Kategoriarkiv: Recension

Det hänger en ängel ensam i skogen av Samuel Bjørk

Publicerat av

det hänger en ängel

Det hänger en ängel ensam i skogen

En sexårig flicka hittas död, hängande i ett träd i skogen. Hon har en skolväska på ryggen och en lapp om halsen: ”Jag reser ensam.” Kriminalkommissarie Holger Munch får hand om fallet. Den f.d. mordutredaren Mia Krüger har bosatt sig på en enslig ö långt ute i skärgården och planerar att ta sitt liv. Holger Munch inser att han behöver hennes hjälp och övertalar henne att återvända till polisen. Väl tillbaka upptäcker Mia något de andra missat; den döda flickan har en etta inristad på nageln. Hon förstår genast att det betyder att fler barn riskerar att dö.

Huvudpersonerna

Mia Krügers tvillingsyster är död och utan henne ser hon ingen mening med livet. Själv dödade hon mannen hon höll ansvarig, men det läkte inga sår. Mia är en mycket trasig person, men hon har en intuition som är ovärderlig för Oslopolisen. Det finns helt klart drag av Lisbeth Salander hos henne. Hackerkunskaperna besitter dock den nyanställda Gabriel Mørk. Tillsammans med Holger Munch kommer de mördaren på spåren och undersökningen blir farlig på ett högst personligt plan.

Vill ha mer

Boken är riktigt bra men kunde varit ännu bättre. Det är flera karaktärer och villospår som kunde ha använts annorlunda. Att barn försvinner/mördas är naturligtvis fruktansvärt men trots det får jag aldrig den där knuten i maggropen. Trots det så gillar jag boken skarpt och jag ser fram emot kommande delar i serien.

Todesurteil (Dödsdom)

Publicerat av

Österrikisk deckare

När jag var i Wien för ett tag sen kunde jag inte låta bli att spana in lite lokala deckare på originalspråk. Jag fastnade för Österrikaren Andreas Grubers deckare Todesurteil. För ungefär 100 år sedan var jag Au-pair i Österrike och lärde mig tyska (med wieneraccent) men den var aningen ringrostig så det tog ett tag att läsa boken. Tyvärr verkar boken inte vara översatt till svenska eller engelska men min uppmaning är att läsa deckare på originalspråk om man kan speciellt om man är ute och reser och får en koppling till landet och kanske kan känna igen olika miljöer.

Maarten S. Sneijders

Todesurteil är andra boken som handlar om Maarten S. Sneijder. En holländsk profilerare verksam i Wiesbaden som lärare på en polishögskola. Maarten är högpresterande och duktig på sitt jobb men en skitstövel som person. Som parhäst finns Sabine Nemez. En ung student som inte kan låta bli att lägga näsan i blöt, impulsiv och envis. Parallellt får vi följa ett fall i Wien där någon kidnappar och dödar unga flickor. Där följer vi åklagare Melanie Dietz

Spännande polisthriller i högt tempo

Så kan man sammanfatta den här boken. Den är underhållande med  raskt tempo. Jag gillar karaktärerna även om liknande karaktärer återfinns i många deckare – medelålders arbetsnarkoman med trassligt och privatliv och en hetsig ung kvinna. Därför gillar jag att författaren slängt in Melanie Dietz som bidrar med lite mjukhet och mogenhet. Hennes terapihund ger ett extra plus. Intrigen knyts ihop fint, dock med en extra twist för mycket på slutet.

Mer deckare från Wien

Vill man läsa mer deckare från Österrike kan jag rekommendera Martin Ambrosch deckare Spuren des Bösen. Böckerna blev en deckarserie som visades i SVT i våras (I ondskans spår). Handlar om förhörsspecialisten och psykiatern Dr Richard Broch som hjälper polisen i Wien med en del fall. Broch har en flera likheter med Maarten S. Sneijders.

Vita spår av Emelie Schepp

Publicerat av

En kvinna involverad i knarksmuggling hittas död på ett tåg i Norrköping. Hon reste till Sverige med en annan kvinna som hinner fly innan polisen kommer dit. Det visar sig att kvinnorna har kopplingar till en person från Jana Berzelius förflutna. Som åklagare jobbar Jana nära polisen och hon vill definitivt inte kopplas ihop med personen de letar efter. Jana spelar ett dubbelspel och frågan är om hon ska lyckas ligga steget före polisen och samtidigt hjälpa dem att lösa fallet utan att hennes hemligheter avslöjas.

Jana Berzelius

Jana Berzelius är en komplex karaktär man minns. Hon är en stark och framgångsrik kvinna med ett mörkt förflutet. Hon drar sig inte för att använda våld om det behövs. Kommer hon någonsin kunna skaka av sig sitt förflutna? Förmodligen inte, och i den här boken avslöjas fler överraskande detaljer. Jana Berzelius är seriens styrka och man tänker osökt på Lisbeth Salander.

Bok två

Vita spår är den andra romanen med åklagaren Jana Berzelius i huvudrollen. Man bör ha läst den första boken innan man ger sig i kast med denna, men precis liksom Märkta för livet fängslar boken läsaren från första stund och är omöjlig att lägga från sig. Är berättelsen trovärdig? Kanske inte, men det spelar ingen roll. Emelie Schepp planerar åtta böcker i serien, och min enda fråga är – när kommer nästa?!

Fransk deckare med filosofisk touch

Publicerat av

Cirkeltecknaren

Fred Vargas heter den kvinnliga franska författaren som är en mycket populär deckarförfattare i Frankrike. Boken är den första i serien om kommissarie Jean-Baptiste Adamsberg som också fick Crime Writers Associations Internationella Dagger award 2009. Vargas är, förutom författare, även historiker och arkeolog.

Cirkeltecknaren

Någon ritar ut blåa runda cirklar på nätterna i Paris vilket förbryllar stadens invånare, inte minst kommissarie Adamsberg som anar oråd. Vad vill personen med sina cirklar? Allt eskalerar när man en dag hittar en mördad kvinna i cirkeln.

Udda men genomtänkt

Den här boken är lite udda. Karaktärerna är lite skruvade och filosofiska, som karikatyrer. Helt klart känns det väldigt franskt och jag gillar det. Man får en liten känsla av Amelie från Montmartre fast mer dystert. Det är något med fransmännen och filosoferande, kanske får det de i bröstmjölken? Hur som helst skulle jag gärna se en film med dessa figurer, frågan är vilka som skulle klara av att spela dem. Adamsberg beskrivs ju som omöjlig att beskriva. För övrigt är jag definitivt sugen på att läsa de övriga böckerna i serien, Viva la france!

Böcker i serien

1. Cirkeltecknaren
2. Mannen som vände insidan ut
3. Budbäraren
4. I de eviga skogarna
5. Okänd kontinent
6. Spökryttarna från Ordebec

Falleri fallera falleralla av Carin Gerhardsen

Publicerat av

Två personer mördas brutalt med en hammare på en gata i Stockholm, en kvinna och en pojke som inte känner varandra. Fallet hamnar hos Hammarbypolisen och det visar sig att morden har kopplingar till fler mord, men är det samma gärningsman?

Förutom själva mordutredningen får vi följa alla poliserna i gruppen, och de tampas alla med problem. Sjöbergs position hotas av hans inkompetenta chef, Gerdin kidnappas, Hamad drabbas av en psykos och sysslar med väldigt överraskande saker, och hans beteende går ut över en deprimerad Westman.

Sista delen

Falleri fallera falleralla är den åttonde och sista delen i Hammarbyserien av Carin Gerhardsen. Det är en mörk bok och det nästan känns att det här är den avslutande boken. Man blir extra nervös när man vet att det är sista boken och man oroar sig över vilka som kommer att överleva till slutet. Det är många trådar att knyta ihop på slutet, men Gerhardsen lyckas bra och boken är en värdig avslutning på en bra serie och vi säger farväl till Hammarbypoliserna.

Flickan framför muren av Kristina Appelqvist

Publicerat av

Västgöta Universitets temporära rektor hotas till livet och ceremonin där en tysk professor ska utses till hedersdoktor blir därför extra bevakad. Trots det måste ceremonin avbrytas abrupt. Litteraturvetaren Helena Waller finner sig snart inblandad i jakten efter en mördare. Flera av bokens karaktärer har kopplingar till det forna Östtyskland. Har detta något med mordet att göra?

Helena Waller

Flickan framför muren är den andra delen i Kristina Appelqvists serie som utspelar sig i Skövde med litteraturvetaren Helena Waller i huvudrollen. Helena lyckas vid flera tillfällen få reda på bra mycket mer än polisen (som ibland knappt verkar bryr sig) och detta kan inte enbart förklaras med att hon har nycklar till mordoffrets lägenhet.

”Mysig” deckare

Det tog mig ett bra tag att komma in i boken och länge trodde jag att handlingen inte skulle engagera mig. Mot slutet hade jag ändrat uppfattning men startsträckan var ändå aningen för lång för min del. Jag gillar den politiska kopplingen och det är intressant att läsa om hur Östtyskland var innan muren föll och hur olika bild man kan ha av samma sak.

Boken är lättläst och om man inte har något krav på tempo och föredrar en ”mysigare” deckare utan för mycket våld är den här boken ett bra val, då den innehåller en del oanade vändningar.

Vår egen lilla hemlighet av Ninni Schulman

Publicerat av

Socialsekreteraren Anna-Karin Ehn anmäls försvunnen av sin man. Dagen efter hittar mannen av hennes bil vid en vägkant utanför Hagfors, vilket får polisen att vända blickarna mot honom. När de dessutom hittar blod i bilen stärks misstankarna. Men då hon hade ett utsatt jobb kan man inte utesluta andra möjligheter. Det visar sig dessutom att den ordentliga Anna-Karin hade förvånande hemligheter.

Huvudpersonerna

Precis som i tidigare böcker spelar journalisten Magdalena Hansson en central roll. Hon misstänker att en av sonens kompisar har den svårt hemma och har kontaktat socialtjänsten. När Anna-Karin försvinner undrar hon om det kan finnas ett samband. Poliserna Petra Wilander och Christer Berglund tampas med privata problem. Petras hälsa sviktar och Christers sambos svartsjuka börjar gå överstyr.

Familjetragedier

Som bokens titel antyder handlar boken om hemligheter. Vad som sker bakom en familjs fasad är inte alltid vad man kan tro. Många kvinnor och barn är utsatta och känner sig allt annat än trygga i sina egna hem och Schulman skildrar detta exemplariskt. Verkligheten är skrämmande; kan samhället egentligen göra något för att hjälpa?

En favorit

Vår egen lilla hemlighet är den fjärde delen i Ninni Schulmans Hagforsserie. Den är minst lika spännande som sina föregångare med ett läsvänligt språk. Serien har verkligen blivit en av mina favoriter och jag ser fram emot nästa bok.

Tidigare på Deckarhuset

Flickan med snö i håret

Pojken som slutade gråta

Svara om du hör mig