Malin Persson Giolito

Är advokat och dotter till Leif GW Persson. Visst ser man likheter i deras författarskap men Malin P.G har ändå skapat en egen stil och verkar vara en person som står på sina egna två ben utan att behöva hålla pappa i hand.

Sophia Weber

Det här är Malin P.Gs andra bok och jag önskar att jag hade läst den första boken först. Serier ska läsas i kronologisk ordning! Huvudpersonen är försvarsadvokaten Sophia Weber. En kvinna med många ”issues” utan att det blir melankoliskt eller överskuggar själva fallet. Som så många människor med trassligt inre så begraver Sophia sina bekymmer i jobbet. Det finns en man med i bilden men Malin P.G låter dem aldrig riktigt få kontakt med varandra i boken vilket är oerhört frustrerande och det blir en känslomässig cliffhanger.

Oroande tanke

Det har skrivits mycket om det på sistone, inte minst med Hannes Råstams bok ”Fallet Thomas Quick”. Jag talar så klart om rättskandaler med tvivelaktiga fällande domar.  Den här boken kan få en att bli smått paranoid. Malin P.G är skicklig när hon beskriver hur poliserna går till väga med utredningen och hur deras personliga erfarenheter och övertygelser påverkar en hel utredning utan att de för den sakens skull utmålas som skurkar. Hon lyckas också i sin skildring av mediernas roll i samband med fallet och man inser att mediernas ”dom” kan få förödande konsekvenser…

Rättsfallet

Fallet Sophia Weber arbetar med är ett rikskänt och mycket omtalat mord på en tonårsflicka. En läkare som hade en affär med offret, och som i samma veva anklagas av sin exfru för att ha förgripit sig på sin dotter, fälldes för mordet. Nu söker hon resning i fallet. Malin P.G gör helt rätt när hon inte låter allt vara så svart och vitt. Har läkaren blivit dömd felaktigt? Troligtvis, men är han oskyldig till allt?

Tuff författare med stor trovärdighet

Så skulle jag vilja sammanfatta den här boken. Det är skrivet med stort självförtroende och kunskap med mycket rak dialog och ibland en del vardagliga detaljer som en del säkert kan tycka är lite onödiga men som ger boken en realistisk känsla. Klok som hon verkar vara har hon också fattat att böcker aldrig blir bra om man skildrar dem allt för svart eller vitt. Jag gillar det!