B5 är en fartfylld deckare som stävar efter att vara åt det episka hållet. Handlingen är uppbyggd kring en rad olika historier som sedan flätas samman mot slutet. Historien börjar med ett attentat i Stockholm, men ganska snart förstår man att ”konsten” kommer ha en central roll i handlingen.
På pappret
På pappret är detta en deckare som borde falla mig helt i smaken och visst, jag gillar den… men… det blir helt enkelt för mycket av det ”goda”. För många platser (handlingen hoppar runt i en hisklig mängd länder) och för många karaktärer och plotter att hålla reda på. Kvinnoporträtten känns dessutom väldigt daterade.
Språk
Författaren har valt att skriva ut både för- och efternamnet 99% av gångerna ett namn förekommer vilket för mig är helt obegripligt. Om B5 släpps som pocket hoppas jag verkligen att de kommer på bättre tankar och ändrar på detta.
Gillar du hårdkokta deckare med mycket action så är den läsvärd (om hanteringen av personnamn hade ändrats är det möjligt att betyget hade hoppat upp ett snäpp.)