Paradisoffer

Bakgrund

Paradisoffer är Kristina Ohlssons 4:e bok om Fredrika Bergman. Fredrika Bergman börjar som civilanställd på polisen i första boken där hon arbetar i en specialutredningsgrupp under ledning av Alex Recht. Samarbetet börjar inte så bra men deras tillit till varandra växer under utredningarnas gång. I den här boken har dock Fredrika lämnat polisen och börjat en ny anställning på Justitiedepartementet. även Alex har börjat ett nytt jobb på Rikskrim.

Vad handlar boken om?

Ett flygplan kapas som är på väg från Stockholm till New York. De olika myndigheterna gör allt de kan för att ta reda på vem som ligger bakom kapningen och få ner flygplanet säkert. Både Fredrika och Alex blir inblandade i fallet via sina respektive myndigheter. Vi får också stifta bekantskap med den mycket färgstarka karaktären Eden som leder SÄPOS arbete. Det är ett tacksamt tema i dagens samhälle som de senaste 10 åren präglats av terrorhot. Just nu pågår till exempel rättegången mot Breivik som uppenbarligen lider av islamskräck.

Dubbla framgångsrika karriärer

I och med Fredrikas skifte av jobb och vad fallet handlar om så får Kristina Ohlsson utnyttja kunskaper från sitt andra yrke. Kristina arbetar i dagsläget som Counter Terrorism Officer på OSSE (Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa), världens största regionala säkerhets-organisation och är tjänstledig från en tjänst som analytiker på Rikspolisstyrelsen. Hennes kunskaper ger stor trovärdighet till hur myndigheterna hanterar situationen i boken och kan inte låta bli att vara lite avundsjuk på Kristina som har två mycket spännande karriärer och bara är 1 år äldre än mig….

Modigt experimenterande

Jag tyckte att Kristina Ohlsson experimenterade lite i sin förra Änglavakter och det fortsätter hon med i den här boken fast i en ny riktning. Boken är förlagd under två dygn. Det är på ett sätt smart, för boken följer kaparnas deadline och bygger upp spänningen på ett tacksamt sätt och man får en bra känsla över hur stressade karaktärerna blir i pressade situationer. Därtill läggs politiska ställningstaganden och gnabb mellan myndigheterna. Å andra sidan så ger formatet ett begränsat utrymme till karaktärernas relationer även om tvisten med Alex son är bra. Jag hade till exempel gärna sett att man hade utvecklat Edens karaktär och lagt till lite mer tillbakablickar och tankegångar och byggt upp hemligheter inför nästa bok. Kanske låtit Edens karaktär och hennes hemlighet få utvecklas/avslöjas i nästa bok? Håller tummarna för att Eden kommer tillbaka i nästa bok! 

En bra författare med ännu större utvecklingspotential

Kristina Ohlsson är en bra kriminalförfattare med hög spänningsfaktor, bra karaktärer och ett språk med driv i. I den här boken blev det spännande på bekostnad av karaktärerna och jag kan inte låta bli att jämföra med Deon Meyers 13 timmar som utspelar sig under ännu kortare tid med tidspress och som kändes lite mer djupgående och spännande. Ett stort plus dock till Kristina för att hon vågar experimentera. Vem vet vilka fantastiska böcker hon kommer att skriva i framtiden om hon fortsätter så här!

Detta inlägg är publicerat under Böcker, Recension och märkt , , , , , , av Sara. Bokmärk permalänken.

Om Sara

Om mig: Jag är i 40-års åldern och kommer ursprungligen från Göteborg men bor utanför Örebro med familj. Till vardags arbetar jag som Kultursekreterare i Hallsbergs kommun Har läst litteraturvetenskap och filmvetenskap med fokus på kriminallitteratur/filmer. Gillar: Det mesta när det gäller kriminallitteratur kriminalserier och kriminalfilmer men det jag efterlyser är en modern deckare som är stilistiskt vacker, spännande, intressanta karaktärer och ett mord som är så magnifik uttänkt att man sitter och gapar av förundran när allt avslöjas. Väntar fortfarande på ”Den”. Roll: På Deckarhuset lägger jag upp recensioner intervjuer och lite annat blandat. Jag har även hållt ett par föreläsningar om kriminallitteratur för deckarhusets räkning. Favorit: (Bok) Givetvis svårt att välja men Jussi Adler Olsens och Leif GW Perssons böcker (med Bäckström) får mig att skratta. Andra favoriter är Anders de la Motte, Malin Persson Giolito och Ingrid Hedström men har också en stor kärlek till historiska deckare som Maisie Dobbs serien och Niklas Natt och dags 1793. När det gäller kriminalfilmer och kriminalserier gillar jag bl a klassiska Hitchcock-filmer, 7en, Vidocque och serier skapade av Lynda La Plante.