Kategoriarkiv: Film/Tv

Thrillers eller deckare?

Publicerat av

Det där med deckare VS thriller är intressant. Vad är vad? Någonstans läste jag att definitionen på thriller är när det är fråga om protagonisten (huvudpersonen) ska lyckas besegra antagonisten (motståndaren) eller inte. Ett annat inslag är att antagonisten från början är starkare än huvudpersonen.

SOMMARFILMER 

Esther adopteras av en familj som inte vet vad de tar emot...För det mesta är deckare min ”grej”, men på sistone har jag insett att thrillerns dramaturgi är riktigt intressant! Under sommarledigheten har jag sett en del filmer, både klassiker av Roman Polanski (Rosemary’s baby, Repulsion) och lite mindre kvalitativa men ack så underhållande moderna skräckisar som även kallas thrillers, t.ex. ”Orphan” (bild) och ”The uninvited” (båda från 2009). Oftast innehåller thrillerns handling färre personer än i pusseldeckaren, som lätt blir överbefolkad av mystiska butlers, illasinnade madamer och giriga släktingar. Därför blir det enklare att komma närmare berättelsens personer, vilket jag verkligen uppskattar.

PSYKOLOGISK THRILLER

Om ni vill se ett riktigt obehagligt psykologiskt mysterium/thriller måste ni se ”Black Swan” (Aronofsky) med Natalie Portman. Vilken film! Det handlar om en perfektionsfixerad balettdansös som får huvudrollen i Svansjön, samtidigt som hon måste hantera både konkurrerande ballerinor och sina egna hämningar. Vissa tycker tydligen att filmen är skräp, men ännu fler tycker som jag – ett mästerverk!

Thriller eller deckare, jag älskar verkligen mysterier!

Fridens liljor!

/Kriss

World War Z

Publicerat av

World War Z verkar kanske inte vara en film som är så intressant för Deckarhuset läsare. Men den här zombiefilmen är inte som Dawn of the Dead eller 28 dagar senare; den är mer som ett spännande mysterium. Dessutom sänkte de åldersgränsen för att få fler biobesökare, så den saknar blodet som du hittar i tv-serier som The Walking Dead.

Brad Pitt spelar ”detektiven” som reser jorden runt för att försöka lösa mysteriet bakom det världsomfattande zombie-utbrottet. En annan karaktär har en monolog som jag tror Deckarhusets läsare kommer att älska – en virolog jämför Moder Jord med en seriemördare, och som så många andra seriemördare lämnar hon ledtrådar efter sig eftersom hon vill fångas.

Annorlunda än boken

Filmen är väldigt annorlunda än boken men fångar ändå känslan av det storslagna kriget. Zombiehorderna liknar ingenting jag har sett tidigare – och det kommer från någon som vanligtvis inte tycker om ”snabba” datorgenererade zombier, t.ex. de som var med i I Am Legend. I boken är de klassiska, långsamma, lufsande demoner, men filmen har gjort en modern tolkning där de är snabba, obevekliga och de skyr inga medel för att bita dig. Tydligen använde specialeffekts-teamet myror som förebilder för zombiehorderna, och du kan verkligen uppfatta det i vissa av scenerna som utspelar sig i Jerusalem.

Fler filmer?

Den tredje akten skiljer sig betydligt från de inledande scenerna och visar istället hur karaktärerna träffar en liten grupp zombier som är instängda i en byggnad. Det ryktades under inspelningen att den tredje akten inte ens skulle komma med i slutversionen, vilket resulterade i omskrivningar och att andra scener filmades. Men slutversionen är bra, och jag är säker på att det kommer flera efterföljare eftersom mycket av bokens innehåll inte användes.

I sin helhet så håller den här intensiva filmen biobesökarnas intresse från början till slut – utbrottet börjar några minuter in i filmen och tempot hålls uppe ända till slutet. Jag rekommenderar filmen till zombiefans och de som vill se en intelligent och roande film i sommar.

Sverigepremiär

Filmen har premiär i Sverige den 12 juli.

 

Det här inlägget har översatts från engelska.

Side Effects

Publicerat av

En artikel i Wall Street Journal rapporterade nyligen att ungefär 16% of alla amerikaner kommer att drabbas av en svår depression någon gång i livet och att många patienter provar flera olika mediciner innan de hittar en som fungerar för dem. Det är precis vad som händer filmens huvudperson, Emily Taylor.

Oönskad bieffekt

Emilys man blir utsläppt från fängelse, och trots att han gör allt för att de ska återfå livet de hade innan, sjunker hon allt djupare ner i sin depression. När inga andra mediciner fungerar väljer hennes psykiatriker att ge henne en ny medicin. Den verkar fungera bra, förutom att hon börjar gå i sömnen. När hon begår mord under en av sina sömnepisoder blir frågan – var det hennes eller medicinens fel?

Olika förväntningar

Min man hade höga förväntningar på filmen och blev besviken. Jag hade inga förväntningar och blev glatt överraskad, och fick dessutom några mardrömmar, så filmen gjorde uppenbarligen intryck på mig. Har ni sett den? Vad tyckte ni?

Whodunnit?

Publicerat av

Den nya mordmysterietävlingen Whodunnit? hade premiär i USA i söndags kväll. CSI skaparen Anthony Zuiker är mannen bakom serien där tretton amatördetektiver tävlar om 250000 dollar. De är alla gäster på godset Rue Manor där butlern Giles leder dem genom den dödliga tävlingen.

Vem är mördaren?

I det första avsnittet dröjer det inte länge förrän det första mordoffret hittas. Men vem av dem är mördaren? Varje deltagare får välja om de vill besöka mordplatsen, den sista kända platsen offret vistades på eller bårhuset i jakt på ledtrådar. Sedan får varje deltagare anonymt presentera sin teori om hur mordet gick till. Personen med den sämsta teorin ”mördas” i slutet av avsnittet.

Cluedo blandat med Expedition Robinson

Föreställ dig en blandning mellan sällskapsspelet Cluedo, en gammal hederlig mordgåta-fest och TV serien Expedition Robinson – och där har du TV serien Whodunnit? Programmet är inte särskilt bra och jag tror inte att så många kommer titta på det, men för en deckarnörd som jag är det ändå lite småroligt/intressant. Och det är ju inte precis som om det visas speciellt många bra TV program på sommaren ändå…

Nytt bokprogram i TV4!

Publicerat av

Ni glömmer väl inte att programmet ”Min sommarbok” börjar i TV4 imorgon, söndag, ca kl. 09:30? Under 10 söndagar får vi följa Martina Haag när hon pratar böcker med olika kända personer – alltid trevligt med bokprat och förhoppningsvis en bra anledning att ta sig upp och njuta av morgonens solsken. Hon kommer bland annat att ta sig en pratstund med Lasse Berghagen, Carolina Gynning och Yohio.

Personligen ser jag extra mycket fram emot deckargeniet Åsa Larssons boktips, vars senaste bok ”Till offer åt Molok” förresten vann Svenska Deckarakademins pris för bästa kriminalroman 2012.

Själv hade jag gärna sett fler renodlade författare bland namnen – eller ännu bättre, enbart författare, som kanske skriver i olika genrer – men roligt att se programmet ska det i alla fall bli!

Nu ska grillen rullas fram och ikväll blir det pinnbröd till efterrätt! För du glömmer väl inte att njuta av sommaren, trots allt vädret inte alltid är så stabilt som man önskar?

Fridens liljor! /Kriss

Recension: ”Dexter – dunkla drömmar” av Jeff Lindsay

Publicerat av

Nu fick jag äntligen tid att läsa ”Dexter – dunkla drömmar” av Jeff Lindsay och jag påminns återigen om varför jag älskar böcker.

Boken, som sedan blev älskad tv-serie, är den första i serien om seriemördaren och svärmorsdrömmen Dexter Morgan. Det första som slog mig var hur otroligt bra de – tydligen – lyckats med att hitta rätt personer till de olika rollerna. Dexter, Deborah, Angel, Vince och LaGuerta – alla finns de även mellan bokens pärmar. Till och med Doakes pitbullgestalt finns där (vad överraskad regissören måste ha blivit när de insåg att han fanns i verkligheten!) och det är en underlig känsla att först ha sett serien – förutom sista säsongen som börjar sändas i USA siste juni – och att läsa boken i efterhand. Det fungerar som tur är utmärkt och att jag visste ungefär hur det låg till gjorde absolut ingenting; boken är fortfarande ren njutning. Språket är enkelt och trevligt, men framför allt är det Dexters egen speciella ton jag uppskattar. Det är ingen tvekan om vem han är – och att vi gillar honom skarpt. Jag kommer på mig själv med att gapskratta flera gånger och det beror helt enkelt på att detta är en rolig bok, trots likdelar och minst sagt makabra seriemord…

Dessutom är det en härlig känsla att få återse Miami! Efter att ha varit där två gånger på två år och älskat det från första stund blir det ett plus i kanten för möjligheten att slungas tillbaka till tropiska nätter med röda fullmånar, den där alldeles speciella, varma brisen om kvällarna och till dagens kritvita stränder och mysiga restauranger längs Ocean Drive. Jag har påmints om amerikanarnas vrålåkstendenser på broarna, om Brickells höghus, den mystiska containerön och hur öde gatorna verkar vid Bayside mitt i natten.

Underhållande och intressant är även relationen mellan syskonen Dexter och Deborah, vars djup både bok och serie lyckas förmedla utan att skriva läsaren på näsan. Deb, vilken kvinna, en klockren förebild för alla som gillar regler för att det är så roligt att bryta dem.

Kort och gott – boken rekommenderas starkt och kan bara få full pott!

Någon som läst de andra böckerna? Hoppas på att de håller, för jag tänker inhandla dem alla…

Fridens liljor! /Kriss

Klosterdeckare och kartor!

Publicerat av

I tonåren frossade jag i Ellis Peters medeltida klosterdeckare med munken broder Cadfael i huvudrollen. Böckerna utspelar sig i 1100-talets England och är bra exempel på hur miljön har stor betydelse i deckare. Omgivningarna i klostret, mörka gångar och tornrum och den lilla klosterträdgården där Cadfael odlar kryddor… Allt gjorde böckerna perfekta för en historisk deckarnörd som jag.

Över lag tycker jag att historiska miljöer är viktiga för stämningen i en deckare, oavsett om det handlar om brittisk medeltid eller 80-talets svenska småstad. 

KARTOR I DECKARE

Något jag förutom miljöerna minns speciellt var kartorna som fanns i början av varje bok. Eftersom jag aldrig läst mer än någon enstaka fantasybok var kartor något hyfsat nytt för mig och jag njöt i fulla drag. Idealet hade dock varit att kartan på något vis bar lösningen till mordgåtan – jag fantiserade om att jag kunde räkna ut vem mördaren var bara genom att inspektera kartan tillräckligt uppmärksamt – men så blev tyvärr aldrig fallet.

DECKARKLASSIKER

Rosens namnNär jag nyligen föll över deckarklassikern ”Rosens namn” av Umberto Eco (1980), insåg jag att det var dags igen. Även här; underbar karta! Och kanske, kanske kan jag lista ut gåtans lösning… 

Låt vara att jag redan vet hur det ligger till, eftersom jag sett filmatiseringen från 1986 med Christian Slater och Jean Connery. Men det gör ingenting alls! Denna gång utspelar det sig i 1300-talets Italien och jag har hört att boken ska vara mycket bättre än filmen (som i och för sig också är bra).

Klostermiljön är verkligen en perfekt miljö för en deckare och på Bokdetektiven recenserade jag nyligen en annan gammal mysdeckare i klostermiljö, ”Döden går i kloster”. Exakt när jag ska hinna läsa de 538 sidorna i ”Rosens namn” återstår att se, men planen är att ägna stor del av sommaren åt att just läsa – så kanske återkommer jag med en recension!

Kommentera gärna om du läst den (eller Ellis Peters böcker) och vad du tyckte!

Fridens liljor! /Kriss