Vi på Deckarhuset hälsar den danska kriminalförfattaren Michael Katz Krefeld välkommen till denna intervju. Krefeld är aktuell med Peter Pans hemlighet som är hans andra kriminalroman om den danska läkaren Maja Holm. Läs recensionen här!
Michael, kan du ge oss lite bakgrundsinformation om dig själv? Ålder, var du bor osv.
Jag började med att regissera kortfilmer men blev mer och mer intresserad av att skriva filmmanus. Därför började jag arbeta med ett antal danska TV-serier. Bland annat Nikolaj & Julie, som fick en Emmy vinnare, Hotellet och Nynne. Efter 7-8 år som manusförfattare började skriva min första roman Före stormen parallellt med manusskrivandet. Det tog mig mer än fyra år att avsluta den romanen.
Jag har alltid varit intresserad av intrigstyrda berättelser och kriminalgenren är en sådan genre. Det gäller både på film och i litteratur. Hitchcook, Orson Wells, Scorsese, och Brian De Palma är stora förebilder. Bland filmmanusförfattare är Towne (Chinatown) Richard Price, (Sea of Love), Joe Eszterhaz (Basic Instinct) förebilder. När det gäller kriminalförfattare är jag speciellt förtjust i författare som Cormac McCarthy, Michael Connelly, Elmore Leonard, och såklart James Ellroy.
Din huvudkaraktär är en kvinna. Jag har alltid varit fascinerad över hur man kan sätta sig in i huvudet på en person av motsatt kön och få denne person att bli trovärdig. Hur gör du?
När jag har arbetat med TV-serier har jag skrivit många kvinnliga karaktärer och därför var det inte konstigt alls att välja en kvinnlig huvudkaraktär till mina böcker. Att välja en karaktär som är så långt ifrån en själv ger unika möjligheter och utmanar ditt sätt att tänka. Jag tror att jag som en manlig författare ser detaljer i kvinnliga karaktärer som en kvinnlig författare inte ser. En kvinnlig författare som skriver om män kommer upptäcka samma sak.
Du skriver också för film och TV. Vill du berätta lite om det?
Jag har regisserat 7-8 kortfilmer och skrivet en rad olika TV-serier. Jag har lärt mig mycket av det och det har gett mig disciplin i mitt arbete. Jag tror att man kan se på mitt sätt att skriva att jag har en väldigt visuell/scenisk sätt att skriva och att jag gillar att skriva dialog. Å andra sidan så är jag glad att jag har lämnat filmbranschen för att satsa på böcker. Jag har precis skrivit på ett kontrakt för 3 ytterligare böcker och är mycket tacksam över att jag kan koncentrerar mig helt och fullt på dessa. Det är ett privilegium som jag har arbetat länge för att uppnå.
Vad anser du är de största skillnaderna mellan att skriva böcker om man jämför med filmer?
Givetvis är det tekniskt helt annorlunda. Manus är ritningar som andra använder, de är korta och tajta utan någon inre dialog. Men den största skillnaden för mig är att jag har fullständig kontroll över hela berättelsen. Med filmer och TV-serier skriver du antingen med andra eller för andra som ska tolka det du skriver. När du skriver en bok är du ensam chef. Det är en stor glädje för mig.
Det har varit mycket snack om nordiska kriminalromaner det senaste årtiondet. Folk blir som galna över svensk kriminallitteratur i vissa länder. Är det likadant med dansk kriminallitteratur? och hur skulle du beskriva nordisk kriminallitteratur? Vad är det egentligen?
Svenska kriminalförfattare har fått stora framgång världen över, men vi i Danmark börjar närma oss. Jag tycker mig finna en ökad försäljning och intresse i de länder mina egna böcker har blivit publicerade och det är lättare att sälja dansk film utomlands på grund av svenska framgångar. Jag tror att det unika i nordisk kriminallitteratur beror på de sociala och ibland politiska teman som ofta finns. Samt realism och kanske kyla (coolness)? Kanske är Skandinavisk kyla den nya svarta?
Kan du nämna 5 danska kriminalromaner/thrillers, 3 danska kriminalfilmer/thrillers och 3 internationella TV-serier du tycker att vi bör läsa/se?
Här är några danska kriminalförfattare som är väl värda att läsa: Leif Davidsen, Jusi Adler Olsen, Mikkel Birkegaard och Elsebeth Egeholm. Alla är stora internationella succéer och väldigt olika i stil. När det gäller filmer, så är det svårt att få kriminalfilmer finansierade i Danmark. Men jag tycker att ni ska se: ”Rembrandt,” ”Kongekabalen” and ”Kandidaten”. Bland internationella TV-serier väljer jag: ”Forbrydelsen” (Brottet på svenska) som är en dansk serie som har fått stor internationellt framgång internationellt. Jag har precis köpt den första säsongen av ”Homicide” som får anses som en klassisker. Dialogen är fenomenal och de psykologiska porträtten minst lika bra. ”The Wire” har liknande kvalitéer. Jag längtar efter att få köka den sista säsongen av LOST.
Kan du beskriva en typisk arbetsdag för dig? Jag vill veta var du arbetar, om det är stökigt eller organiserat? Använder du en laptop? sitter du i en soffa, vid ett skrivbord? Hur länge arbetar du? Dricker du kaffe? osv…
En typisk arbetsdag startar vid 8:00 – 8:30 med att jag sätter mig i mitt hemmakontor. Om jag inte går ut för att göra research, vilket innebär att jag antingen tittar på olika platser/miljöer, eller talar med olika experter. När jag börjar på en bok är mitt kontor oftast väldigt rent men väldigt snart kommer det att vara fullt av pappershögar och mängder av researchanteckningar. Halvvägs genom processen är jag bokstavligen talat begravd i min berättelse. Jag har några arbetsredskap som är ovärderliga i mitt arbete. Min Laptop, en Mac Air ,som jag kan ta med mig överallt och min whiteboardtavla där jag frenetiskt slänger upp mina idéer. Till sist min kamera, en Riccoh, som är världens bästa pocketkamera.
I början av skrivarprocessen, skriver jag 6-8 timmar per dag men när min deadline börjar närma sig blir arbetsdagen längre och längre. Nu i juli har jag skrivit 10-12 timmar per dag 7 dagar i veckan. När det gäller kaffe? Kaffe är oljan som smörjer maskineriet. Jag är kaffeberoende!
Vilka är dina tre absoluta favoritböcker (Det behöver inte vara kriminallitteratur)
Wow, bara tre? Då väljer jag några klassiker: “Lawrence of Arabia”. “Taxi Driver” och “Vertigo”. Böcker som nyligen har gjort intryck på mig är: “No Country For Old Men”, Cormac McCarthy, “The constant gardener” John LeCarré, och “The end of mr. Y”, Scarlett Thomas.
Jag var lite upprörd över hur Maja (huvudkaraktären i Peter pans hemlighet) agerade i vissa situationer. Men jag antar att det betyder att jag bryr mig om karaktären, annars skulle jag inte ha brytt mig över hennes handlingar. Är det något du önskade att dina läsare skulle känna?
Jag har hört förut att Maja är lite svår att tycka om. Jag kan förstå det – utan att det har varit en medveten handling att få mina läsare att bli provocerade av henne. Jag kommer att försvara henne i alla lägen, även när hon är besvärlig. Mestadels därför att jag tycker att den delen av henne är en del av mig. Jag förstår hennes trots och att hon inte kan låta saker vara utan måste lägga sig i. Katrine Bergman har en liknande sida, om än mer extrem och våldsam. Det kommer man märka om man läser min nästkommande bok där Katherine är huvudkaraktärn. Kanske gillar jag besvärliga karaktärer som utmanar mig och som kräver mycket av mig som författare.
Vad anser du karaktäriserar en dålig författare och en bra författare?
En dålig författare är någon som inte tar sina karaktärer på allvar. Som inte vet vad som står på spel. Om det är inte är personligt för huvudkaraktären kommer det inte att fungera. Jag gillar inte kriminalromaner där huvudkaraktären löser ett fall utan att någon personlig konsekevens. Bra författare tror på sina huvudkaraktärer och att dramat hittas i psyskologin, inte i hur många lik som ligger på bordet.
Vad läser du just nu?