Har ni följt Deckarhuset ett tag vet ni att jag är ett stort fan av Jussi Adler-Olsens böcker om kommissarie Carl Merck och avdelning Q. De tre första böckerna sträckläste jag och karaktärerna är helt omöjliga att inte älska. Carl – En variant av GW Perssons Bäckström med ett motvilligt gott hjärta, Rose – en högintelligent assistent med minst sagt bräckligt psyke och Assads – den trofaste invandrarkillen med sina lärdomsord om kameler, lätt att avfärda men klok som få.

I den här boken får vi följa Carl och Assads kamp för att försöka hjälpa Rose som hamnat långt ner i en psykos. För er som tycker Rose är en gåta så levereras ett mörkt förflutet som förklarar en hel del.

Parallellt möter vi också 3 unga kvinnor som alla har något gemensamt. De är flitiga H&M-besökare, vill få ut så mycket av livet i form med minimal insats och är alla väl bekanta med det danska bidragssystemet. På socialtjänsten arbetar Annelie med just bidrag. Annelie är en medelålders grå kvinna som alltid gjort rätt för sig, arbetat hårt, och som från början var idealist men som blivit allt mer cynisk. Givetvis korsar avdelning Q och dessa kvinnors vägar och det blir en blodig sammandrabbning.

Selfies är den 7:e i serien och är precis den nytändning de flesta bokserier behöver efter 6 böcker. Temat är angeläget och brotten minst sagt spektakulära. Sträckläsning, andan i halsen och ilska över hur vissa handlingar i historien kan ge ekon för framtida generationer.

Missa inte vår intervju med Jussi Adler-Olsen som kommer snart!