Kategoriarkiv: Allmänt

Intervju med Christoffer Carlsson

Publicerat av

Idag bjuder vi på en intervju med högaktuella Christoffer Carlsson som nyligen släppt Den fallande detektiven, en uppföljning till årets deckare 2013 – Den osynlige mannen från Salem.

Välkommen  Christoffer!

 

I en mening – Hur skulle du sälja in/beskriva dina deckare för någon som aldrig hört talas om dig?

Oj, svårt. ”Brottsdramer, spännande berättelser om brott där karaktärer och relationer är lika viktiga och drivande som själva handlingen.”

 

Vad var din första tanke när Den osynliga mannen från Salem blev utsedd till årets bästa deckare 2013 av Svenska Deckarakademin?

”Va? Vann jag?” På riktigt. Jag var ju nominerad tillsammans med folk som Arne Dahl, Johan Theorin och Katarina Wennstam, liksom. Galet.

 

Du skriver både deckare och forskar i kriminologi- Man skulle kunna påstå att du är fascinerad av brott. Stämmer det och vad är det som har gjort att du har har valt att arbeta inom detta område?

Haha, ja, det skulle man kunna påstå. Det viktiga för mig, både som forskare och författare, är att försöka förstå människors liv: varför de handlar som de handlar, tänker som de tänker, känner som de känner, varför de blir som de blir. Ibland är brottsligheten ett oerhört centralt element för att kunna förstå en viss människas liv; ibland inte. Och, inte minst, ibland är brottslighetens konsekvenser (exempelvis, ett fängelsestraff) oerhört viktiga för att förstå varför en människas liv blir som det blir. Så det är, egentligen, mycket på det sättet som brottsligheten fascinerar mig. Och hey; berättelser om brott tenderar att vara ganska spännande, eftersom personen som begår brott per definition gör någonting hen behöver dölja inför andra.

 

Kan du berätta lite kortfattat vad forskningsarbetet går ut på? och framförallt, hur får du tid till att skriva också?

Min forskning har främst fokuserat på de processer, händelser och faktorer som påverkar människors liv när det gäller deras kriminalitet: vad är det som gör att personer börjar begå brott? Vad gör att de fortsätter när de väl har börjat, och vad gör att de (till slut) slutar? Tillsammans med några andra i en större forskningsgrupp, har jag genomfört massa intervjuer med personer som haft olika former av ”kriminella karriärer”, som vi kallar det, och försökt finna mönster och gemensamma nämnare i deras liv. Det är svårare än det verkar.

 

Och du vet, när det kommer till att skriva, för min del har det blivit en så naturlig del av livet att det känns konstigt när jag inte skriver på ett tag. Jag tänker att det är lite som träning för vissa: många hinner ju trots allt ha både ett familjeliv och arbetsliv och ändå träna några gånger i veckan. För min del är skrivandet det jag gör medan andra tränar. Vilket, tyvärr då, innebär att jag är i väldigt dålig form, haha. Men, ja, så märkvärdigt är det inte.

 

Jag är alltid nyfiken på författares arbetsplats. Hur ser den ut? Sitter du vid ett skrivbord, skriver på caféer, köksbordet? Är det stökigt eller har du ordning och reda kring dig

Jag kan sitta i stort sett var som helst: en buss, ett café, en gate på Arlanda, vid köksbordet hemma. Förut var det inte så, men min livsstil kräver numera att jag kan vara så flexibel, annars skulle jag inte kunna skriva så mycket som jag vill. Jag brukade sitta på akutmottagningar och skriva förut. Det var den absolut bästa platsen jag någonsin skrivit på. Numera går det nog inte, är jag rädd, eftersom kontrollen på akutmottagningar har blivit för hård. Men för sisådär tio år sedan gick det fortfarande. Jag älskade det, kunde sitta där hela eftermiddagar och kvällar, ibland halva nätter.

 

Kommer du att delta på Bokmässan i Göteborg?

Oh ja. Jag är där torsdag till söndag. Det ska bli så himla roligt.

 

Vad är roligast med skrivandet? Tänka ut en intrig, bygga karaktärer, skapa miljöer, eller annat?

Åh, det går inte riktigt att separera de där sakerna från varandra. För mig sitter allting ihop; intrigen är intimt förknippad med den miljö den utspelar sig i, och det i sin tur påverkar vilka karaktärer som behöver befolka de olika scenerna, och så vidare. Men det ursprungliga skapandet – när berättelsen liksom kommer till liv – som helhet är bland det absolut roligaste jag vet. Och då menar jag det roligaste i … livet, typ.

 

Om dina böcker blev film och du fick välja fritt vem som skulle spela Leo Junker, vem skulle det vara?

Adam Lundgren (Torka aldrig tårar…, Känn ingen sorg, etc.) tror jag skulle kunna bli en alldeles lysande Leo Junker. Men tyvärr är han ju snudd på Hollywood-stor nu, så han har väl viktigare saker för sig. : (

 

Om du var huvudperson i en kriminalroman vad skulle du vilja vara då? Polis, detektiv, privatspanare, journalist (annat) och vad skulle du ha för stil?

Haha, vilken rolig fråga! Det där med detektiv är intressant … Jag skulle nog välja det; en detektiv som står i bakgrunden och helst av allt mest lyssnar på låtar som ”Lost and found” med Adrienne Pierce eller ”Paint the silence” med South och kollar på ”True Detective”, men ibland måste arbeta lite för att kunna köpa mjölk och flingor, liksom. En motsträvig jävel. Haha. Det skulle jag vara! Om ni inte har hört ”Paint the silence”, förresten, så borde ni göra det. En lite bortglömd låt med flera år på nacken men makalöst bra.

 

Det är 1 vecka kvar tills du måste lämna in ditt senaste manus till förlaget. Vad tänker/känner du då?

”Hmm … undrar om det här verkligen är en berättelse, eller om den bara är en samling kapitel där karaktärer gör saker som kanske eller kanske inte hänger ihop. Oh well, jag har hållit på med det här så länge nu att det är hög tid att någon annan får avgöra den saken, för jag har då inte längre någon aning.” Typ. Mitt och Piratförlagets arbete är faktiskt oerhört harmoniskt. Vi har arbetat ihop i över fem år nu, så vi känner varandra ganska väl.

 

Vad läser du för böcker? Lista några Favoritböcker/kriminalserie och kriminalfilmer

Åh! Kära ni, sådär kan ni ju inte fråga. Jag läser allt ifrån typ ”Stasiland” av Anna Funder till ”Legend”-böckerna av Marie Lu. Men om jag ska lista några favoritböcker inom just den genre jag själv rör mig i, kriminallitteraturen, så får det bli de här:

 

”Den vedervärdige mannen från Säffle” – Sjöwall/Wahlöö
”Den skrattande polisen” – Sjöwall/Wahlöö
”Grisfesten” – Leif GW Persson
”Mellan sommarens längtan och vinterns köld” – Leif GW Persson
”American Tabloid” – James Ellroy
”Winter’s Bone” – Daniel Woodrell
”Red Harvest” – Dashiell Hammett
”The Postman Always Rings Twice” – James M. Cain
”The Talented Mr. Ripley” – Patricia Highsmith
”The Contortionist’s Handbook” – Craig Clevenger
”Dark Places” – Gillian Flynn
”Heartsick” – Chelsea Cain
”The Yiddish Policemen’s Union” – Michael Chabon

 

Vad betyder recensioner (av dina böcker) för dig?

 Jag skulle ljuga om jag sa att de inte betydde någonting. De betyder en del, men inte allt. Såhär: en positiv recension gör mig glad i typ en timme. Sedan händer det ofta nåt som gör att glädjen försvinner, typ att jag spiller kaffe på min nytvättade tröja eller att jag går förbi en spegel och ba ”fan vad tjock jag har blivit” eller nåt. En negativ recension gör mig sur och lite nedstämd i typ en dag, sedan går det också över. Så det betyder ju någonting, liksom, men absolut inte allt. Det viktiga är att de som läser mina berättelser berörs av dem, på något vis.

 

Fråga från Thomas Engström: Vad är en riktigt bra och en riktigt dålig dag på jobbet?

Haha! En riktigt dålig dag på jobbet är när jag sätter mig tidigt någonstans för att skriva men av någon anledning inte får gjort mer än typ 1 000 ord på hela dagen; när alltför mycket distraherar. När jag har en bra bok jag hellre vill läsa, eller precis har twittrat nåt som jag inbillar mig är roligt och vill se om folk har delat det, när jag är hungrig eller törstig och inte sitter hemma utan på ett hotell eller i någon park och måste gå och äta eller dricka nånstans… när det helt enkelt är alltför mycket som distraherar mig. Då kan man också ge sig fan på att det är nån som postar en negativ recension av någon av mina tidigare böcker någonstans, eller att något bokevent som är inplanerat och som jag sett fram emot helt plötsligt ställs in, eller … ja. Du fattar. En objuden gäst kommer sällan ensam, som farfar sa. Det är en jävligt dålig dag på jobbet. Det händer ibland men inte så ofta. En riktigt bra dag på jobbet är när jag skriver mycket, vilket i min värld innebär runt 3 000 ord eller mer, och dessutom får äta hamburgare till lunch. Typ.

 

Om du var tvungen att skriva en historisk deckare eller en deckare som utspelar sig i framtiden vad skulle du välja?

Jag skulle väldigt gärna skriva en historisk deckare, men mitt steg tillbaka skulle inte bli särskilt långt; jag skulle skriva något som rörde sig under 1970- eller 1980-talet. Räknas det ens som historisk deckare? 

 

Till sist några korta frågor:

Brittiska eller amerikanska deckare? Amerikanska.
Poirot eller Mrs Marple? Mrs Marple
Leif GW Persson eller Håkan Nesser? Leif GW Persson.
Vanlig bok eller ljudbok? Vanlig.
Se en klassisk deckarfilm eller ny deckarserie? Klassisk. Mycket nya deckarserier, framförallt skandinaviska, är skit; ett fåtal håller måttet, som The Killing eller True Detective. Den enda skandinaviska bra skandinaviska är väl typ ”Bron”, om man bortser från ”En Pilgrims Död” som jag gillade som fan. Men den bygger ju på Leifs finfina trilogi, så … ja.

 

Tack för det Christoffer! Vi ses på bokmässan!

 

The Killing Säsong 4

Publicerat av

 

För er som har missat har Netflix precis släppt den senaste säsongen av den kritikerrosade tv-serien The killing. 

 

Serien bygger på den danska förlagan Förbrydelsen och kretsar kring de två detektiverna kommissarie Sarah Linden (Mireille Enos) och Kommissarie Stephen Holder (Joel Kinnaman) som tillsammans ger sig ut för att lösa mordfall som sällan är vad de ser ut att vara vid första anblicken.

 

Tv-bolaget AMC stod bakom de första två säsongerna. Efter påtryckningar valde de att göra säsong tre tillsammans med Video on demand – företaget Netflix. Inför fjärde säsongen valde AMC att hoppa av. Eftersom det amerikanska tv-bolaget därmed inte har rättigheter att kontrollera seriens innehåll meddelar Netflix att skaparna fått fria händer och att serien kommer att bli både mörkare och hårdare. Och dom menar allvar när dom säger det, känsliga tittare varnas härmed. Men för oss inbitna följare så är sista säsongen trots detta förlösande.

 

 I denna den fjärde säsongen får vi följa en ung officersaspirant som anklagas för ett ohyggligt brott som han själv överlevt. I kölvattnet av sitt tidigare fall försöker Lyndon och Holder desperat att ta sig vidare samtidigt som det förflutnas begravda hemligheter sakta men säkert stiger upp till ytan. 

Denna säsong bekräftar ett känt faktum – att alla har lik i garderoben.

Även om dessa, för de flesta människor, är rent metaforiska.

 

Bokkonst av gamla böcker

Publicerat av

After pyssel med bokkonst

Jag har förmånen att ha min arbetsplats på ett bibliotek vilket betyder att jag, utöver mina kulturkollegor, även har ett härligt gäng biblioteksfolk att hänga med på luncher och raster. Vi har det faktiskt så bra att några av oss valde att frivilligt fortsätta umgås efter jobbet häromdagen. Pyssel och pizza stod på agendan

Förena nytta med nöje

På bibliotek måste man rensa böcker regelbundet för att få plats med nya. Ett sätt att använda dessa böcker på är att skapa bokkonst. En av mina bibliotekskollegor hittade mängder av sidor med bokkonst. Sök på ”Book art” så får ni upp en rad roliga saker man kan göra med böcker.  En av mina kollegor har gjort ett träd och en cirkus och skapade ett helt fantastiskt skepp med vågor som ”skjuter upp” ur en bok (sök på ”book art ship får ni se ett exempel”). Olika saker vi lär oss nu tänker vi använda under en pysseldag för barn under höstlovet. Pumpor och annat kommer också skapas.

Hängande pappersboll

Det jag fastnade mest för var den här bollen skapad av boksidor.

Länk till video…

Så här gjorde jag

Videon är superpedagogisk och det är inte särskilt avancerat. Man behöver bara lite tid och tålamod. Jag omvandlade måtten ungefärligt från inches till cm.. Det du behöver är:

* En valfri bunden bok, 400 sidor, helst mer, gärna gammal. Det ska vara en rygg och ett ”hål” mellan ryggen och de ihopbundna sidorna. Lämpligt mått ca 14 cm bred x 20 cm hög

* En kniv – för att skära bort bokpärmarna

* Styrolitboll 12 cm (ser ut som en frigolitboll fast är lite hårdare) – finns på Panduro

* Tejp – Med tejphållare (Helst stor kontorshållare) för enkelhetens skull.

* Limpistol – Har du ingen kan det nog gå med något superlim

* Någon form av snöre/band. Vi tog ett enkelt snöre men i videon använder hon ett tjusigt band.

* Ett stort koppargem som du biter av med tång så du får ett upp och nervänt ”U” du kan sticka ner i bollen ihop med limmet. Där fäster du sedan valfritt snöre/band

* 200 Grillpinnar – Jag kapade dem så att de blev ca 15 cm långa – Obs! Viktigt att spetsen är kvar då det är den änden du ska sticka in papperskonen med i bollen.

Om du inte ska köpa en limpistol så hamnar prislappen på ca 50-70 kr beroende på hur mycket material du har hemma. Styrolitbollen kostade 22 kr på panduro och grillpinnarna 30 kr.

Resultat

  

Bollen hänger nu i mitt vardagsrumsfönster. En av mina kollegor satte en ljusslinga i sin. Det blev superfint och då kan man använda slingan som upphängningssnöre. Jag kommer defintivt att köpa en slinga till jul och sätta i. Ett tips är att sätta in hälften av konerna först och sen ”trä igenom” slingan mellan papperskonerna för att sedan trycka dit resten av konerna. Ett annat tips, är att göra en boll i miniformat med liten boll och tandpetare istället för grillpinnar. Då kan man hänga bollen/arna i julgranen som julgranskula/kulor.

 

Hoppas ni blir lika inspirerade som jag av all bokkonst man kan hitta!
Skicka gärna in bilder på era konstverk.

Amerikansk matskatt!

Publicerat av

För ett tag sen recenserade jag Lyndsay Fayes historiska kriminalroman Tiga är guld. Boken utspelar sig i New York under under mitten av 1800-talet. Eftersom jag älskar mat, deckare och att prova nya rätter försökte jag hitta någon maträtt som representerade den tiden.

Ostron, kött och diverse europeiska influenser

I boken är det ett par saker som sticker ut. Ostron var oerhört populärt på den tiden. Det fanns mängder av ostronbarer i New York den här tiden. Huvudkaraktären Timothy Wilde arbetade i en sådan bar innan den brann ner. (Innan bok 1). Timothy bor på övervåningen av ett bageri som ägs av en tysk kvinna. Jag funderade även på olika tyska bakverk som pretzl och liknande men när jag läste mer  hotellet/restaurangen Astor House som figurerar i boken tänkte jag att det vore kul att laga något som kunde ha serverats där.

Astor House

Astor House var ett lyxigt hotell i New York som byggdes 1836. Det låg på den västra sidan och tog upp kvarteret mellan Broadway Vesey Street, Church Street och Barclay Street. New York City Hall låg mittemot.  Det hade 6 våningar med 309 rum med gasljus, badrum och annat som ansågs lyxigt på den tiden. Hotellet blev sakta utkonkurrerat under andra halvan av 1800-talet och revs helt på 1920-talet.

”Astor House är en koloss i rosa granit, lika renskrubbad och ivrig som en societetsdebutant med usel hemgift. Den färdigställdes för 10 år sedan till en kostnad av tre eller fyra likvärdiga Europeiska palats” (Från Tiga är guld)

Hotellet hade också en fin restaurang som var välbesökt av New Yorks societet och politiker.

”Gates stod och såg sig omkring i rummet. En färgad kypare med militärisk hållning marscherade förbi. Utan ansträngning balanserade han en bricka med någonting som doftade som musselsoppa. Det fina med Astor är att om man bor där och vill ha något – vad som helst, dag eller natt – så kan man få det.” (Från Tiga är guld)

Menybank

Efter lite efterforskningar hittade jag en sida där det stod att New Yorks bibliotek har skapat en menybank med recept från olika restauranger i stadens historia. I banken hittade jag några menyer från Astor House som var från 1800-talet. Det var väldigt spännande att se vad som fanns på den tidens menyer. En del saker känns främmande  men förvånansvärt många av mäträtterna känns helt ok.

Tenderloin Steak with Mashed Potatoes

Frågan var vad jag skulle välja för rätt/er. Jag gillar tyvärr inte ostron som var stort på den tiden.. Musselsoppa (Clam Chowder) kändes som ett hett alternativ eftersom det nämns i boken. Lyndsay Faye är ytterst noga med fakta så jag var säker på att en sådan soppa funnits med på menyerna från tiden. Problemet är att det finns så otroligt många recept på musselsoppa men jag kunde inte hitta något recept av soppan som jag kunde vara säker på var från 1800-talet.

 

Till slut så bestämde jag mig för en rätt från en meny från Astor House i början på 1850-talet som jag tyckte lät god. Nötkött med potatismos. Jag gjorde det rätt enkelt för mig. Jag gick till en kötthandlare och beställde köttet över disk  Efter en tids diskussion kom vi gemensamt fram till att Tenderloin-steak är en del av ryggfilén från nötkött. Jag stekte köttet och gjorde potatismos med mycket smör. Sen lade jag till sparris för det hade jag sett på flera av menyerna från Astor House att det var vanligt som sidorätt. Jag hade också sett Marsalasås på en meny men jag orkade inte köpa marsalavin så jag gjorde en rödvinssås istället. Ett glas rött vin i mormors kristallglas passade bra till maten.

 

Tyvärr så verkar den menyn jag utgick från ha försvunnit från banken av någon anledning men här kan ni se en annan meny från Astor House som är från 1954  Det är hyfsat nära i tid. På den menyn finns det flera ätbara rätter. Champagne Jello är något jag kan tänka mig att prova. Vaktel (Quail) likaså men var får man tag på det?

 

Är du sugen på att prova något från menyn nedan? Prova gärna och skicka in en bild och beskrivning om hur det gick till oss!

Rätter från en meny –  Astor House, New York 1954

Oysters On The Shell
Terrapin Soup
Spring Vegetable Soup
Boiled Salmon, Sauce Drawn Butter
Boiled Shad, Steward´s Sauce
Capon Poele, Garnished Montmorecay Style
Saddle of Mutton, Currant Jelly Sauce
Small Boned Quail, On Socle, With Jelly
Bastion of Goose Liver, With Truffles, On Pedestal
Filet of Beef, With Vegetables
Croustade, Garnished with Quails
Breast Of Chicken, With Mushrooms
Cotelettes Of Pigeons, Sauce Mareshale
Sweet Breads, With Lettuce, Cream Sauce
Paté Chaud, Garnished With Reed Birds And Truffles
Boiled Mashed Potatoes
Asparagus
Green Corn
Green Peas
Green Beans
Boiled Potatoes
Spinach
Canvas Back Duck
Grouse
Quails
English Snipe
Gothic Temple Pastry
Nougat of Flowers
Swiss Meringues
Champagne Jelly
Charlotte Russe
Bavarian Cheese
French Cream Cakes
Omelette Soufflée
Rum Jelly
Macaronies
Kisses
Punch Cakes
Almond Cakes
Boston Cream Cakes
Ladies Fingers
Fruit
Coffee
Liqueur
Vanilla Ice Cream

Deckarpodden – Avsnitt 1

Publicerat av

Idag hade Deckarpodden med Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp premiär. Som deckarfantast var jag naturligtvis nyfiken.

Stolta fulförfattare

Det första avsnittet heter ”Stolta fulförfattare” och de pratar om att deckare anses vara fullitteratur trots att genren är omåttligt populär, eller kanske just därför.

De säger att tanken med podden är att de ska beskriva hur det egentligen är att vara författare, vilket kan vara inspirerande eller rentav avskräckande. Sarenbrant och Schepp är härligt avslappnade och bjuder på sig själva, vilket är väldigt inspirerande tycker jag!

Du hittar avsnittet här…

Rekommenderad sommarläsning/tittande: Sara

Publicerat av

Sommaren är det perfekta tillfället att läsa den där klassikern som du aldrig hinner med under vintern. Regnar det eller tröttnar du på det sol kan det ibland vara skönt att krypa in och se en bra film.

Klassikern: New York-trilogin

Paul Austers  klassiker från 1987 du inte får missa, smart snyggt och bra. De är en av få deckare som är så mycket mer än bara deckare. Tre berättelser i en bok. Stad av glas, Vålnader och Det låsta rummet. Läs den gärna på engelska för att få ut det mesta av språket.

 

 

TV-serie: Kommissarie Montalbano

Är vädret skit? Har du det rätt bra i Sverige men ångrar att du inte bokade den där resan till medelhavet? Då ska du se Kommissarie Montalbano baserad på Andrea Camilleris deckare. I 9 säsonger får du följa livsnjutaren kommissarie Montalbano och hans smått galna kollegor. Vyerna över Sicilien är helt ofattbart vackra! Har du redan sett alla avsnitt? Då finns det en miniserie om när Montalbano var ung. ”The young Montalbano”

Film: Anthony Zimmer

Jag är väldigt förtjust i fransk tv/film/serier. Anthony Zimmer är en fransk thriller från 2005 som utspelar sig i Nice som ju är en riktig sommarstad.

Glad sommar!