[HTML1]
Var med och tävla i vårt julkryss! All information, samt själva korsordet hittar du här…!
[HTML1]
Var med och tävla i vårt julkryss! All information, samt själva korsordet hittar du här…!
[HTML1]
Var med och tävla i vårt julkryss! All information, samt själva korsordet hittar du här…!
vars bok Störst av allt utnämndes till årets bästa kriminalroman av Svenska deckarakademin! Det är verkligen en bra bok dom skiljer sig från mängden.
Svenska Deckarakadmins motivering
När man åker på semester är det vanligt att man ber någon (vän eller granne) att ta in posten och vattna blommorna. Man tror inte att man också ska behöva be vederbörande (som i det har fallet var en vän, inte granne tack och lov) att också kolla så den amerikanska polisens specialstyrka (SWAT team) inte förstörde något hemma hos oss i jakten på grannen (!) som skjutit en man till döds. Men det är precis vad som hände oss i sommar.
”Det hade man aldrig kunnat tro om honom.” Liknande meningar brukar höras i intervjuer med vänner/familj/grannar vid sådana här tillfällen och precis så kände jag. Ändå dog en man precis utanför vår ytterdörr.
Vi var väldigt tacksamma att vi var på semester i Sverige så vi slapp evakueras en hel natt då sökandet efter grannen fortfarande pågick. Vi kunde se vårt radhuskomplex på nyheterna och det kändes som en film, vilket nog var lika bra det.
Vår utsikt under semestern (så tacksam att vi var på semester just då)
Jag ställde mig en del ganska triviala frågor. Skulle var dörrmatta tas som bevismaterial, skulle det finnas blodspår, skulle hans rumskompisar fortfarande bo kvar, och vem skulle ta hand om hans hund?
En vecka senare då vi kom hem låg dörrmattan kvar, det fanns inga blodspår (men ett väl tilltaget minnesmärke på trottoaren), rumskompisarna hade flyttat ut (grannens mamma hade flyttat in temporärt medan försäljningen av huset pågick) och hunden var inte grannens utan tillhörde rumskompisen.
Men ännu större frågor fanns kvar. Vad hände egentligen? Och varför? Och vad kommer hända nu? Det enda jag vet med säkerhet är att min motvilja mot USAs frikostiga vapenlagar kvarstår.
Precis som Babsan sjunger gillar vi “glitter, glamour och gala” (googla på Jetset-Babsan om du inte vet vad jag menar). I USA finns det gott om litterära priser med medföljande prisutdelningar. I Sverige är vi inte lika duktiga på att belöna oss och andra, men det har kommit flera nya deckarpriser de sista åren. Jättekul tycker vi, för visst är det kul att dra på sig galaklänningen och fira!
Svenska Deckarakademin har delat ut pris till bästa till svenska översatta kriminalroman sedan 1971, och sedan 1982 delar man också ut pris till bästa svenska kriminalroman. Förra året vann Anders de la Motte.
Stora Ljudbokspriset delades ut för första gången 2009, kategorin Deckare kom 2013, och den glittriga galan 2015. Dan Buthler & Dag Öhrlund vann i år.
Bonniers Bokklubbar har i år lanserat utmärkelsen årets bok och vi finner några deckare bland de nominerade. Vi ser gärna en speciell deckarkategori nästa år.
2015 startades deckarfestivalen Crimetime Gotland där priset Crimetime Specsavers Award delas ut till årets deckardebut. Stefan Ahnhem vann det första priset. I år vann Mariette Lindstein. Dessutom hade priset utökats till fyra kategorier. De tre nya kategorierna är årets barndeckare (Åsa Larsson, Ingela Korsell, Henrik Jonsson fick pris för PAX-serien), årets deckarförfattare – läsarnas pris (Emelie Schepp), samt hederspriset (Maj Sjöwall).
Mariette Lindstein vann Crimetime Specsavers Award 2016 för Årets deckardebut
Glasnyckeln har delats ut av det Skandinaviska Kriminalsällskapet sedan 1992 för bästa kriminalroman eller novellsamling. Henning Mankell, Stieg Larsson och Johan Theorin är några av de svenska vinnarna.
The Petrona Award är pris som har delats ut i England till bästa skandinaviska deckare sedan 2013. Liza Marklund, Leif GW Persson har vunnit det priset.
Rivertonpriset är ett norskt litterärt pris som har delats ut årligen sedan 1972. Priset ska gå till författaren av årets bästa norska kriminallitterära arbete.
Palle Rosenkrantz-priset är ett danskt, årligt, litterärt pris för den bästa kriminalroman som under året utgivits på danska. Priset utdelas av Den danska Kriminalakademien.
Har jag missat några priser? (Hojta till i så fall.) Visst ja, vi har ju nobelpriset i litteratur också, men det lär nog dröja innan en deckarförfattare kammar hem det.
I stora salen på Wisby Strand Konferenscentrum hålls på förmiddagen idag ett antal seminarier i form av samtal mellan olika författare. Den intressantaste denna morgon var en sittning med Michael Hjort/Hans Rosenfeldt & paret Börjlind. Samtalet handlade också om själva skrivande i par. Det att skriva varsitt kapitel, eller skriva om varsin karaktär ställer krav på kommunikation.
Michael Hjort säger ” Lite trist om jag plötslig kommer på att jag vill ta livet av en karaktär men glömmer kolla om Hans kanske har skrivit in karaktären som i allra högsta grad levande, 80 sidor senare.
Båda författarduona har besvär med inkonsekvenser när de skrivit ett par böcker i en serie, den första blir tv och de gör justeringar, skriver nästa med huvudrollsinnehavarna i TVserien på näthinnan och vips har en karaktär olika kön i olika versioner. Cilla Börjlind tar som exempel Olivias bästis som i boken SPringfloden är en kvinna men i filmatiseringen är en man. I bok två är hon kvinna igen, men i näsa tv produktion blir hon en han igen.
Så, vill man skriva i par är det nödvändigt att ha örnkoll på vad som växer fram i partners texter, så det inte blir helt uppåt väggarna knas.
Så var CrimeTime festivalen igång. Första punkten är Skrivarskolan som ges i Donnerska Huset. Ett glatt gäng aspirerande deckarförfattare har vässat pennorna (…läs startat laptoparna) för att notera allt som några av våra bästa och mest älskade författare av deckare har att dela med sig av. Coacher är Anna Jansson, Johan Theorin, Emelie Schepp, Marianne Cedervall och Sören Bondesson. Kan det bli bättre?
Det ska bli jätteroligt, säger Camilla Wäverstam från Borås.
”Jag var på Gotland för ett par år sedan och fick en idé, ett embryo som legat till sig och som jag började skriva på. Jag fastnade rätt snart, men idén låg kvar och skvalpade”.
Förra året kom jag hit till Gotland för att vara med på den första CrimeTime festivalen, berättar Camilla.
”Jag var mest åskådare och var med på så mycket jag hann då, men i år har jag bestämt mig. Jag ska vara med på skrivarskolan och jag hoppas att jag ska få fart på min historia och skriva vidare med Skrivarskolan som avspark”
Deckarhuset tackar Camilla för att hon ville dela med sig av sina drömmar och önskar henne all lycka med romanen hon påbörjat!