Livrädd av S.J. Bolton

Ni minns kanske att jag verkligen gillade S.J. Boltons Nu ser du mig i vintras och jag blev givetvis eld och lågor när jag såg att den nya boken om Lacey Flint- Livrädd. Det är faktiskt himla roligt att upptäcka fler och fler författare vars böcker jag verkligen ser fram emot att läsa. Jag tror min lista över favoritförfattare har tripplats det senaste året.

Handlingen

En mängd självmord inträffar i den anrika universitetsstaden Cambridge. Så pass många att det inte kan vara en slump utan något mer ondskefullt är i görningen. Alla offer är vackra, unga studenter vid universitetet. Polisen står handfallna, utan möjlighet att gå vidare. För att verkligen komma in under ytan så skickas Lacey Flint dit under täckmantel. Men ska hennes brokiga förflutna komma ikapp henne? Väl på universitetet så upptäcker hon att hon är mer utsatt än någonsin och hon vet inte vem hon ska lita på. Sen börjar otäcka saker att hända. Mardrömmar så verkliga att Lacey inte vet om hon sover eller är vaken…

Mina egna tankar

Bolton lyckas igen med att skriva en bok som jag har svårt att lägga ifrån mig. Jag liksom sugs in i handlingen och varje sida blir mer spännande än den nästa. Och den stora frågan är givetvis: vad är det egentligen som pågår? Det här är ett typexempel på en bok som jag verkligen gillar: den är spännande, har lite skräckvibbar, en bra hjältinna (även om ingen klår min absoluta favorit Barbara Havers) och en intrig som inte är helt lätt att förutse. Det jag vill läsa är en story där jag inte lyckas klura ut vem mördaren är efter några sidor. Jag vill hållas på spänn till sista sidan och det gör jag i Livrädd. Jag tror faktiskt den här boken skulle bli en väldigt bra film: jag kunde liksom se vissa scener framför mig när jag läste. Speciellt en som innehåller, märkligt nog, kottar. Ni kommer att förstå när ni läser boken.

Den enda nackdelen, om det nu är en nackdel, är att Lacey är lite för perfekt: det finns så många sagolikt vackra hjältinnor med ett mörkt förflutet att det nästan blir lite klichéartat. Jag uppskattar de som inte är så perfekta (återigen, Barbara Havers är den mest mänskliga kvinnliga hjältinna i deckarvärlden enligt mig) eftersom de ger en helt annan dimension. Nu är det så att jag gillar Lacey ändå så detta är egentligen inget som gör att boken blir sämre. Vad tycker ni? Har ni någon favorithjältinna (eller hjälte) och varför gillar ni denne?

 

Recension: ”Fatal friends, deadly neighbors” av Ann Rule

Hej svej! Jag heter Kristina Jägfeldt, kallas Kriss, och är den nya skribenten här på Deckarhuset! Jag skriver även i min egen deckarblogg Bokdetektiven och vem jag är kan ni läsa mer om i min eminenta presentation.

 

Jag vill börja med att berätta om en läsupplevelse som började tack vare ett försenat plan…

För vad gör man när planet är sex timmar försenat och man inte fått infon innan man åkte till flygplatsen? Inga problem.

Vi har alltid böckerna.

Jag var i Miami, Florida över jul. Om man nyss tillbringat julafton på en sandstrand behöver man inte gräma sig över ännu några timmar utanför råkalla Sverige. Efter lite rotande i närmaste bokhandel fick jag syn på en väldigt röd liten pocket. De flesta billiga amerikanska böcker har, för att uttrycka mig neutralt, väldigt glassiga omslag (glansiga bokstäver som på denna bok, heter förresten ”partiell lackering”). Inte för att jag har något emot glassiga omslag. Tvärtom är jag smått besatt av bokomslag i många olika stilar. Titeln lät ju lite lagom töntig; ”Fatal friends, deadly neighbors”. Men undertiteln var desto mer intresseväckande; ”and other true cases. Ann Rules crime files; Vol. 16”. Mot kassan, med ett löjligt leende på läpparna. Kvinnan bakom disken gav mig en kort blick.

 

TRUE CRIME I SVERIGE?

Inte för att jag på allvar ägnat mig åt bokbranschen mer än några månader, sedan jag började på förlags- och bokmarknadsutbildningen i Lund, men en deckarfanatiker som jag borde hört talas om subgenren ”true crime” tidigare. Visst finns det böcker om verkliga mordfall även i Sverige, till exempel ”Mördaren i folkhemmet” av författarparet Ebervall och Samuelson. Men vi kallar dem väl inte för ”true crime”? Jag har funderat en del över varför och lär återkomma med lite tankar.

 

BOKEN

Oavsett; kommande flygresa blev ett underbart minne. Det är sällan jag så fullständigt sjunker in i en bok som jag gjorde i denna. När alla sov, stöttade av ögonbindlar och sömnpiller, ägnade jag mig åt verklighetens obehagligheter. På bekvämt avstånd.

Boken består av nio berättelser i varierande längd vilket ihop med Ann Rules enkla engelska gör den väldigt lättläst. Det handlar bland annat om mystiska mordbränder på hotell och om de spektakulära dubbelmorden på läkemedelsmiljardären Shacknais flickvän Rebecca Zahau och hans lille son Jonah. Men den berättelse som berörde mest var den första, ”Fire and Ice: The Powell Family Tragedy”, som följer en ung kvinnas väg mot döden i en destruktiv relation (känn ingen oro för spoilers!).

 

ANN RULE

Ann Rule måste ses som USA:s främsta true-crime-författare och bland hennes mer kända böcker finns ”The Stranger Beside Me”, där hon skriver om sin tidigare kollega och senare avrättade seriemördare Ted Bundy (!). Vid senaste shoppingrundan på nätet fastnade jag dock för ”No regrets” (bok nr 11) och har precis börjat läsa den. Roligt och lockande omslag dessutom!

Återkommer med recension. 

Jag rekommenderar Ann Rule för alla som tycker om deckare i någon form!

Nu ska jag iväg på releasefest på Ordkonst!

 

Fridens liljor!

Svarta korpar över Vilette

 

 Villette-serien

Ingrid Hedström är en av mina favoritförfattare. Anledningen till det är att hon skriver moderna pusseldeckare och vågar ha fokus på intrigen utan att för den sakens skull slarva med karaktärerna. Dessutom gillar jag den kontinentala känsla som böckerna ger i och med att de utspelar sig i Belgien med en belgisk huvudkaraktär.  För dig som inte känner till Ingrid Hedström läs vår intervju med henne. Ni kan också kika på hennes hemsida där det står mer utförligt om alla karaktärer. Där hittar du också en fin karta över den fiktiva staden Villette.  Det här är den 6:e boken i serien.

Handling

Tidigare har nutid varit på 1990-talet och växlat med olika historiska tillbakablickar. Nu har vi kommit ikapp samtiden som i det här fallet är 2008 mitt under Islands bankkris som också boken handlar om. Martines systerdotter Tatiana har nu blivit en duktig modedesigner med en rik finansiär från Island. Problemet är bara att samma dag som hennes första modevisning går av stapeln, kraschar Islands banker och hennes kollektion är hotad. Ett halvår senare hittas en fotomodell, som Tatiana använt sig av, död i bakluckan på en bil. Mordet blir Martines första fall på 13 år när hon återvänder till Villette efter en längre vistelse i Sverige.

I och med Cyperns bankkris de senaste veckorna känns den här boken väldigt aktuell och jag kan inte låta bli att tänka… har bankerna inte lärt sig något på 5 år? Intrigen är skickligt konstruerad även om jag inte blev lika vilseledd om vem vem mördaren var som i de tidigare böckerna.

En mognare Martine

Eftersom vi har spolat fram tiden flera år så möter vi en mer mognare Martine Poirot. Hon har nu två barn, har hunnit bo en vända i Sverige och har en helt annan pondus och erfarenhet. De flesta karaktärer är med men några har fallit bort eller är mindre framträdande. Jag tycker det är rätt skönt, det känns ganska realistiskt.

Slutet för Mme Poirot?

Jag är lite osäker på om det här kanske var den sista boken i serien? Tydligen så skriver i alla fall Ingrid Hedström på en ny bokserie…! Jag tycker så klart det är lite sorgligt om det här var sista boken för jag vill gärna veta hur det går för Martine, Thomas och deras barn. Å andra sidan blir få bokserier bättre när man börjar närma sig bok nr 10. Jag väljer därför att hoppas på att hennes nya serie ska vara lika bra!

Elegy for Eddie

 

 

Nu i påsk läste jag den 9:e boken i Jacqueline Winspears serie om Maisie Dobbs. Erica valde den första boken i serien till den bästa deckare hon läst 2012 och jag gillade verkligen ”A lesson in secrets” (bok nr 8).

Maisie Dobbs

…är en kvinna i övre 30-årsåldern som lever i London i början på 1930-talet. Hon har genom intelligens och lite tur gjort en klassresa från fattig flicka från en av Londons sämre stadsdelar till en förmögen psykolog med en egen detektivbyrå. Serien präglas av mellankrigstiden och ett växande hot i och med Hitlers framfart i Tyskland. Men också Maises svårigheter att passa in bland överklassen utan att tappa sina rötter. Maisie påminner om Miss Fischer och fallen hon löser är lagom spännande.

Eddie

I den här boken kommer några av Londons kuskförsäljare till Maisie. De kände Maisie när hon var liten fattig flicka i södra London och vill nu att Maisie ska hjälpa dem att ta reda på vad som hände med en av deras kamrater som Maisie också kände. Eddie var en efterbliven man med en speciell gåva. Han kunde tala med hästar. Det var honom alla kallade på när en häst blev sjuk eller orolig. När Eddie dör i samband med en olycka i en pappersfabrik anar hans kamrater att det inte var en olycka. Ledtrådarna leder till en mäktig tidningsman men också till Maisies bästa väns man. I jakten på sanningen utsätts en av hennes medarbetare för stor fara.

Intryck

Det tog ett litet tag att verkligen fastna i handlingen men när jag väl gjorde det så ville jag inte sluta läsa. Maisie är en fantastisk karaktär och porträttet av Eddie så fint beskrivet.

Död i skugga av Anne Holt

Av någon anledning så föredrar jag tydligen kvinnliga deckarförfattare framför manliga. Det är inte ett medvetet val utan det har bara blivit så. Det är böckerna av deckardrottningarna jag verkligen ser fram emot och Anne Holt tillhör den kategorin. Jag minns inte när jag läste min första Anne Holt-bok men det var en bok i serien om polisen Hanne. Senare så fastnade jag för hennes andra bokserie om kriminalpsykolgen Inger Johanne Vik. Jag vet inte exakt varför jag gillar henne, kanske för att hon är aningens neurotisk. Hursomhelst så blev jag väldigt glad när jag såg att Död i skugga kom ut.

Handling

Död i skugga utspelar sig i periferin av terrordådet på Utøya vilket ger hela boken en väldigt tung stämning. Det går inte ens att tänka sig hur det måste ha varit för polisen, ja för hela allmänheten under de fruktansvärda dygnen. Det är en skräck bortom all fattningsförmåga.

Fredagen den 22 juli 2011 dör åttaårige Jon i sitt hem, i ett av huvudstadens rikaste områden, i en nästan ofattbar tragisk olycka. Inger Johanne anländer nästan minuter efter och bevittnar sin gamla skolkamrat, Jons mamma, med sin döde son i armarna. Samtidigt exploderar bomben i regeringskvarteren i Oslo.

Allt tyder på att det var en olycka men den unge polisen Henrik är mer skeptisk. Med sina envetna, och aningens klumpiga, sätt så lyckas han övertyga Inger Johanne att tillsammans med honom titta lite närmare på fallet.

Mina egna tankar

Oj, vart ska jag börja? Det här var en bok jag läste ut bara på ett par dagar för jag ville verkligen veta vad som skulle hända härnäst. Anne Holt håller läsaren i ett stadigt grepp fram till sista sidan där… ja, det får ni faktiskt läsa själv för jag vill inte förstöra för er. Men som jag nämnde tidigare så ger terrorhändelserna en sorts tyngd som är väldigt påtaglig. Dessutom så är själva kärnan, ett barn som dör under märkliga omständigheter, alltid ett ämne som berör mycket.

Det är svårt när fiktion blandas med verklighet, speciellt när det handlar om ett sådant laddat ämne. Det känns ju lite som händelserna i regeringskvarteren och på Utøya hände igår men jag tycker att Anne Holt behandlar ämnet med en väldig värdighet. Det känns inte sensationslystet utan det är egentligen väldigt nedtonat – terroristens namn nämns inte ens, till exempel – utan det fångar snarare den sorg, mörker och den uppgivenhet som de tragiska händelserna födde.

Kvinnlig motsvarighet till den dystre, ensamma poliskommissarien

Ann Cleeves

Den brittiska författaren Ann Cleeves har skrivit flera olika serier i deckargenren bland annat en serie om Kommissarie Ramsey. Den serie hon är mest känd för och som gjorde att jag fick upp ögonen för Ann Cleeves, är serien om Vera Stanhop. Den gick som TV-serie för ett tag sen. Jag gillade den och tyckte det var intressant med en kvinnlig kommissarie, vilket fortfarande är relativt ovanligt i brittiska deckare, i alla fall som är översatta till svenska.

 

Vera Stanhop

Vera har likheter med kommissarie Jane Tennyson och kommissarie Morse. Hon är ensamstående, i medelåldern, sköter inte sin hälsa och är allmänt butter och besvärlig. Hon har en nära medhjälpare som får ta mycket skit av henne.

 

The Glass Room

Handlingen är förlagd till en gård på landet där man håller en skrivarkurs. En av kursledarna mördas och Veras granne som är med på lägret blir huvudmisstänkt. Boken är upplagd som en modern variant av den klassiska pusseldeckaren. En brokig skara författare och författar-wanbabees. För mig blev det för mycket klichéer och stereotyper. Eftersom Vera har kopplingar till den huvudmisstänkte borde hon avsäga sig fallet men lyckas på något sätt ändå behålla fallet.

 

TV-serien bättre än böckerna

Nu var det här förvisso min första bok av Ann Cleeves och nr 5 i serien men jag hade ändå förväntat mig mer. Handlingen var ingen jätteintressant. Det som var mest intressant var Veras relationer med sitt team. I TV- serien mordhandlingarna och de personliga relationerna mellan Vera och hennes team lika intressanta och skådespelerskan Brenda Blythe gjorde ett lysande jobb med att gestalta Vera.

The Devotion of suspect X

Japansk bästsäljare

Den här boken är skriven av en av Japans mest kända kriminalförfattare Keigo Higashano som har vunnit ett flertal japanska priser. Boken har filmatiserats och gillar man professor  Manuba Yukawa i den här boken så finns det även en tv-serie baserad på honom som löser brott tillsammans med en ung kvinnlig polis ”The Galileo Series”.

Händelseförlopp

Boken börjar med att vi får följa två helt olika personer i deras vardagsliv. Yasuko Hanoaka är en ensamstående mamma som försörjer sig och sin tonårsdotter genom att arbeta på en take-away restaurang. Matteläraren Tetsuya Ichigama lever ett ensamt liv och spenderar sin fritid med att lösa matematiska problem. Trots att de är grannar möts deras liv först på riktigt när Yasukos ex-man plötsligt dyker upp en kväll och kräver pengar. Besöket slutar i katastrof… Ichigama som har hört vad som har hänt tvekar inte två gånger utan erbjuder dem genast sin hjälp. kriminalinspektören Shunpei Kasanagi sätts på fallet som till synes verkar enkelt. Problemet är bara att Yasukos alibin verkar hålla. När Kasanagis gode vän professor Manubo Yukawa får höra om fallet och att Ichigama, en av hans studiekamrater, mattegeniet Ichigama är granne till Yasukos anar han att en mästerlig plan har satts i verket…

Schackspel och ridderlighet

Det här är ingen bok för den som vill ha fart och action. Tempot är ganska långsamt och manar till eftertanke. Spänningen ligger i mötet mellan de två mästerhjärnorna och påminner om ett schackspel. Har man förutsatt alla möjliga drag?  Den återhållsamma artigheten, känslorna som aldrig uttrycks och Ichigamas totala lojalitet mot en kvinna som aldrig lovat honom någonting för tankarna till en medeltida riddarvärld eller kanske snarare shogun-värld minus allt det blodiga.

 

Jag tyckte det var en bra och välskriven bok med en klurig gåta. Dessutom är det alltid uppfriskande att läsa något från Asien.