Tvångsstädning…

…hemma hos föräldrarna.

Jag har väldigt tåliga föräldrar men nu tycks gränsen vara nådd. Jag blev ombedd att bege mig till föräldrahemmet för att röja bland allt bråte jag samlat på mig genom åren. Tydligen är det inte kutym att man använder mammas garderob för att förvara gamla VHS-band, idoltidningar och böcker… Eftersom jag är en god dotter gör jag som jag blir tillsagd. Jag befinner mig just nu i Gävle tillsammans med en stor sopsäck som ska få inhysa allt mitt s.k. ”skräp”. Tempot är dock inte så högt eftersom jag ideligen stöter på små fynd i gömmorna. Bland annat hittade jag några gamla Kitty- och Fem-böcker. De kommer inte att hamna i säcken!

Wine crime och Air France

hyllas båda i dag!

Det är långhelg och dags för en tur till smultronstället, vår älskade båt som ligger i Lorraine i Frankrike. Lorraine som i sin tur ligger mellan Alsace och Champagne ungefär.

Jag menar, är det Kristi Himmelfärd så är det. Den helgen om någon bör firas i luften, inte sant?

En god bok, den här gången ett tjuvkiksexemplar av Champagneführern från Damms Förlag, en svankkudde (flygstolar är vidriga att sitta i) och så  hejochhå ombord på Air France fågel till Paris.

Man har med tiden lärt sig att inte förvänta sig något av service eller mat/dryck sedan länge, och så inte heller denna gång. Döm om min förvåning när flygvärdarna kommer och erbjuder en flaska vin och en liten påse salta kex UTAN KOSTNAD. Eh. Jag såg mig omkring, väckte maken för att höra hans åsikt i frågan, men kom fram till att det nog var så. Det VAR utan kostnad.  Och vi Yachtisar som äääälskar sånt som är gratis!

Summa sumarum; på väg till Frankrike, franskt vin och en lovande deckare i den nya genren Wine Crime, som utspelar sig på en vingård i Champagne.

 

 

Kan det bli bättre?

 

 

 

Försvunna böcker

Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom

Ja, det ser rolig ut, boken. Tyvärr stannar det för min del där.

Storyn är enkel, karaktärerna ytliga och det s.k roliga har försvunnit ihop med böckerna. Eller möjligen i översättningen, men det håller jag som mindre troligt.

Böckerna återfås i slutet, men det roliga är borta för gott.

Den enda behållning jag hade av boken var rent geografisk, eftersom vi i familjen har goda seglarvänner i trakterna där handlingen utspelar sig, nämligen på Nordirland runt Colerane, Ballymoney och Giants causeway.

Men det är som sagt allt.

Har du bara tid att läsa en bok, låt då denna ligga till en annan gång.

Bara en otäck fästing av fem möjliga, tyvärr.

Deckare som deckare?



Jag brukar inte titta på tv så ofta, men det är några saker jag ser om jag har möjlighet; CSI , Morden i Midsommer, Kommissarie Lewis etc.

Hemma retar de mig för att jag är en deckarnörd. Det gör absolut ingenting.

Jag gillar deckare, så enkelt är det!

Sonen kom hem med ett nytt dataspel som han genast satte tänderna i.

Vad?

Jo, gott folk, CSI – mordgåtor. Hmmm…

För att vara så fördömande som vissa medlemmar i familjen ÄR, så kan jag tycka att det är märkligt att CSI på tv inte duger, men på datorn är det ok!?

Vad tycker ni, ska jag adoptera bort min familj eller finns det andra lösningar?

Phileas Fogg seglar vidare i maj månad

från Calcutta mot Hong Kong.  Några smärre hinder såsom besök i domstolen, ombordsmuggling av en ung dam,och så lite annat smått och gott.

Väl framme i Hong Kong möter Deckarhuset förstås upp.   Man kan tänka sig att hålla den nordiska deckaren högt, även om man råkar befinna sig i Asien. Faktiskt. 

Phileas och hans glada anhängare hade, om de inte varit så tidigt ute, kunna möta den nordiska utredaren och antihjälten Xxxxx Xxxx!

Vem? Gissa gärna…

Den oväntade nyttan av en hundbajspåse…

Ja, de är bra. Inte bara för det de är avsedda för, utan för mycket annat också.

Förra hösten till exempel. Vi var på skogspromenad, jag och Kajsavovven, och se där! Trattkantareller i massor. Vi fyllde de fem påsar jag hade i fickan, Kajsa fick knipa, och vi delade en svampomelett till kvällsmaten. Nöjd matte och nöjd Kajsa.

Imorse var det dock en helt annan femma.

Vi lommade runt byn i maklig takt trots att det regnade. Kajsa tyckte kanske att matte kunde bli lite blöt. En slags hämnd för kloklippningen igår. Eller så var hon trött i benen, bara. Vem vet.

När vi kom till busshållplatsen skulle cykelstället nosas igenom ordentligt. (same procedure as every day, matte) Jag ser på långt håll att något ligger där. På cykelstället.

Jag har aldrig sett en enda cykel i det, men nu var det i alla fall NÅGOT där.

Intresserat närmade även jag mig målet för dagens promenad och gissa vad jag hittade? En bok. Den låg där helt ensam och övergiven. I regnet. Den var inte genomvåt, bara pärmarna verkade blöta än så länge. Jag såg mig om men inte en själ i sikte.

Kanske något utan cykel, men med bok, tagit 7.05 bussen ? Kanske stannat för att knyta skosnöret och lagt ifrån sig boken. Kanske kom bussen lite tidigt (eh – händer det?) och personen fick bråttom och sprang ifrån sin lektyr?

Jag övervägde att ta boken med mig. Men nej, jag ångrade mig. Någon har kommit halvvägs i Minette Walters Disordered mind och denne något ville säkert läsa resten också. Om det finns något kvar av den efter en hel dags regn, vill säga.

Och DÄR kom snilleblixten. Jag hade bara en enda bajspåse med mig, så jag frågade Kajsa om hon kunde knipa till vi kom hem, och det verkade hon inte ha några problem med, varför jag stoppade in boken i påsen, och lade tillbaka den.

Hoppas ägaren minns var boken försvann. Om inte plockar jag upp den imorgon bitti.

Finders Keepers, ni vet!

Var cyklarna står? DE lutas/binds/slängs av byborna mot lyktstolpen med hundsoptunnan på, var annars…