Karin Slaughter – känner ni henne?

Damen med det brutala namnet skriver lika brutala deckare. De svämmar över av rysligheter och blodbad.  Och ja, hon heter Slaughter på riktigt, faktiskt…
Denna vidriga blodiga kriminalförfattarinna har en rättsläkare, Sara, i huvudrollen.
I Grant County-serien iallafall. Där finns förutom Sara Linton och hennes vänner och familj, också hennes arbetskamrater i den Heartsdale, Georgia.
Det är viktigt hur man tacklar den här serien. Den är precis som Marklunds Annika Bengtssonböcker inte skriven i ”rätt” ordning. Blindsighted är egentligen den första, men så kommer då bok nummer fyra, Indelible, och den är den kronologiska förstaboken. Jag valde att starta med nr 4 och sedan gå tillbaka till nr 1, 2 osv. Det fungerar bäst i mitt huvud. Speciellt som jag blev förvarnad och slapp misstag. Här talar vi iallafall om seriös underhållning för den mer makabra deckarnörden. Massor av blodiga obduktioner. Slaughter sätter ihop fantastiskt spännande berättelser med överraskande twister. Riktigt skicklig får jag nog säga att jag tycker hon är. Och då är jag hyfsat svårimponerad.
Trots att jag egentligen av princip inte läser ”serier” så är Sara i Grant County värd att följa. Hur länge jag orkar innan jag börjar fundera på om det finns något folk kvar i staden vet jag inte, men än känner jag mig inte mätt.
Ha ett bloddrypande vidrigt spännande gott nytt år! Med eller utan Karins senaste – Skin Privilege.

Detta inlägg är publicerat under Böcker av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.