I ondskans spår – Peter Robinson

Om jag var tvungen att beskriva denna deckare med endast ett litet ord så skulle det ordet bli: Ruggig!

Vissa deckare förlitar sig på att läsaren ska ta sig igenom boken för att få veta vem mördaren är. Andra deckare avslöjar redan från början vem mördaren är och förlitar sig istället på läsarens sug på att mördaren ska få det han/hon förtjänar ska ta dem igenom boken. I ondskans spår förlitar sig dock på något helt annat… ruggighet. Det spelar egentligen ingen roll om man tycker om den här deckaren eller inte, har man väl börjat att läsa den kan man inte lägga den ifrån sig! Själv tyckte jag handlingen i sig inte var så märkvärdig (bortsett från en parallellhistoria som handlar om en internutredning inom polisen som jag tyckte var superb) Men detta spelar ingen roll då ruggigheten som finns på varje sida gör boken klart läsvärd. Den är dock inget för känsliga personer!

Handlingen: Polisen kallas till ett hus där frun blivit misshandlad. Mannen i huset blir dödad under mötet med polisen. I parets källare görs sedan en mycket hemsk upptäckt…