Intervju med Roslund & Hellström

Anders Roslund & Börge Hellström, en svensk kriminalförfattarduo, bestående av journalisten och kriminalvårdsdebattören som tillsammans debuterade med kriminalromanen Odjuret 2004 med vilken de vann det prestigefyllda priset Glasnyckeln.

Välkommen till Deckarhuset, pojkar!

Du Anders med bakgrund inom SVT och du Börge, med engagemanget i KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället)var kom bokskrivarlusten egentligen ifrån?

Anders: Vi brukar ha gemensamma svar på de flesta frågorna vi går, mycket är ju moral och värdegrundfrågor och där tänker vi väldigt lika, men det här är ju väldigt personligt. Om jag börjar så har jag skrivit något varje dag sedan jag var 14-15 år gammal. Jag hade tidigt en skönlitterär dröm som levde och frodades fram till att jag vid 26 års ålder fick jobb inom SVT och då blev mer eller mindre uppslukad av att arbeta med ljud och bild. Det räckte som uttrycksmedel fram till att jag gjort det mesta flera gånger om. Så vaknade skrivlusten igen när Börge och jag träffades och började prata om just detta. Det blev så väldigt aktuellt på en gång. Cirkeln är liksom sluten igen. Jag blev en s k sen debutant. Jag fick chansen att faktiskt förverkliga min dröm och det är så skönt att uppleva att man fick blir det man som ung hoppades så mycket på!

Börge: Jag har aldrig haft några direkta drömmar eller intresse av att skriva. Det är först nu som det vaknat. I och för sig skrev jag väl när jag var yngre lite noveller och senare lite

artiklar och sådant. Jag tycker det är väldigt kul att skriva även om jag inte som Anders haft den här starka drömmen om författande. Nu blev det så iallafall.

Läs mer…

Detta inlägg är publicerat under Intervjuer av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.