Det här är den första boken jag läser om den danska kriminalinspektören Louise Rick. Jag såg faktiskt fram emot att läsa denna eftersom jag brukar gilla danska saker. Eller ja, jag gillar vanligtvis danska filmer eftersom de ofta har en väldigt svart och skruvad sorts humor. Åtminstone det är det vad jag förknippar med Danmark. Dessutom så vill jag gärna läsa deckare från andra länder än Sverige, England och USA (och Norge om man räknar med Nesbø vilket man givetvis måste göra) så denna var ett välkommet tillskott.

Handlingen

Kroppen efter en ung kvinna med ett väldigt tydligt ärr i ansiktet hittas i skogen nära Hvalsø. Men vem är hon? Ingen med hennes utseende har anmälts försvunnen, inte nu och inte förut. Hon återfinns inte i något register. Fast besluten att få reda på vem kvinnan är så lämnar Louise ut en bild till pressen och snart hör en gammal sköterska av sig och berättar att kvinnan på bilden måste vara en flicka, Lisemette, hon tog hand om på en institution. Men Lisemette är egentligen en sammanslagning av två namn: Lise och Mette – de var tvillingsystrar. Men båda systrarna dödsförklarades flera år tidigare så hur kan hon helt plötsligt dyka upp död? Och vart är systern?

Louise börjar nysta i den här obehagliga historien och hon inser snart att den gamla mentalinstitutionen har mörka hemligheter på sitt samvete.

Mina tankar

Detta är tydligen den sjunde boken om Louise och på sätt och vis märks det. När jag läser boken så märker jag att det finns en bakomliggande historia, något i den omgivande skogen och framförallt i Louise förflutna. Men det är inte så att man inte förstår vad som händer. Det ger snarare en djupare dimension åt karaktärerna, gör framförallt Louise mer levande. Jag uppskattar det verkligen även om jag inte riktigt får grepp om Louise. Men det ger mig mersmak – jag vill definitivt läsa mer av Sara Blædels böcker.

Själva handlingen är obehaglig rent ut sagt. Av någon anledning har många böcker jag läst på sistone handlat om utsatta kvinnor och det verkar som det bara blir värre och värre. Eller så påverkar det mig mer och mer. Men historien om Lise och Mette berör mig verkligen och det var jobbigt att läsa vissa passager i boken. Kanske beror det på deras speciella utsatthet, att de var funktionshindrade och bortlämnade till en institution som skulle skydda dem men misslyckades gravt?

Storyn är skrämmande och obehaglig men den berör också. Den är inte actionfylld eller skyndar sig fram i ett snabbt tempo. Istället är det som en vardag och det är nog det som gör att man som läsare berörs tror jag. Som om man kan känna att ondska kan krypa in i den vanliga vardagen.

En svår andra gradens brännskada och besök på vårdcentralen i måndags för min del (matlagningsolycka när jag förberedde inför firandet). En skärskada i foten, besök på akuten och 35 stygn i onsdags för en kompis. Tack och lov avlöpte själva Thanksgivingsfirandet igår utan fler skador.

Kalkonen blev väldigt lyckad (mitt knep: örtsmör under skinnet så att den inte blir torr). Till kalkonen hade vi alla traditionella tillbehör; potatismos, sås, stuffing, och gröna bönor. Ingen Thanksgiving är komplett utan paj till efterrätt, pekannötspaj är min favorit och självklart hade vi även den obligatoriska pumpapajen. Mums!

Det bästa av allt är att det finns rester kvar i kylen  🙂

Jag tror jag har läst de flesta av Ian Rankins böcker om Rebus och jag blev därför glad när jag såg att Rankin börjat på en ny bokserie men om en helt annan huvudkaraktär. Rebus var ju lite av en antihjälte- en bråkstake som gjorde som han ville. I Rankins nya serie så får vi följa internutredaren Malcolm Fox (som jag hela tiden tycker låter som ett advokatnamn, fråga mig inte varför). Fox verkar också gå sina egna vägar.

Handlingen

Som böckerna om Rebus så utspelar sig En omöjlig död i Skottland. Fox är i Fife där han utreder en polis som är anklagad för sexuella trakasserier. Polisen har missbrukat sin ställning grovt i samhället och det har gått så långt att hans egen farbror har gjort anmälan. Men stämmer verkligen allt? Fox och hans kollegor inser att det är mer som ligger bakom och efter lite grävande så får utredningen en helt annan riktning. Helt plötsligt så kommer händelser från 1980-talet fram i nytt ljus och Fox kan inte låta bli att peta i det.

Mina egna tankar

Det här är tydligen andra boken om Malcolm Fox men det är den första jag läser. Jag är faktiskt positivt överraskad även om jag tycker att det var lite för politisk orienterad för min smak. Men samtidigt så spelar dagens Skottland in i själva handlingen eftersom de nyligen fått sitt eget parlament och jag vet att det talas om att göra sig oberoende från England. Det här är ju något som spelar ganska stor roll i boken, kanske inte det som pågår nu utan det som pågick under 1980-talet. Själv minns jag inte så mycket av bråket mellan Skottland och England utan jag minns snarare hur IRA planterade bomber i London. Men det är lite av ett sidospår.

Boken är traditionellt spännande och det är inte svårt att följa med i de olika svängarna den tar. Det blir lite tvära kast dock och själva ursprungsutredningen faller nästan i glömska. Det jag ändå gillar bäst med boken är karaktärerna: de är levande och det känns som de har en historia utanför bokens ramar. De väcker sympati, irritation och intresse, något som är viktigt för en bra bok.

Filmen ”Odjuret” efter boken med samma titel av radarparet Roslund & Hellström’s kommer på tv i december! Det är SVT 1 som den 16 december visar den. Jag har noterat detta i min almanacka eftersom jag är mycket förtjust i författarparets böcker och detta är något jag absolut inte får missa!

Får Irene Huss-serien vila ett tag?

…eller är Helene Tursten rentav klar med den serien? Under ett samtal med Fredrik Belfrage berättade hon nämligen att nästa bok ev. kommer att vara en fristående thriller! Annars talade hon om sin senaste bok ”I skydd av skuggorna” som jag recenserade för ett tag sen. 

Nytt deckarpris i vår

En stor poster fångade mitt intresse på mässan. Ljudbokspriset delas ut av en rad olika organisationer bland annat synskadades stiftelse. I år fick Eva Hornungs ”Hundpojken”, med Jonas Malmsjö som uppläsare, pris för bästa ljudbok. I vår kommer ett ny kategori! Deckarpriset. Ni kan läsa mer om Ljudbokspriset på www.storaljudbokspriset.se

Tuffa grabbar?

Stötte på radarparet Butler & Öhrlund och fick en mingelbild. På bilden ser de rätt tuffa ut men när jag talade med dem så verkade de rätt snälla 🙂 Men det är klart, deras böcker är ju hårdkokta och grabbiga och då är det kanske förödande för imagen om man verkar allt för snäll…

Dynamisk systerduo

Grebe/Träff ligger på min 5 i-topp-lista för tillfället så självklart bänkade jag mig för att lyssna på dem. Det märktes att de är systrar för när storasyster pratade försökte lillasyster otåligt ta micken ifrån henne. Men det verkar bara vara vanligt syskongnabb som snabbt går över annars skulle de aldrig ha klarat av att producera tre kriminalromaner ihop. Systrarna lovade också att ställa upp på en intervju för deckarhuset!

Tuffa böcker av empatisk författare

Vissa människor blir man smått avundsjuka på. Jens Lapidus har två yrken (advokat och författare) skriver bra böcker som går otroligt bra, ser väldigt bra ut, och blev utsedd till Sveriges bäst klädda man 2008 av tidskriften King. Dessutom! verkar han väldigt empatisk och inte alls så macho som den genre han skriver inom. Den här gången talade han om sin senaste bok som innehåller noveller. Snabba Cash-serien är avslutad.

Pratglada Roslund & Hellström

Sent på fredagseftermiddagen började folkmassorna skingra sig och det var lättare att tala med (eller höra för den delen) författarna. Roslund & Hellström snackade glatt på medan de signerade böcker. De hade några tips till er läsare. Anders Roslund ville slå ett stort slag för Maj Sjöwall och Wahlöös böcker. Alla 10 släpptes nyss i nyutgåva. Utan Sjöwall/Wahlöö hade ni inte fått läsa Roslund & Hellström meddelade de. Börge tipsade om Magnus Hedmans biografi som han tycker är gripande och både Anders och Börge vurmar extra för Edgar allen Poe. Slutligen så skänkte de ett signerat ex av sin senaste bok ”Två soldater” till Deckarhuset  som ska få agera pris i en kommande tävling!  Så håll ögonen öppna!

Mina inköp

Man orkar inte släpa omkring på allt för mycket böcker när man traskar omkring på bokmässan men ett stopp gör jag alltid och det är hos The English Book Shop. Där kollar jag in nya utländska deckare som inte översatts ännu. Tre för två resulterade i dessa tre. Nu råkade det bli tre kvinnliga författare men annars skulle jag nog säga att jag läser 50/50 av manliga/kvinnliga författare. För övrigt så har engelska och amerikanska böcker nästan alltid snyggare omslag!