Kategoriarkiv: Recension

Rekviem i Vilette – en modern pusseldeckare

Publicerat av

Det här är Ingrid Hedströms 5:e bok om förundersökningsdomare Martine Poirot som är verksam i den fiktiva staden Villette, Belgien. I den här boken så är en stor del av boken förlagd till Bryssel.

Att Ingrid Hedström vurmar för pusseldeckare, och speciellt detektiven Hercule Poirot. är ingen nyhet. Alla böcker i serien har flera referenser till Poirot. Den här boken är starkt influerad av pusseldeckaren med en vink till ”Whodunnit-genren” 

Upplägg

Bokens första del utspelar sig i dåtid (1983) och berör ett mord. Nutid är 1995. Det finns en handfull misstänkta med olika personligheter, däribland en ung Martine Poirot som studerar juridik. De misstänkta bor alla i ett studenthem. Alla är något av stereotyper men har mycket mer djup än i gamla pusseldeckare. Polisen anar att fallet är kopplat till ”mammamördaren” som hänsynslöst mördar unga blonda kvinnor som har spädbarn. 

Del två börjar 1995 som en traditionell pusseldeckare med en introduktion av en detektiv. Julia Wastia, f.d. notarie för Martine Poirot har precis börjat praktisera på en detektivbyrå i Bryssel när hon får sitt första fall. Därefter är det högt tempo med mängder av fakta och ledtrådar som det var svårt att hålla reda på. Det är tre fall att hålla reda på. Det från 1980-talet, Julias fall och ett trippelmord som Martine undersöker.  Givetvis är de alla tre länkade till varandra…

Härlig härva med mord och mysterier

Jag fick hela tiden bläddra tillbaka för att hitta pusselbitar. Intrigen är inget som Ingrid Hedström kokat ihop på två sekunder det är mängder av pusselbitar som ska ska sättas ihop och bli en helhet. När mördaren presenterades så tänkte jag ”Aha det var väl det jag visste!” men sen insåg jag att jag faktiskt hade misstänkt alla mer eller mindre i olika stadier av boken. Alla ruvade på någon hemlighet och hade något motiv…. precis som det ska vara i en pusseldeckare!

Jag tyckte det var skönt att mordmysteriet för en gångs skull inte hamnade i skuggan av spänningen. Alltför många författare idag kan skriva spännande kriminalromaner men få kan faktiskt knåpa ihop ett komplicerat mordmysterium.

Snudd på full pott

Jag kan tycka att pusselbitarna passade lite väl perfekt på slutet och att en del tillfälligheter inte direkt kändes som tillfälligheter, men så är det väl inte helt realistiskt att tre olika fall är sammanlänkade på det här sättet. Det påverkar dock inte slutbetyget!

Ingrid Hedström kan både knåpa ihop en bra mordgåta och göra det spännande. Dessutom så lyckas hon få till  intressanta karaktärer, fint språk,  en detaljrik miljö i ett kontinentalt Europa som, i alla fall för mig, känns rätt exotiskt och nostalgiglimtar från 1980- och 1990-talet.

Gissa om jag gillar det  här! Rekommenderar starkt att ni läser den här och de första fyra böckerna i serien, om ni inte redan gjort det. Speciellt om ni gillar pusseldeckare.

.
Håll utkik för en ev. intervju med Ingrid Hedström!

Dark Fire av C.J. Sansom

Publicerat av

Dark Fire utspelar sig 1540, i mitten av Tudor eran i London. Henry VIII har precis gift sig med Ann of Cleeves men han är allt annat än glad. Thomas Cromwell, mannen bakom den stora reformationen i England och kungens högra hand, är i trubbel eftersom han var den som arrangerade bröllopet. Cromwell är nu desperat efter något som kan göra honom populär igen hos kungen och han tror han har hittat det; Grekisk eld! Han har sett en demonstration av den legendariska substansen och han är övertygad om att detta är svaret på hans böner. Om han kan lägga vantarna på formulan så har England ett oerhört mäktigt vapen som kan användas mot fientliga trupper.

Matthew Shardlake är tillbaks igen med ett nytt uppdrag- att hitta receptet på Grekisk eld åt Cromwell och kungen. Men han är inte den enda som jagar substansen. Mystiska figurer rör sig i periferin och när männen som genomförde demonstrationen återfinns mördade så blir det en jakt på liv och död. Det blir ett race mot klockan, Sharlakes liv hotas och kungen blir mer och mer irriterad på Cromwell; något som kan få ödesdigra konsekvenser.

Mina tankar

Jag såg verkligen fram emot att läsa Dark Fire eftersom jag gillade Upplösning så mycket och jag blev absolut inte besviken. Den var faktiskt svår att lägga ifrån sig eftersom den var så spännande. Det som är speciellt med Sansoms böcker är att han blandar riktig historia med fiktion något som egentligen inte borde fungera men som gör det ändå på något sätt. Normalt sett så gillar jag inte den blandningen eftersom fiktion och icke-fiktion borde hållas ifrån varandra eftersom det lätt att störa sig på detaljer men i Sansoms böcker så inträffar det inte. Det funkar faktiskt och det blir en bra kombination. Visserligen så försvinner lite av spänningen om man kan Englands historia. De flesta har väl någon gång läst om Henry VIII och Cromwell i skolan.

Berättelsen är berättad ur ett första persons perspektiv och även om det ibland kan vara klumpigt att läsa så fungerar det bra. Vanligtvis så brukar jag vilja ta del av de andra karaktärernas tankar och känslor men efter några kapitel så tänker jag inte så mycket på det utan storyn flyter på bra.

Slutgiltiga tankar

Jag skulle vilja rekommendera denna till alla personer som gillar historia eller detektivhistorier som utspelar sig i lite annorlunda miljöer. Själva miljön är otroligt grafisk och jag kan verkligen se hur London såg ut på 1500-talet medan jag läser. Ibland kan jag nästan känna stanken också vilket inte är lika trevligt…

 

Thriller med seriemördare

Publicerat av

Debut

Tänk på ett tal är den amerikanska författaren John Verdons debutbok men det känns inte som en debutbok, snarare som bok nr 5 i en serie. Boken har slagit stort i USA och den känns just väldigt amerikansk, som gjord för att filmatiseras.

Handling

Dave Gurney är en, numera pensionerad, kriminalkommissarie som en dag får ett samtal från en gammal college-bekant. Vännen har fått ett par mystiska brev som har skrämt upp honom rejält och ber Gurney om hjälp. Sen är det en traditionell katt och råtta-lek med en hämndlysten seriemördare. Mer säger jag inte för då förstör jag handlingen. Handlingen utspelar sig i ett vackert New England som ramar in handlingen fint.

Varierande kvalité på gåtorna

Som i liknande thrillers bygger sor del av handlingen på kluriga texter och gåtor som huvudpersonen måste försöka lösa. Jag ska inte avslöja några detaljer men en del saker kändes riktigt kluriga och smarta men ett par saker kändes inte så smarta och mindre trovärdiga. Hade han bara filat lite mer på dem så hade jag varit riktigt eld och lågor.

Spänningshalt

Det här är en bladvändare även om jag blev en aning besviken på slutet som jag tyckte kunde ha varit mer raffinerat. Huvudpersonen Gurney känns lite sterotypisk (överarbetad utredare som inte kan släppa jobbet på bekostnad av relationen med sin fru) men å andra sidan har Verdon gett mer djup åt karaktären än många andra liknande karaktärer . 

Sammanfattning

Lagom spännande thriller för den som gillar berättelser om seriemördare

Little Faith av Michael Simon

Publicerat av

Av någon anledning har inte Michael Simons böcker fått mycket uppmärksamhet här i Sverige. Hans första två böcker; Dirty Sally och Sweet Virginina (Body Scissors är originaltiteln) finns på svenska. Jag hittade dem av ren tur på mitt lokala bibliotek och jag blev helt uppslukad så fort jag började läsa dem. De har en mörk ton i sig och mest intressant är att handlingen utspelar sig på 1980-talet.

Handlingen

Little Faith utspelar sig några år efter Sweet Virginia. Det är 1995 i Texas, USA, och Dan Reles (från de förra böckerna) utreder mordet på den före detta barnstjärna, Faith Copeland. Dan Reles är lite av kårens ”svarta får”; han är född i New York och judisk, så han står ut som ett moln på en klarblå himmel. Faith är en flicka med stora bekymmer. Eftersom hon är en numera avdankad barnstjärna så står hon utan inkomst och framtidsvisioner. Hon är inte längre söt utan en mer vardaglig 16-åring.

Storyn är actionfylld och mycket spännande. Det är inte lätt att räkna ut vad som kommer att hända härnäst och som ni förstår så gillar jag det. Det är mycket som händer till höger och vänster men det blir ändå inte rörigt. Det kan underlätta om man har läst Dirty Sally och Sweet Virginia tidigare eftersom lite av händelserna som utspelades i dem omnämns i Little Faith.

Berättarteknik

Men vad är det här? Jo, jag tänkte att det kanske skulle vara intressant för er att läsa lite om narratologi eftersom just den biten är intressant i den här boken. Narratologi handlar alltså om ”berättarrösten” i boken. Jag vet inte hur många av er som tänker på hur en handling berättas, jag vet att jag sällan reflekterade över det innan jag började ta kurser i litteraturvetenskap. Den vanligaste varianten är att en berättelse berättas från en tredje persons synvinkel, någon som ser och hör allt, även karaktärernas känslor och tankar. Det andra är första person perspektivet; ”Jag gick på gatan när…” I Little Faith hittar vi båda varianterna; vissa kapitel berättas ur ett tredje persons perspektiv medan andra kapitel berättas av Reles själv. Jag gillar den här kombinationen eftersom det ger texten mer dimensioner.

Det här kan ju vara lite onödig information men det kan vara intressant för er som gillar att verkligen dissekera texter.

Mina slutliga tankar

Jag gillade verkligen Little Faith och jag måste verkligen läsa om Dirty Sally och Sweet Virginia. Men först ska jag ge mig i kast med Last Jew Standing som är Michael Simons fjärde bok i samma serie.

Stilen är som sagt mycket mörk och den påminner om Dennis Lehane (en annan författare vars böcker jag också verkligen gillar). Det finns ett sorts mörker i dem, ett gäckande ”noir”. Karaktärerna är inte perfekta utan de har sina svagheter och fel. Men på något sätt så gör det att läsaren har lättare att sympatisera med dem.

 Uppdaterat med bild!

Mörkrets gärning av Val McDermid

Publicerat av

De flesta känner nog Val McDermid som författarinnan till böckerna om psykiatrikern Tony Hill som även blivit en mycket framgångsrik tv serie; Wire in the blood eller Mord i sinnet, som den heter på svenska. Mörkrets gärning tillhör inte Tony Hill serien utan är en fristående bok om en annan psykiatriker (och också gärningsmannaprofilerare), Charlie Flint.

Handlingen

Dr Charlie Flint har hamnat i onåd inom läkarkåren och i allmänhetens ögon. Hennes expertutlåtande frigav en man som var misstänkt för mord och direkt efter frikännandet mördade han ett par kvinnor. Tillfälligt avstängd från sitt arbete, i väntan på utredning, så får hon en dag en mystiskt paket fyllt med en massa tidningsutklipp. Artiklarna handlar om en brudgum som mördades på sin bröllopsdag. Men vad har detta med Charlie att göra? Och vem skickade paketen?

Mina intryck

Som vanligt så levererar Val McDermid en bra deckare och jag gillar att huvudpersonen är gay. Det kan låta lite plumpt eller dumt men jag kan faktiskt inte komma på någon annan deckare där huvudpersonen är lesbisk. Jag tycker det är suveränt rent ut sagt och jag hoppas att fler homosexuella kan ta sig in i deckargenren. Vet ni fler deckare/thrillers med huvudkaraktärer som är gay så tipsa gärna i kommentarerna! Jag vet att det var lite av ett sidospår men jag kände att jag var tvungen att kommentera det. Jag gillar oftast allt som bryter mot det vanliga i böcker.

Boken är spännande men inte särskilt överraskande. Som så många andra deckare så är den uppdelad i själva huvudstoryn, e-mails som skickats mellan olika karaktärer, tidningsutklipp och delar ur en självbiografi som skrivs (en sorts berättelse i berättelsen). Det kan låta snurrigt men det fungerar faktiskt även om jag tycker att e-mailkonversationen kunde ha skippats.

Några sista ord

Det här blir en väldigt kort recension men det är för att jag faktiskt inte har så mycket att säga om Mörkrets gärning. Den är bra, visst, men den är inte fenomenal. Men jag längtar verkligen efter den senaste delen i serien om Tony Hill; The Retribution eller Hämndens skugga som är den svenska titeln.

Uppdaterat med bild!

Jordens väktare

Publicerat av

 

När USA:s utrikesminister mördas vid ett statsbesök i Ukraina får Nicholas Shy i uppdrag att leda jakten på de skyldiga. Ingen tar på sig ansvaret och snart sker fler terrorattentat över hela världen − kasinon, gasledningar och kemiska fabriker sprängs, tåg fulla av människor kraschar, flygplan exploderar och elnät saboteras. En vansinnig jakt mot klockan inleds.

När terroristerna skickar sina krav till CNN, där Shys svenska flickvän Jessica Björk jobbar, sprider paniken sig över världen. Deras förhållande blir alltmer ansträngt när de försöker hålla isär yrkesroller och privatliv samtidigt som Jessica brottas med en mörk hemlighet.

 

Jordens väktare är en tydligt Tom Clancy inspirerad Öhrlund/Buthler roman. Dock inte med samma djup i de tekniska detaljerna.

 

Början var otroligt seg. Jag gjorde hela tre försök innan jag lyckades ta mig in i storyn. Seeeeeg toffee. Hade inte min son peppat mig hade jag lagt ner projektet. Storyn tog sig dock, och sista halvan var så spännande att jag hade svårt att släppa taget. Jag hoppade över fler sidor här och där*. * se nedan…

 

Otäckt tänkbara händelser, den ena efter den andra, och misstankar som slår till höger och vänster. Ingen verkar vilja se vad som faktiskt händer. Låt oss skylla på araberna-mentaliteten fungerar dock inte i längden utan den obehagliga sanningen nystas upp. Överraskande, faktiskt. Jag hade en helt annan lösning i huvudet, men köpte direkt den B&Ö levererade. Den var helt enkelt bättre 

 

*Det som gör att jag troligen, trots en bra läsupplevelse till slut, inte avser läsa fler av deras alster är de tjatiga trista kvinnoporträtten som gång efter annan levereras i duons alster. TRÅKIGT, grabbar. Och varför alltid denna S&M sexfixering? Lev gärna ut era evt fantasier, men låt mig slippa läsa om dem. Inte en enda människa skulle, efter att ha läst Jordens Väktare, saknat S&M inslagen, tro mig! De fyller ingen funktion!

Är det måhända fantasitorka? Utfyllnad för att nå ett visst antal sidor?

 

Min herrar – ni har presterat mer än 660 sidor roman och jag hade LÄTT gett boken en 5:a om utfyllnaden strukits och boken ”bara” landat på 450 sidor, jag lovar! Som det nu är blir det nog bara en 3:a, tyvärr. Pga

Kvinnoporträtten och S&M sexet som ni kramat ur det som går av redan. Sorry. 3 av 5. No more.

 

SÅ – har du tid över så läs den gärna. Vill du ha en extra bra upplevelse av boken så låt helt suveräna inläsaren Stefan Sauk läsa högt för dig!!

 

Robert Kviby – De korrupta

Publicerat av

Svensk konspirationsthriller

Robert Kviby har fått en hel del uppmärksamhet för sin bok De korrupta. Mycket tack vara modern och smart marknadsföring. Det finns till exempel ett Soundtrack till boken. Jag såg honom på TV4 morgon och blev lite nyfiken.

Grundhandling

De korrupta utspelar sig i slutet på 1980-talet, efter Palme-morden, en tid när Sverige ”vaknade” upp ur sin oskuld som författaren beskriver det.  Annie är en journalist som arbetare på en story om försvunna prostituerade. Ledtrådarna tar henne till en exklusiv herrklubb med högt uppsatta män inom politiken och affärslivet… sen en dag försvinner hon…. och hennes man Max, en drömmare som behöver ta sig i kragen och växa upp, gör allt i sin makt för att hitta henne.

Historiska kopplingar

Det börjar bli lite tjatigt, även om det i det här fallet är skickligt utfört,  men som i så många andra moderna kriminalromaner så påverkar händelser från det förflutna händelserna i nutid. Annies bakgrund vävs ihop med de prostituerades.

Influenser från Stieg Larsson och Jens Lapidus

I likhet med Stieg Larssons böcker så är den här boken starkt kritisk till mäns utnyttjande av kvinnor. Boken har även lite Stockholm-noir  á la Jens Lapidus över sig, vi får t.ex. följa en jugoslavisk maffiafamilj.

Hyfsat spännande men kunde varit mer nyskapande

…så skulle jag vilja sammanfatta den här boken. Det är en ganska spännande bok med ett fint språk, och intressanta karaktärer men att ett gäng högt uppsatta män utnyttjar kvinnor känns faktiskt inte så värst nyskapande eller förvånande som författaren vill få oss att tro. Har både läst och sett ett antal sådana böcker/filmer och  att något liknande har skett/sker i verkligheten tar jag för högst troligt. Med det sagt så är det en bra debut och jag kommer definitivt hålla koll på vad Kviby hittar på i framtiden.