Det är något visst med författare som kommer ut med en bok om året. Ända sen 2000 har Anna Jansson kommit ut med en deckare om året med Maria Wern i huvudrollen. Del 17 (!) började lite segt och en sak att uppmärksamma är att en karaktär i bokens början beskriver hur viktigt och svårt det är att fånga publikens intresse (bokens karaktär beskriver ett föredrag, men en bok är ju samma sak).

Jag tog mig igenom den sega början och efter det blev boken riktigt intressant. Slutet är helt klart mycket bättre än början. Som vanligt är det en typisk Wern-deckare och du vet vad du får om du läst Janssons tidigare böcker i serien.

Är slutet nära?

Gotlandspolisen gör sig redo för sommarens turister samtidigt som de försöker minska spridandet av narkotika på ön. Privat tampas Maria Wern med att hon fått en ny bonusson, och på jobbfronten leder hon utredningen av ett brutalt mord på en kvinna. Hennes man har blivit fast på fastlandet då all båttrafik till Gotland har ställts in på grund av vädret som är allt annat än normalt med orkanstarka vindar.

Är jordens undergång nära? Ja, i alla fall om man ska tro på en grupp människor på Gotland. Ett astronomiskt urverk tillverkat av Christoffer Polhem har tickat ner sen 1700-talet och familjen som äger det har länge förberett sig för att överleva. Nu verkar det som slutet är nära.