Som vanligt har jag lyckats påbörja två böcker parallellt, och som vanligt har en av dem blivit favoriten och den andra ”den som jag måste läsa ut”. Den här gången har jag inte haft några problem med att analysera vad som tilltalat mig med den ena boken och vad som får mig att sucka vid tanken på den andra. Det har med meningarnas längd att göra. Jag föredrar långa luftiga meningar med utrymme för många adverb framför korthuggna och koncisa meningar. Hellre ett kommatecken och en bisats, än tre ord och en punkt…