Huvudpersonen Siri jobbar som psykolog. Innan bokens början har hon blivit änka efter en dykolycka, men hon bor kvar i parets ensliga hus i skärgården. När en av hennes patienter hittas död i vattnet utanför hennes hus börjar hon tvivla på sitt yrkesval. Hon har dessutom alltid varit rädd för mörkret och tror sig ständigt se faror utanför huset. Är det någon som förföljer henne, och i så fall vem och varför?

Psykologisk spänningsroman

På omslaget beskrivs boken som en psykologisk spänningsroman och det stämmer, då vi nästan inte får följa polisarbetet alls. Istället får vi reda på det mesta via Siris upplevelser och terapisamtalen med hennes patienter. En del luckor fylls i av den kursiva mördaren, som jag dock önskar att de hade uteslutit. Vi behöver inte den informationen och jag har börjat tröttna på kursiva mördare, men det är ju en smaksak.

Onda människor?

Jag tycker om att författarna blandar in terapissamtal där vi får lära känna karaktärerna på ett djupare plan och man funderar vad som egentligen får människan att göra vissa saker. Finns det onda människor eller bara onda handlingar?

Deckarduo

Någon sorts frid är den första boken av systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff. Bara vetskapen om att två personer har skrivit boken får mig att undra om jag ska märka det i texten eller inte, men efter ett tag funderade jag inte ens över det. Den andra delen om Siri och hennes kollegor, Bittrare än döden, har redan publicerats och lite nyfiken är jag, men jag väntar nog tills den kommer ut i pocket.