Upplösning av C.J. Sansom

När jag först började leta efter C.J. Sansoms böcker så kunde jag inte hitta några översättningar till svenska någonstans. I alla fall inte min favoritbokhandel. Så, för att få tag på ett recensionsex så kontaktade jag det engelska bokförlaget. När boken väl damp ned i brevinkastet så var jag redo att ge mig i kast med den. Var den bra så skulle svenska folket få höra om det och förhoppningsvis så kanske något förlag snappar upp den. Men när jag började läsa den så kändes den bekant. Väldigt bekant till och med. Det visade sig att jag har läst Upplösning (eller Dissolution) tidigare; på svenska. Så tydligen hade Dissolution blivit översatt men den finns inte längre att köpa hos min favoritbokhandel. Så jag kände mig aningens fånig. Men låt oss glömma mina röda kinder och koncentrera oss på boken istället.

Handlingen

Upplösning utspelar sig 1537, på Henry (Henrik) VIII:s tid, då det var mycket spänningar inom kyrkan i England. Ni som kan lite om historia vet att Henry VIII frigjorde sig från Påven och den katolska kyrkan under den här tiden och gjorde sig själv till överhuvud för Englands kyrka.

Hjälten i boken är advokaten Shardlake som sänds till Essex för att utreda ett vidrigt mord i ett munkkloster. Detta leder till ett mystiskt pussel med en upplösning som ingen kan gissa sig till. Shardlake är en mycket annorlunda karaktär, främst på grund av hans utseende; han är nämligen puckelryggig. Han är däremot inte Tudor erans Quasimodo. Men som läsare så förstår man att det inte kan ha varit enkelt att ha ett sådant funktionshinder och vara advokat i 1500-talets England.

Mina egna åsikter

Historien påminner mig mycket om I rosens namn av Umberto Eco (filmatiseringen med Sean Connery och Christian Slater är mer känd) även om Upplösning utespelare sig 200 år senare. Men det är samma mystiska känsla och givetvis så bidrar det att det utspelar sig på ett munkkloster. Jag tycker verkligen om Upplösning och den var en fröjd att läsa. Trots att den utspelar sig på 1500-talet så känns den fräsch på något sätt. Förmodligen för att jag inte läst så många deckare som utspelar sig i historisk tid.

Jag gillade verkligen Upplösning, som sagt, och jag ser fram emot att läsa fler delar i serien om Shardlake (som inte är översatta till svenska- vad jag vet). Jag tror att många skulle vara intresserad av att läsa böckerna om Shardlake. Främst eftersom serien The Tudors (SVT) lockar många tittare.

Scarpetta av Patricia Cornwell

Patricia Cornwell har skrivit åtskilliga böcker om rättsläkaren Kay Scarpetta (Scarpetta är faktiskt nr 16) och jag tror jag läst de flesta av dem. De är mycket ”amerikanska”, det vill säga skjutvapen, explosioner, mycket hightech och givetvis vackra kvinnor. Detta kanske inte återspeglar allas vision om vad en amerikansk deckare innehåller men för mig så är detta helt enkelt urtypen. Jag måste också erkänna att jag inte gillar karaktären Scarpetta. Hon är ”för perfekt” för min smak; smartare och vackrare än de flesta. För mig blir det bara platt eftersom jag gillar karaktärer som Barbara Havers (från Elizabeth Georges böcker om Lynley) som inte är perfekta utan de har sina mänskliga brister. Men detta är en personlig åsikt och jag måste trycka på det faktum att jag tror att många tycker om Cornwells författarstil och hon har ju onekligen gjort succé med sina böcker om Scarpetta. De är spännande och jag begriper inte alls varför inget filmbolag har lagt vantarna på dem än.

Handlingen

Rättsläkaren Kay Scarpetta är tillbaka med ett nervpirrande fall som sätter henne och hennes närmsta i livsfara. Hon blir anlitad av New York polisen för att undersöka en mentalpatient på Bellevuesjukhuset. Väl inne i cellen, hos patienten, blir Scarpetta aningens ställd; både inför det faktum att mannen framför henne, som misstänks för mord på sin flickvän, berättar den mest märkliga historia och för att han är småväxt.

Utredningen visar sig vara ett intrikat nystan vars trådar leder åt alla möjliga håll och det verkar nästan omöjligt att reda ut. Vad är sanning och vad är lögner?

Cornwell arbetade som sekreterare vid en rättsmedicinalavdelning innan hennes författarkarriär tog fart och det märks att hon fascineras av ämnet och har gjort noggrann research. Själv är jag lite svag för just rättsmedicinska och rättstekniska inslag i deckare och thrillers så givetvis så får det pluspoäng av mig även om en del kanske tycker beskrivningarna av de tekniska detaljerna lite tråkiga. Men med program som C.S.I. (alla de olika varianterna) så tror jag att fler och fler är nyfikna på det tekniska arbetet bakom olika utredningar.

Mina tankar

Handlingen är spännande och det är svårt att förutse vad som kommer att hända härnäst, vilket jag givetvis uppskattar. Tack vare intrigen så kan jag ha överseende med karaktärernas platta och irriterande personligheter och allt snack om vapen. Den främsta orsaken till att jag läser deckare och thrillers är för att jag vill bli underhållen och det blir jag av Patricia Cornwells böcker. Vi kan väl kalla det lite för ett ”hatkärleksförhållande”. Jag fattar bara inte att de inte har gjorts någon film om Scarpetta än.

Astrologisk detektivhistoria

Murder in the 11th House

… är en  astrologisk detektivhistoria skriven av en amerikansk författare som heter Michell Scott Lewis. Författaren är själv en astrolog och sägs ha förutspått en rad ekonomiska händelser som börskraschen 2008. Boken är inte översatt till svenska men finns tillgänglig på de stora internationella sajterna som t.ex.  Amazon.com Det här är Scott Lewis debutdeckare och släpptes i år.

Handling

David Lowell är en privatdetektiv som använder sig av astrologi för att snoka reda på saker. Genom en persons personnummer får han fram en rad egenskaper som personen besitter. På det sättet kan han räkna ut hur en person bör agera/har agerat i olika situationer. Jag är inte mycket för astrologi som vetenska men i boken blev det ändå en skön mix mellan astrologi och slutledningsförmåga som påminde om Sherlock Holmes. I den här boken så ber hans dotter honom om hjälp att rentvå en klient. Klienten är en dubbelnatur och David vet inte riktigt hur han ska tolka henne men när både klienten, David och hans dotter hotas inser han att det nog finns mer bakom fallet än ett hetsigt humör.

Stil

Boken är spännande men inte hårdkokt. Mysig men inte mesig och har en rad sköna karaktärer. Huvudkaraktären David tillhör kategorin superdetektiver som både har hjärna och inte drar sig för att använda våld om det skulle behövas. Det är helt klart en trevlig läsning och tillräckligt spännande för att klara en sträckläsning.

Stefan Tegenfalk – Den felande länken

Avslutande del

Nyligen släpptes den avslutande boken i Stefan Tegenfalks trilogi om kommissarie Walter Gröhn och Jonna de Brugge.

Handlingen

Tänker jag inte avslöja mer än att det är högt tepmpo en hel del action, sköna karaktärer och en del konspirationsinslag.
.
Det är bättre att ni börjar med den första boken – Vredens tid – om ni gillar den och sedan  – Nirvanaprojektet – kommer ni att vilja läsa den här också.  Både jag och Linda här på Deckarhuset har läst böckerna.

.
Linda om böckerna
Jag om böckerna

Helt rätt i tiden

Jag har tidigare skrivit att serien känns väldigt modern med högt tempo, hoppande mellan karaktärer (även ”onda”) och aktuella ämnen. Det gjorde även den här boken.

Så var det det här med slutet…

Trilogin är uppbyggd på att det finns en stor vetenskaplig/existensiell hemlighet som kan förändra världen. Tegenfalk har lyckats bra med att hålla oss på sträckbänken och gjort oss nyfikna men jag måste erkänna att jag blev lite besviken…

Slutbetyget blir trots slutet bra!

Välj inte inte bort böckerna för att jag är lite tveksam till slutet. Det är tre böcker fylld med underhållande och spännande läsning och mina förväntningar var kanske lite väl höga.

Tretton timmar…

… är titeln på Sydafrikanska Deon Meyers senaste kriminalroman.

Favorit hos Svenska Deckarakademin

Två av hans tidigare böcker – Död i gryningen – och Devil´s Peak – nominerades av Svenska deckarakademin till årets bästa översatta kriminalroman (2009 och 2010) Devil´s Peak fick priset förra året.  Nyligen avslöjades det att även den här boken är nominerad till årets bästa översatta kriminalroman 2011.

Uppföljare till Devil´s Peak.

Tretton timmar är en fristående uppföljning till Devil´s Peak och vi får återigen följa polisen Bennie Griessel som utreder mord. Griessel är som så många andra manliga poliser i genren alkoholiserad och separerad från sin fru. Skillnaden är att han psykologiskt sett är bättre skildrad än t.ex. Beck och Wallander, dessutom så är han en nykter alkoholist i den här boken.

Högt tempo och andan i halsen

Boken är uppbyggd på tretton timmar (därav namnet) under dessa timmar försöker Griessel reda klarhet i två mord plus att de försöker hitta en kvinna är på flykt,  jagad av okända fiender, någonstans i Kapstaden. Det är högt tempo och spännande. Jag var tvungen att sträckläsa boken. Det som gör boken så bra är att det, trots det höga tempot, finns ett djup i den samtidigt som man får en inblick i det sydafrikanska samhället och dess miljöer. Det är skickligt gjort.

Meyer borde ligga på allas ”Att läsa-lista”

Jag har inte läst Devil´s Peak, vilket är synd, man borde läsa böckerna i rätt ordning. Jag hade istället läst Död i gryningen med en annan huvudkaraktär som jag tycker är bra men som är lite annorlunda (lite ”svår”). Vi hade en bokcirkel med den boken för något år sedan och åsikterna var varierande.. Joachim skrev så här om Död i gryningen i en recension:  ”Det är alldeles för mycket omotiverad sex.”

:
Ska ni läsa Deon Meyer, vilket jag tycker, ska ni nog börja med Devil´s Peak och sedan läsa den här. Gillar ni båda så kanske ni kan våga er ge er på Död i gryningen också.

Anno 1790

Peter Eggers i rollen som Johan Gustav Dåådh. Foto: Johan Lygrell (SVT)

Historisk kriminalserie

Jag älskar historiska kriminalromaner och serier så självklart satt jag bänkad igår framför TVn. SVT har storsatsat på en svensk kriminalserie som utspelar sig 1790 när den franska revolutionens vingslag sprider sig till ett Sverige som är trött på alla krig. 10 avsnitt som går måndagar kl. 21.00 på Kanal 1. Varje avsnitt sker ett nytt brott och nya stjärnskådespelare agerar i biroller

Karaktärer

Huvudkaraktär är fältmarsalk (krigsläkare) Johan Gustav Dåådh som precis är hemkommen från kriget tillsammans med soldaten Simon Freund. Dåådh är smart, intellektuellt snygg med lagom liberalt synsätt som givetvis värnar om sanning och rättvisa. Freund, som dränker sina sorger och skador från kriget med lite för mycket alkohol, är en trevlig prick som blir en form av assistent till Dåådh. Dåådh och Freund bor som gäster hos Polischefen Wahlstedt och hans ljuvliga fru Magdalena Wahlstedt. Paret har inte helt lika åsikter vilket ganska omedelbart. Jag skymtar också en möjlig kärlekshistoria mellan Dåådh och frun….

Avsnitt 1

En av Wahlsteds underchefer hos polisen mördas och den prostituerade han besökte kvällen han mördades blir genast misstänkt. Den mördade spelas av Thorsten Flinck som lyckas skapa en riktigt obehaglig karaktär som gott kunde få bli mördad.

Vackra Stockholmsvyer

Stockholm är vackert, det erkänner jag trots att jag är från Göteborg… men här blir det nästan sagolikt. Med smala vinklar och säkerligen en del bearbetning i redigeringsprogram så har man filmat gamla stans gränder med kullerster, häst och gamla gatulyktor utan att få med moderna reklamskyltar och gardiner. Varenda detalj har det lagts ned stor möda på för att få det så historiskt korrekt som möjligt. Därför blandas också de vackra vyerna med skitiga rännstenar och smuts för speciellt hygieniskt enligt moderna mått var det nog inte på den tiden…

Knackig start

De första 10 minuterna var jag lite skeptisk till skådespelarinsatserna som kändes lite styltigt men sen tog det sig. Polischefens fru var riktigt bra så även Thorsten Flinck som briljerade. Dåådh (spelad av Peter Eggers) började lite knackigt men växte, så även Freund som är en skön karaktär.

 

Jag tänker definitivt fortsätta följa serien!

 

Brittisk kriminalroman

Den ogudaktiga av M.R Hall

Jag har läst M.R Halls tredje bok om Coronern Jenny Cooper. Coroner finns i USA och i Storbrittanien och de utreder fall där dödsorsaken är okänd eller onaturlig. Hennes tidigare böcker heter De dödas ombud och Dödförklaringen.

Neurotisk huvudperson

Jenny Cooper är milt sagt ett nervvrak som fungerar tack vare mediciner. Givetvis finns det orsaker och en orsak går tillbaka till en specifik händelse i hennes barndom som hon börjar bearbeta. Cooper flyr sina problem genom att gå upp i sitt arbete vilket är tur för de dödas anhöriga men som inte hjälper hennes privatliv.

Sekt

Den här boken handlar mycket om en frikyrka som påminner om en sekt. Jag tycker alltid att sekter är obehagliga och det här är inget undantag. Handlingen väver ihop två dödsfall en man som hittas död på en kyrkogård och en f.d. porrstjärna som lämnade sitt ”syndiga” liv för kyrkans skull.

Relationerna viktigast

I Halls böcker är det relationerna och karaktärerna som är viktiga och Jenny Coopers privatliv är mer spännande än mordfallen. Det betyder inte att det är en dålig bok, jag kan absolut tänka mig att följa Jenny Cooper i flera böcker men ur mysteriesynpunkt (hur och varför dog de?) hade jag önskat lite mer.