandet. Har ni basutbud eller många fler kanaler? Är TV-sidan för gammalmodig? Fyller den en funktion som är viktig för er?

Rörgast – Slutet på Ölandskvartetten

Sommar på Öland

Rörgast är den fjärde och sista delen i Johan Theorins Ölandskvartett och utspelar sig under den korta men intensiva sommarsäsongen. Den tid då halva Sveriges befolkning spenderar sin semester, eller åtminstone midsommar, på ön.

Det förflutna

I Rörgast möter vi ”Hemvändaren” en äldre man som återvänder till sitt forna hemland bärandes på ett hat riktat mot familjen Kloss, ägare till Ölandic Resort. Var hatet kommer ifrån avslöjas sakta men säkert i historiska återblickar samtidigt som hämnden trappas upp. Boken innehåller ett par överraskningar där man dunkar sig i pannan och tänker ”självklart”! Avslutet är dramatiskt på flera olika sätt som jag inte tänker avslöja här.

Legender

Som vanligt finns det legender och historier med i boken. Knackningar från en grav, Rörgast (Gravröse med gast) och ett spökskepp. Inte lika kusligt som i Nattfåk men ger ändå en härlig rusk-känsla i fåtöljen ihop med filt och en kopp te.

Växlande karaktärer

Författaren skiftar ofta mellan ett antal karaktärer i kortare kapitel.  Vi får följa Gerlof, tonårspojken Jonas Kloss, ”Hemvändaren” och Lisa – en säsongsarbetande DJ och trubadur – varvat med tillbackablickar i det ”Nya landet”.Växlandet mellan karaktärerna ger fler synvinklar och skapar mer dynamik. Spelet mellan människorna är skickligt uttänkt men innehåller klassiska teman. Hämnd, kärlek, utanförskap och vänskap.

Kan man få önska sig en kvintett?

I fyra böcker har vi fått följa den charmiga Gerlof – den perfekta morfadern tillika en manlig och mindre irriterande Miss Marple. Tillsammans med honom har vi fått följa landskapets växlingar och skiftningar genom de fyra årstiderna . Från ett höstruskigt och dimmigt Alvar, till ett blåsigt och folktomt vinterlandskap vid kusten. Via vårens spirande grönska och slutligen den intensiva turistsäsongen. Jag har längtat till varje bok. För Johan Theorin är bäst i genren ”Ett till synes idylliskt sverige, helst vid kusten, med människor som bär på mörka hemligheter.” Språket, miljöerna och karaktärerna är helt enkelt en eller flera nivåer bättre än de flesta andra deckarförfattare i detta land. Därför önskar en del av mig att han ska skriva en bok till i serien, ”bara en till!” En annan del tycker att serien faktiskt är fulländad som den är så varför skulle han krysta fram en till bok? Efter överläggande bestämmer jag mig. Jag vill inte ha en kvintett. Istället får vi hålla tummarna och sätta vår tilltro till att Johan Theorin har nya spännande romanidéer på lager.

Svensk spionthriller i Tysk miljö

Thomas Engström

Thomas Engström är ny i spionthrillerbranchen. Med Väster om friheten lanserar han en trilogi som utspelar sig i internationell miljö. Ett vågat drag i en tid då deckare som utspelar sig i skandinavisk miljö är heta på marknaden. Frågan är om trilogin kan hävda sig på den internationella marknaden och vad tycker svenska läsare? Det återstår att se.

 

Väster om friheten

Handlar om Ludwig Lichtenstein, en före detta stasiagent i Östtyskland/ spion åt CIA. Efter murens fall har det sakta men säkert gått utför för Ludwig som nu arbetar som krögare av lägre rang. Då och då får han också fortfarande uppdrag av CIA. När en kvinna hör av sig till amerikanska ambassaden med intressanta uppgifter om två amerikaner som dödades i Marrakech är det Ludwig som får uppdraget att hämta upp kvinnan. Uppdraget börjar enkelt men saker och ting blir snabbt komplicerade. Det blir inte lättare av att Ludwig har en indrivande som flåsar honom i nacken och vill ha tillbaka sina pengar.

 

GT

Är smeknamnet på Stationschefen på CIA-kontoret i Berlin. Konceptet GT är inget nytt. En stagnerad manlig gammal agentchef som sörjer tiden före murens fall då öst och väst spelade ett sofistikerat schackspel som var spännande för spelarna. Hur det gick för schackpjäserna spelade mindre roll. En bonde offrades lätt för lite hemlig information av en springare. Den nya ordningen ställde till det för dessa män som aldrig anpassade sig till den nya verkligheten. Tillsammans med Ludwig bildar de ett tragiskt radarpar med skillnaden att Ludwig alltid har och alltid kommer att ha mer att förlora än GT.

 

Skickligt av Engström

Om jag inte visste namnet på författaren hade jag nog aldrig gissat att det var en svensk författare. Språket, atmosfären karaktärerna och miljöerna känns äkta. Trots att karaktärerna i mångt och mycket är stereotyper så är de unika i den meningen att de har sina specifika bakgrunder och egenheters. I stil är det mindre action som i klättra på husfasader, snygg hjälte, och cool utrustning och mer John le Carré – så gick det sen.

 

Den eviga frågan

Vad gör vi åt kvinnokaraktärerna! Nu har Engström med ett par kvinnor i boken, även om de har mindre roller att spela, min frustration är mer allmän. Är jag för krävande/orealistisk? I min önskan att författarna skulle kunna anstränga sig lite mer för att trycka in lite fler kvinnor i böckerna och framförallt ge dem mer utrymme? Jag menar, efter succén med Homeland tror väl ingen längre att folk aldrig skulle acceptera en kvinnlig huvudkaraktär. Visst är spioneri av tradition ett mansdominerat yrke men det är ju inte så att det inte existerar kvinnliga spioner. Jag såg en dokumentär förra veckan om kvinnliga spioner under andra världskriget. Min känga riktas inte bara till manliga thrillerförfattare utan även till kvinnliga författare. Varför skriver inte fler kvinnor spionromaner? Var är ni?

Inköp

Läshögar

Är det ett köp jag gör på bokmässan så är det hos The English Book Shop. I år var inget undantag. Tyvärr var alla Nicola Upsons böcker slutsålda men de här verkar spännande. Gillande Flynn är nog den mest spännande deckarförfattaren på planeten just nu! the Yard verkar vara så där ruggigt spännande som engelska deckare som utspelar sig i ett smutsigt 1800-Tal kan vara. Sidney Chambers bok vet jag inte så mycket om mer än att den ska påminna om en engelsk variant av C.K Chestertons böcker om Fader Brown.

Nya böcker

De engelskspråkiga böckerna får dock vänta för först ska jag läsa och recensera Thomas Ericssons start på en ny thrillerserie som utspelar sig i Berlin, Johan Theorins Rörgast – Den fjärde och avlutande delen i Ölandstrilogin – samt Jussi Adler-Olsens Alfabethuset.

Deckarförfattare på bokmässan 2013

2 dagar sprang jag omkring på bokmässan. Under fredagen i min tjänst som kultursekreterare och på lördag för att strosa, insupa atmosfären och spana efter spännande författare. Ni som aldrig varit där och gillar böcker… ÅK DIT!

 

De deckarförfattare jag stötte på under mässen tog jag en bild på (Bilder längst ned),  frågade vad de var aktuella med just nu, samt bad dem om ett boktips.

 

1. Mattias Boström – Aktuell med boken ”Från Holmes till Sherlock” En populärvetenskaplig bok om Sherlock Holmes och kulturen kring honom.
Boktips: Lyndsay Fayes historiska deckare ”New Yorks gudar”

2. Jonas Moström – Aktuell med ”Storsjöodjuret
Boktips: Mons Kallentofts ”Vattenänglar”

3. Björn Hellberg – Aktuell med den 21 boken i serien om Sten wall ”Skumrask”
Boktips: Michael Connellys deckare
För övrigt: Är Björn Hellberg en flitig besökare på deckarhuset.se och är kanske den absolut trevligaste människa jag har träffat.

4. Ramona Fransson – Aktuell med ”Mord på Stenungsbaden Yachtklubb
Boktips: Fånge 14 ”Mycket bra men tuff att läsa”

5. Viveca Sten – Aktuell med ”I farans riktning”
Boktips: ”En man som heter Ove”
Lyssnade live på en intervju med Viveca och hon är verkligen stor i utlandet!

6. Martin Melin – Aktuell med debutdeckaren ”Status 12”
Boktips: Även Martin tipsar om Michael Connelys böcker.

7. Sofie Sarenbrant – Aktuell med ”Andra andningen”
Boktips: Jussi Adler-Olsens böcker. Lyckliga Sofie har inte läst alla än vilket innebär att hon har en fantastisk läsupplevelse framför sig!

8. Torsten Pettersson – Aktuell med den historiska thrillern ”Hitlers fiender”
Boktips: Agatha Christies ”10 små negerpojkar” därför att den en superb intrigkonstruktion och Kerstin Ekmans ”Händelser vid vatten”

9. Carin Gerhardsen – Aktuell med ”Hennes iskalla ögon”
Boktips: Rolf och Cilla Börjlinds böcker.

 

 

Evert Bäckström i högform

 

 

Jag har som så många andra fattat tycke för den obehagliga och sviniga men samtidigt helt oemotståndlige Evert Bäckström. En antihjälte man älskar att hata och inte vill vara utan. Jag skrattade högt ett flertal gånger åt bland annat Bäckströms supersalami, historien om papegojan och hans helt galna tankegångar.

Den sanna historien om Pinocchios näsa

Den ökända advokaten Thomas Eriksson hittas mördad i sitt hem. Fiender tycks det ha funnits gott om och spåren leder till gangstervärlden. Fallet tar en oväntad vändning när Bäckström får ett tips om värdefulla konstverk som försvunnit i samband med mordet. Ett av konstverken handlar om den lilla pojken Pinocchio som har märklig historia som går tillbaka flera generationer. Bäckström tvingas balansera mellan sitt utredningsteam och sina mörkskygga ”kontakter” för att sätta dit mördaren samtidigt som han försöker få ut så mycket av hela affären för sin egen skull.

Saknar en värdig motståndare

Bäckström har figurerat i flera av Leif GW Perssons böcker i mer eller mindre stora doser. I den här är hans närvaro totalt dominerande. Bäckström sopar banan med ALLA och är större än storyn. Även om det finns några karaktärer som har förmågan att sätta honom på plats, åtminstone för stunden, så händer det inte. Bäckström har fått fritt spelrum vilket är roligt stundtals men det hade varit ännu roligare om han hade haft något verkligt motstånd. Någon som kunde trycka dit honom rejält eller åtminstone utmana honom på allvar.

Nästa gång

Vill jag se lite mindre av Bäckström. Det mesta är ju bäst i lagom doser. Helst en Bäckström som får svettas och utsättas för lite mer press. Dessutom efterlyser jag mer fokus på storyn igen. Gärna lite konspirationsambitioner. Det råder ju absolut ingen brist på kapacitet och skrivarglädje hos författaren som producerat flera mästerverk. Bland annat trilogierna med Grisfesten, profitörerna och samhällsbarnen samt trilogin Välfärdsstatens fall. Det finns säkert mängder av rättsvidriga saker och historier om maktmissbruk som GW kan plocka fram ur bagaget. Med det sagt så vill jag ändå påpeka att den här boken är bra underhållande.

Uppföljaren till Springfloden

Förra året kom Cilla och Rolf Börjlinds första deckare Springfloden. Paret har i många år skrivit film- och seriemanus till Beck-filmer och serierna Graven och Morden bland annat. Huvudpersonerna i serien är den f.d. polisen Tom Stilton och polisutbildade Olivia Rönning.

 

Den tredje rösten

Den första boken slutade rätt oväntat vilket fick stora konsekvenser. Av den anledningen börjar boken med att Olivia kommer tillbaka från Sverige efter en lång utlandsvistelse medan Tom Stilton sakta men säkert börjar få grepp över sitt liv. Runt huvudpersonerna finns ett nätverk av karaktärer som vi också får följa. En av dem är Abbas som ber Tom följa med till Marseille där han gör upp med sitt förflutna. Olivia dras in i ett mordfall när en grannes pappa hittas hängd i sitt hus. Trots att hon har lagt sin karriär som polis på hyllan kan hon inte låta bli att lägga sig i utredningen. Allt vävs så småningom ihop på ett prydligt och rätt skickligt sätt.

Spännande

Det här är en spännande bok med högt tempo. Här finns inget som bromsar upp. Det beror säkerligen på att författarna är vana att skriva manus för film och TV där man oftast måste kapa så mycket som möjligt för att få ihop tidsramarna. Balansen mellan spänning och action och att verkligen hinna få ett djup och känsla i karaktärerna är svår. I det här fallet tycker jag de lyckas hyggligt. Jag sträckläste boken.

Olivia och Tom

Jag har fortfarande lite problem med Olivia. Jag har lite svårt att fästa mig vid henne och jag köper inte att hon kommer undan med så mycket som hon gör. Tom Stilton däremot är en riktigt bra karaktär, likaså karaktärerna runt omkring.